Detta arbete undersöker vad de lärare och elever som deltagit i undersökningen, har för uppfattningar angående respons på elevers skriftliga arbeten inom svenskämnet. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i mellersta Sverige och inkluderade 41 informanter. Samtliga informanter intervjuades och elevernas och lärarnas uppfattningar jämfördes sedan med varandra i syfte att gestalta eventuella Kontraster och likheter.      Undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader mellan lärarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons på elevers skriftliga arbeten i svenskämnet. Sex av tio lärarinformanter nämnde exempelvis att respons på den globala textnivån prioriteras i deras skrivundervisning men sju av tio elevinformanter anser att det är vanligt förekommande att lärarrespons prioriterar den lokala textnivån i elevtexter. Att det finns tydliga skillnader mellan lärarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons kan indikera att responsarbetet mellan lärarinformanterna och elevinformanterna bör vidareutvecklas ytterligare för att det ska vara givande för samtliga parter. .

Industrilandskapet i Norrköping kan sägas representera ett exempel på omvandlingen från industrisamhälle till postindustriellt samhälle. Området har tidigare varit ett framträdande nav för den tillverkningsindustri som länge präglat Norrköping. Men stora förändringar har skett och idag fungerar området istället som utgångspunkt för kunskapsstaden Norrköping. Miljön i området beskrivs ofta i termer av unicitet och attraktivitet och området utgör ett riksintresse för kulturmiljövård. Kontrasterna mellan att dels vara ett kulturarv och samtidigt representera den moderna kunskapsstaden och dessutom vara ett attraktivt levande stadsrum skapar en intressant balansgång mellan att bevara kontra att utveckla. Industrilandskapet framträder som ett viktigt område för Norrköping och i relation till kulturarv, kunskapsstaden och ett levande stadsrum uppstår en grund för intressanta diskussioner både ur ett lokalt, nationellt och internationellt perspektiv..

Den svenska Försvarsmakten är en myndighet med en annorlunda vardag för de anställda. Att arbeta som soldat inom försvaret är ett yrke som bidrar till stora Kontraster hos de anställda, genom att växla mellan rollerna som yrkesverksam soldat till att vara civil. Vardagen är även annorlunda utifrån de arbetskläder som används, uniformer. Denna studie är gjord med utgångspunkt i vad uniformen har för del i det skifte som sker när en soldat växlar mellan yrkesroll och civil roll. Kvalitativa intervjuer har gjorts om sex informanter, på soldat- och gruppchefsnivå.

Detta arbete undersöker vad de lärare och elever som deltagit i undersökningen, har för uppfattningar angående respons på elevers skriftliga arbeten inom svenskämnet. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i mellersta Sverige och inkluderade 41 informanter. Samtliga informanter intervjuades och elevernas och lärarnas uppfattningar jämfördes sedan med varandra i syfte att gestalta eventuella Kontraster och likheter.      Undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader mellan lärarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons på elevers skriftliga arbeten i svenskämnet. Sex av tio lärarinformanter nämnde exempelvis att respons på den globala textnivån prioriteras i deras skrivundervisning men sju av tio elevinformanter anser att det är vanligt förekommande att lärarrespons prioriterar den lokala textnivån i elevtexter. Att det finns tydliga skillnader mellan lärarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons kan indikera att responsarbetet mellan lärarinformanterna och elevinformanterna bör vidareutvecklas ytterligare för att det ska vara givande för samtliga parter. .

Syftet med detta examensarbete är att undersöka nyanlända SFI-elevers karriärdrömmar i Sverige, vilka de är och hur de uppnås i Sverige. Vidare är syftet att undersöka vilka möjligheter och begräsningar det finns för att uppnå dessa. Frågor som ställs är vilka uppfattningar om karriärdrömmar de nyanlända SFI-eleverna har i Sverige, samt vilka möjligheter och begränsningar det finns för att uppnå dessa i Sverige. För att undersöka detta har vi använts oss av den narrativa livsberättelsemetoden, och utfört intervjuer med sex nyanlända SFI-elever. Studiens teoretiska utgångspunkter är Hodkinson och Sparkes teori om Carrership, och Abdelmalek Sayad?s teori om att ?varje invandrare är en utvandrare?.

