Sök:

Sökresultat:

3219 Uppsatser om Kontrollćtgärder - Sida 51 av 215

Kravspecifikation för den psykosociala arbetsmiljön: upphandling av företagshÀlsovÄrd ur ett arbetsmiljöperspektiv

Denna studie genomfördes i samarbete med Nacka Kommun i Stockholms lÀn. Den svenska arbetsmiljölagstiftningen krÀver att alla arbetsgivare ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete vilket i korthet innebÀr att arbetsgivaren systematiskt ska undersöka, genomföra och följa upp arbetet med arbetsmiljöfrÄgor. Tidigare forskning tyder pÄ att det Àr den psykosociala arbetsmiljön som av arbetsgivarna anses som svÄrast att arbeta med samtidigt som den ses som en av de viktigare frÄgorna inför framtiden. Den psykosociala arbetsmiljön ses som svÄrÄtkomlig och ogripbar. Arbetsmiljölagstiftningen krÀver Àven att arbetsgivaren anlitar företagshÀlsovÄrd i de fall organisationens egen kompetens inte rÀcker till.

Skillnader i löneförmÄner mellan mÀn och kvinnor

Mycket forskning har bedrivits om könslöneskillnader pÄ arbetsmarknaden, sÄ vÀl i Sverige som internationellt. Att kvinnor generellt sett har lÀgre lön Àn mÀn Àr ett vÀlkÀnt faktum och det har framförts en rad teorier till orsaken. Det har dock inte genomförts lika mÄnga studier rörande löneförmÄner och detta har heller inte studerats pÄ ett nordiskt material under senare Är. Resultat ifrÄn nordisk forskning som genomfördes pÄ data frÄn Är 1989 tyder pÄ att könslönegapet riskerar att underskattas om löneförmÄner inte inkluderas i lönemÀtningen. Dock indikerar forskningsresultat frÄn USA snarare att könslöneskillnader överskattas om löneförmÄner ej inkluderas i analysen.

Medarbetarskap i finansbranschen

Uppsatsens syfte Àr att undersöka i vilken utstrÀckning de ledare som ingÄr i min undersökning arbetar med ökat medarbetarinflytande. Jag vill Àven kunna identifiera faktorer som kan stÄ i vÀgen för detta arbete. Uppsatsens teoretiska avsnitt beskriver teorier kring medarbetarskap och ledarskap. Avsnittet mynnar ut i en presentation av modellen för Krav, kontroll och socialt stöd samt en modell för att analysera medarbetarskap i relation till kontextuella faktorer. Teorin aktualiseras i avsnittet för "Operationalisering av modellen" dÀr jag för samman begrepp frÄn modellen för krav, kontroll och stöd med teorier om ledarskap.

LÀsning-vÀrt att upprepas! : PÄverkar metoden upprepad lÀsning elevers attityd, motivation och lÀsbeteende?

Syftet med denna studie Àr att se om metoden upprepad lÀsning kan ha nÄgon effekt pÄ elevers lÀsbeteende, attityd och motivation till lÀsning. Studien bestÄr av en teoretisk del och en empirisk del dÀr elever deltagit i en fyra veckor lÄng intervention och dÀr elever, förÀldrar och lÀrare intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Elevers attityd, motivation och lÀsbeteende kan pÄverkas i positiv riktning vid anvÀndandet av lÀstrÀningsmetoden upprepad lÀsning. Detta sammanfattar kort resultatet av denna studie. I litteraturen framhÄlls flera bestÄndsdelar som kan pÄverka en elevs attityd och motivation till lÀsning. Inre och yttre motivation Àr tvÄ bestÄndsdelar som styr till exempel varför och av vilken anledning som en elev lÀser.

Manipulation av kassaregister : Ett omfattande samhÀllsproblem

Den svarta marknaden kostar staten ca 70 miljarder kr eller ca 4% av bruttonationalprodukten. Ekonomisk brottslighet i sin helhet Àr ett omfattande och aktuellt problem. Kontantbranschen Àr den bransch som frÀmst berörs av detta. Restaurangbranschen Àr en av de omtalade branscherna dÀr manipulation av kassaregister pÄgÄr. Detta brott sker pÄ mÄnga olika sÀtt, vilket dels kan bero pÄ att det idag inte existerar nÄgon regel som innebÀr att samtliga ska ha ett kassaregister.Syftet med denna uppsats har varit att ur empiriskt underlag öka kunskapen om del mÀngden av manipulation av kassaregister.