Den digitala ljudboken blir allt mer populär bland konsumenterna. Förlaget Bonnier Audio har en hypotes att den fysiska ljudboken kommer försvinna och att den digitala ljudboken kommer ta över. Men hur ser egentligen den digitala ljudbokens omslag ut? Skulle man kunna kombinera olika målgrupper och ändå få fram ett säljande omslag? Jag tog kontakt med tre olika fokusgrupper för att förstå vad målgruppen med normalseende hade för behov och tankar kring ljudböcker. Därefter kontaktade jag även en synskadad för att ta reda på vad av mitt material från fokusgrupperna jag skulle kunna använda för att binda samman de två skilda behoven. Med hjälp av litteratur har jag sedan diskuterat kring olika aspekter som kan tilltala, hjälpa eller tydliggöra de digitala omslagen. Det viktigaste jag kommit fram till i min undersökning är att färg har olika betydelse för den synskadade och personer med normalseende. Att de två olika målgrupperna använder sig av färg på olika sätt anpassat efter deras egna specifika behov. Men att man kan formge ett digitalt ljudboksomslag genom att använda sig av ljusvärde och Kontraster för att få fram ett funktionellt omslag som tilltalar båda målgrupperna..

Restaurangbesök har många människor personliga och specifika relationer till, med både bra och dåliga minnen. Det kan handla om positiva förväntningar som uppfylls eller överträffas likaväl som besvikelser. Vid ett tillfälle kan upplevelsen raseras av en obekväm sittplast eller att maten låter vänta på sig, vid ett annat tillfälle kan upplevelsen vara fantastisk trots en bränd köttbit serverad vid en trång bardisk. Jag ser restaurangmiljön som en spännande värld fylld av Kontraster.För mig handlar restaurangmiljö mycket om sociala möten. Det är på restaurang jag oftast möter gamla vänner, men också nya.

Att ha automatiserat grundläggande additionskombinationer i talområdet 0-20 kan underlätta elevers vidare matematikutveckling. I detta utvecklingsarbete undersöktes om ett interventionsprogram bestående av strategidiskussioner, kombinationsträning samt minuttest i årskurs 7 var effektivare än enbart minuttest. Vidare analyserades om ökad säkerhet med additionskombinationerna 0-20 ledde till en generalisering till addition inom talområdet 20-99 samt till subtraktionskombinationer inom talområdet 0-20.En mixed ANOVA med enkla Kontraster genomfördes och resultatet visade att interventionsgruppen utvecklades något bättre än jämförelsegruppen under interventionsperioden fram till eftertestet i addition 0-20 men det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna för hela testperioden. Generalisering skedde till addition 20-99 för båda grupperna men interventionsgruppen utvecklades bättre än jämförelsegruppen i subtraktion 0-20. En slutsats är att det är en fördel för eleverna att bli säkrare på de grundläggande additionskombinationerna då de även blir säkrare på addition inom talområdet 20-99 och med träning även säkrare på subtraktion inom talområdet 0-20.

Syfte med denna uppsats är att öka förståelsen för hur man kommunicerar visuellt för att attrahera segmentet 50+. Metod : Undersökningen har gjorts ur ett hermeneutiskt synsätt med intentionen att undersöka och beskriva vilka visuella attribut i reklam som tilltalar en 50+-marknad. För att få en djupare förståelse för problemet har vi valt att göra djupintervjuer med tre fokusgrupper där respondenterna alla tillhör 50+-marknaden. Som referensgrupp har vi valt ungdomar i åldern 20-30 år. Djup-intervjuerna kompletterades med enkäter för att få en bättre bild av de enskilda respondenterna och deras intressen och mediavanor.

I denna rapport behandlas en strategi för systemutveckling som kallas för evolutionär prototyping. Evolutionär prototyping innebär att utveckla system i inkrementella bitar där system får växa till ett driftsystem för vidare evolution. Det finns också andra former av prototyping som explorativ, experimentell och kooperativ prototyping där prototyperna kastas bort och ett nytt system konstrueras. Många metodologier finns för att stödja processen att utveckla informationssystem. På grund av tillgången till CASE-verktyg och fjärde generationens utvecklingsverktyg har evolutionär prototyping blivit allt mer populärt i praktiken.

Syftet med studien är att undersöka hur romerna framställts i nyhetsrapporteringen i det så kallade Mariafallet som utspelade sig under oktober och november månad 2013. Fallet började med att en blond flicka upptäcktes i ett romskt läger i Grekland och misstänktes ha kidnappats, något som blev en stor nyhet i världspressen. Analysen fokuserar framför allt på journalistikens roll i skapandet av ett vi och deperspektiv och stereotypiseringen av romer i svensk press. Totalt analyseras 30 nyhetsartiklar från tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten.Uppsatsen utgår från teorier om stereotypisering, framingteori, ?vi och de?-perspektiv samt journalistikens makt och sanningsanspråk.

Syftet med undersökningen är att försöka förstå för- och nackdelarna med åldersblandad och åldersinriktad förskola. En del av undersökningen tar upp miljön på förskolan, hur miljön är utformad för barnen och skillnader som finns i miljön. Undersökningen utgår från pedagogernas syn på den egna organisationen och dess arbete samt observationer av miljön. Utgångspunkter i undersökningen är teorier om hur den fysiska miljön bör organiseras. Den tidigare forskningen tar upp betydelsen av ålderssammansättningar, barns utveckling och samspel samt den fysiska miljön i förskolan. Uppsatsen bygger på en kvalitativ undersökning där intervjuer har gjorts med åtta pedagoger belägna på två olika förskolor.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur socialtjänsten arbetar preventivt med missbrukande gravida kvinnor i tre kommuner i Västernorrlands län. Sundsvall, Timrå och Härnösand. Detta sker med stöd av två frågeställningar:? Är nationella och kommunala riktlinjer angående preventivt arbete kända och använda?? Vilken inställning har socialsekreterarna i de tre kommunerna till de insatser de kan erbjuda gravida missbrukare?Studien bygger på kvalitativa halvstrukturerade telefonintervjuer av fyra personer verksamma vid de tre socialtjänsterna. I analysprocessen har ad hoc metod använts, i enlighet med denna har materialet sammanställts och delats in under ett antal övergripande kategorier.

På de flesta företag idag är personalen en av de viktigaste resurserna. Företag anstränger sig kanske ännu mer idag för att få de anställda att känna sig uppskattade då nyrekrytering kan innebära en utdragen och kostsam process. För att driva företag till nya framgångar och engagera medarbetarna till att uppnå företagets mål och visioner har nästan alla stora företag i dagsläget någon form av belöningssystem. Organisationers syfte med belöningssystem är att delvis ge ersättning till sina anställda för att få hjälp att uppfylla företagets mål och visioner på ett effektivt sätt, men även som ett komplement i dagens konkurrenskraftiga marknad. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida belöningssystem verkar för att motivera de anställda.

Vi har studerat tolv avsnitt av den amerikanska dokumentären Kvinnor som mördar. Dokumentären presenterar tolv kvinnors bakgrunder och deras liv fram tills de begår mord och får sitt straff i domstol. Vi har fokuserat på att studera brottslingar av det kvinnliga könet, eftersom detta område inte är lika utforskat som brottslingar av det manliga könet. Vårt syfte med studien är att studera hur dessa kvinnor som mördat sina män/pojkvänner presenteras i dokumentärserien. Då det är ett ovanligt fenomen att kvinnor begår mord, fann vi det intressant att studera detta forskningsområde.Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi studerade och analyserade avsnitten i dokumentärserien, enligt ett materialdrivet tillvägagångssätt.