Hur pÄverkar Finansinspektionens nya regler om rörlig ersÀttning institutionella aktieÀgare att styra ledningen mot deras mÄl?

???????FrÀmsta anledningen till att kontant rörlig ersÀttning existerar Àr för att motivera ledningen till att arbeta mot aktieÀgarnas frÀmsta mÄl, vilket Àr en ökad avkastning  (Kaplan & Atkinson, 1998). Dock kan en rörlig kontant ersÀttning resultera i att ledningen endast arbetar efter kortsiktiga mÄl vilket kan leda till ett högt risktagande och Àr dÀrmed riskfullt för företaget (Jacobsson, 2010). Den 1 januari Är 2010 gav dÀrför Finansinspektionen ut nya regler, FFFS 2009:6, som innebar att för anstÀllda som har inflytande över ett företags risknivÄ ska minst 60 procent av deras rörliga ersÀttning betalas ut efter tre Är eller mer. Finansinspektionen ger Àven ut nya regler, CRD III, som Àr mer preciserad om den rörliga ersÀttningens form och trÀder i kraft 1 januari 2011.

Rotutveckling och tillvÀxt i fÀlt hos granplantor odlade i kopparbehandlade odlingssystem

Sedan tÀckrotplantornas introduktion i slutet av 1960 talet har man försökt att hittaodlingsÀtt som minskar rotformationer (t ex rotsnurr och rotknÀn) hos plantorna. NÀrrötterna Àr deformerade ökar risken för instabilitet, stamkrökar, tjurved, rotröta ochrotbrott hos trÀdet. MÄnga olika behÄllartyper har tagits fram under Ären. En av desenaste metoderna för att undvika deformationer gÄr ut pÄ att odlingsbehÄllarnas insidorbelÀggs med en kopparbaserad fÀrg. Metoden innebÀr att rötterna, dÄ de kommer emotden belagda kanten, slutar att vÀxa pÄ lÀngden, roten gÄr som i dvala.

Trivsel bland personal inom Àldreomsorgen

Uppsatsen bygger pÄ sju enskilda intervjuer med vÄrdpersonal pÄ ett större Àldreboende i södra Sverige. Syftet Àr att belysa hur personalen trivs och vad som kan inverka pÄ trivseln samt klargöra vad en bra respektive dÄlig arbetsmiljö kan vara. DÀrutöver diskuteras hur förhÄllandet kan se ut mellan sjukskrivningar, dÄlig arbetsmiljö och otrivsel. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur trivs personalen pÄ sin arbetsplats? Vad kan inverka pÄ om man trivs eller inte trivs? Vad upplever personalen som en bra respektive dÄlig arbetsmiljö? NÀr kan otrivsel och/eller dÄlig arbetsmiljö leda till sjukskrivningar? Metoden som anvÀnts Àr av kvalitativ karaktÀr i form av semistrukturerade intervjuer.

En undersökning av musikvideoskapande pÄ en högstadieskola

Mitt syfte med undersökningen har varit att undersöka elevers arbetet med att skapa musikvideo. De frÄgestÀllningar jag har anvÀnt mig av Àr vilka strategier de anvÀnt sig av, vilka förebilder de refererar till och om det Àr möjligt att integrera musikvideoskapande i musikundervisning. Min metod har varit att observera, videofilma och intervjua tre elevgrupper som arbetade med musikvideoskapande pÄ ett högstadium. I resultatet fann jag kategorierna investerad tid, informellt lÀrande, fokus i arbetet, social kompetens, anvÀndande av symboler, kontroll över skapandet och att sÀrskilja sig, vilka jag ser som delar i elevernas identitetskapande..

Byggtekniska lösningar för Varberga i Örebro : ur ett brottsförebyggande perspektiv

Sammanfattning Arbetets syfte Ă€r att undersöka vilka byggnadstekniska lösningar som skulle kunna tillĂ€mpas utifrĂ„n ett brottsförebyggande perspektiv i omrĂ„det Varberga i Örebro. OmrĂ„det Varberga i Örebro Ă€r ett sĂ„ kallat miljonprogramsomrĂ„de. Den hĂ€r typen av omrĂ„de brukar utmĂ€rkas av deras storskalighet och att bebyggelsetypen brukar se likadan ut i omrĂ„det. Varberga bestĂ„r av trevĂ„ningshus i rött tegel, dĂ€r ca fyra bostadshus utgör en gĂ„rd. En del av de miljonprogramsorĂ„den som finns i Sverige visade sig med tiden fĂ„ problem med hög omflyttning, likartad befolkningssammansĂ€ttning, sĂ€mre social kontroll och anonymitet mellan de boende i omrĂ„det.

Den interna kontrollens förankring i kommunen

De senare Ärs skandaler i offentliga organisationer har ökat kraven pÄ att kontrollen av medborgarnas resurser förvaltas pÄ sÄ sÀtt som Àr lagstadgat och effektivt. För att kunna fÄ den interna kontrollen förankrad krÀvs det ökad dialog och kommunikation mellan kommunens olika avdelningar. Ansvaret för den interna kontrollen mÄste klargöras sÄ att alla berörda inom organisationen vet vad som gÀller vid utförandet av kontrollen.I min studie har jag anvÀnt mig av att gÄ djupare in i problematiken intern kontroll. Jag har utgÄtt frÄn en fallstudie med en deduktiv ansats. Den teori som jag har anvÀnt mig av Àr agentprincipalteorin och den modell som anvÀndes för att underlÀtta min forskning kallas för COSO-modellen..

Den kommunala balansakten - En studie om anv?ndningen av artificiell intelligens och dess etiska aspekter inom Sveriges kommuner

Syfte: Denna uppsats riktar ljus p? anv?ndningen av AI i Sveriges kommuner. Uppsatsen ?mnar att unders?ka hur kommuner tolkar anv?ndningen av AI och dess etiska aspekter. Till f?ljd syftar uppsatsen att belysa hur kommuner hanterar AI och dess etiska aspekter f?r att synligg?ra utmaningar och m?jligheter som kommuner upplever vid inf?randet. Teori: Studien ?r f?rankrad i ?vers?ttningsteorin med hj?lp av studiens analysverktyg som avser id?modellen.

Organisatoriskt motstÄnd : En komparativ studie av tvÄ kontexter

I dagens globala samhÀlle har behovet av vinst och kostnadseffektivitet blivit allt mer genomsyrande för företag inom det privata nÀringslivet. För att uppnÄ organisationers mÄl behöver ledningen kontrollera de anstÀllda sÄ att saker och ting blir gjorda inom en viss tid samt att arbetsuppgifterna sköts pÄ rÀtt sÀtt. Detta har ledningen, i kraft av sin överordnade position, rÀtten att besluta över. En central tanke inom det arbetssociologiska perspektivet pÄ motstÄnd Àr att motstÄndet frÄn de anstÀllda mot ledningen bottnar i det ojÀmlika maktförhÄllandet dÀr de anstÀllda Àr subordinerade ledningen, men ocksÄ att det Àr en följd av för hög grad av kontroll frÄn ledningens sida. MotstÄnd frÄn de anstÀllda mot ledningen Àr dÀrmed i fokus för undersökningen.

Inflytande och makt i f?rskolans m?ltids- och samlingssituationer.

Syftet med studien ?r att unders?ka barns m?jligheter till inflytande i f?rskolan och p? vilka s?tt dessa m?jligheter skapas i verksamheten, n?rmare best?mt i m?ltids- och samlingssituationer. Intresset ligger ?ven i att ta reda p? hur makt kommer till uttryck i interaktionen mellan barn och f?rskoll?rare, samt hur maktaspekten blir relevant i f?rh?llande till barns inflytande. Syftet motiveras utifr?n Barnkonventionen artikel 12 (UNICEF Sverige, 2018, s.

InfÀrgning: matematik i byggprogrammet

VÄrt syfte med detta arbete var att lÀra mer om infÀrgning som undervisningsmetod och hur detta pÄ verkar elevers motivation. Vi genomförde ett projekt med infÀrgning mellan matematik och byggÀmnet i tvÄ klasser pÄ Byggprogrammet. Meningen var att undersöka hur projektet pÄverkade elevernas motivation. Vi identifierade tre faktorer, kompetens, autonomi och anknytning, som grundlÀggande för motivation och undersökte detta med tvÄ stycken standardiserade enkÀter. PÄ grund av faktorer som inte ligger inom vÄr kontroll fick vi ett stort bortfall av undersökningspersoner och undersökningen uppvisar ingen signifikant skillnad..

<- FöregÄende sida 51 NÀsta sida ->