Studien är en kvalitativ, empirisk undersökning som baseras på intervjuer med sex pedagoger som arbetar på Reggio Emilia-inspirerade förskolor. Reggio Emilia-filosofin växte fram i norra Italien efter andra världskriget och introducerades i Sverige under början av 1980-talet. Inom Reggio Emilia anser man att barn är rika och kompetenta och man arbetar Kontinuerligt med att utvärdera och utveckla verksamheten genom att bland annat använda pedagogisk dokumentation som arbetsredskap. Syftet med studien är att undersöka om och i sådana fall på vilka sätt pedagoger på två Reggio Emilia-inspirerade förskolor anser att deras förhållningssätt förändrats jämfört med deras tidigare yrkesutövning inom förskoleverksamhet. I litteraturgenomgången redogörs för ursprunget till Reggio Emilia-filosofin, hur framväxten av den svenska förskolan sett ut, när och hur Reggio Emilia introducerades i Sverige samt de grundtankar vi funnit centrala inom Reggio Emilias filosofi.

BakgrundSjuksköterskan behöver Kontinuerligt uppdatera sina kunskaper för att försäkra en god och patientsäker omvårdnad i enlighet med aktuell evidens. Ett första steg är att söka och finna källor för detta, varvid begreppet informationssökning är centralt. Processen att söka information förutsätter strategier och verktyg vilket innefattar bland annat sökning via elektroniska, tryckta samt muntliga källor.Syfte Syftet var att kartlägga legitimerade sjuksköterskors informationssökning, för bibehållandet av professionell kompetens.MetodEn webbaserad enkätstudie med kvantitativ ansats har genomförts. Undersökningsgruppen bestod av legitimerade sjuksköterskor verksamma på medicinavdelningar på storsjukhus i Stockholm. Data analyserades och presenterades med deskriptiv statistik i form av tabeller och diagram.ResultatDen information som söktes var främst av praktisk inriktning och av medicinsk karaktär.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur verksamma lärare ser på bedömning och arbetar med det i svenskundervisningen i årskurs 2 och 3 samt hur elever i dessa årskurser upplever bedömning och hur de involveras i den. I litteraturgenomgången presenteras bland annat formativ och summativ bedömning samt vad dessa innefattar. Även tidigare forskning kring bedömning och dess betydelse för elevers fortsatta lärande tas upp i denna del. Som metod i studien användes intervjuer av både lärare och elever från två olika skolor, belägna i två olika delar av södra Sverige. Totalt fyra lärare, verksamma i årskurs 2 och 3, och 16 elever intervjuades i studien. I resultatet framkom det att samtliga lärare förespråkade den formativa bedömningen och såg återkoppling som något ytterst väsentligt för främjandet av elevernas lärande. Endast en av de fyra lärarna lät sina elever Kontinuerligt arbeta med självbedömning utifrån bedömningsmatriser. De andra tre lärarna ansåg att bedömningsmatriser var för avancerat för eleverna.

Examensarbetet har sin ansats i utvecklingsmetoder närmare bestämt den lättrörliga utvecklingsmetoden Extreme Programming (XP). Beståndsdelen i en utvecklingsmetod är människorna, deras erfarenheter och kunnande samt deras förmåga att skapa idéer och lösa problem såväl enskilt som tillsammans. Utan nödvändig kompetens inom utvecklingsteamen ökar risken att utvecklingsprojekten misslyckas eller försenas. Syftet med detta arbete är att utifrån intervjuer med systemutvecklare undersöka vilka nödvändiga kompetenser som är nödvändiga för att XP skall kunna användas på ett effektivt sätt, även att uppmärksamma vilka problem som kan uppstå då den sociala kompetensen saknas. Metoden som har använts för att undersöka vilka faktorer som är nödvändiga i avseende till kompetenser är baserad på en kvalitativ ansats.

Den här uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger på en fallstudie med några gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen är att få större förståelse för hur ungdomar tänker när de publicerar bilder på Instagram och när de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhållningssätt åt och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mål och betygskriterier, hur förhåller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? På Instagram finns inte skrivna regler så som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhåller sig ungdomarna till dem när de publicerar bilder på Instagram? Ett syfte med undersökningen är också att synliggöra lärande utanför skolan och att ta till vara på kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete är inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? så att det blir lite som en melodi. På vårutställningen bad jag besökare använda hashtagen #perspektivpåkonstfack och hjälpa mig fylla en vägg med bilder.

Ordet ?design? används ofta för att beskriva hur en produkt ser ut, vilket gör att är lätt att förbise andra viktiga parametrar, exempelvis den låter, luktar eller känns. Inom taktliiteten studeras det sistnämna, nämligen hur en produkt känns i handen eller mot huden. Detta är subjektivt, eftersom alla människor har sin egen uppfattning. Därför kan information om detta enbart tas fram experimentellt genom undersökningar och mätningar.

Förstaårsstudenter vid Linköpings Universitet har utvecklat en prototyp som på ett nytt sätt visualiserar en patientjournal grafiskt. Beställare av projektet var Institutionen för medicinsk teknik vid Linköpings Universitet som nu vill att en användbarhetsutvärdering genomförs av prototypen. Prototypen riktar sig till anställda inom sjukvården och ska användas på en liten handhållen enhet med pekskärm. Av denna anledning ska den vara ett komplement till befintliga system när användarna arbetar nära patienterna. Då den ännu befinner sig tidigt i utvecklingsstadiet är det nödvändigt att fortsatt utveckling sker i nära kontakt med användarna.Detta examensarbete syftade till att peka på vilka användbarhetsprinciper prototypen bryter mot, vilka behov den måste tillgodose, att undersöka hur användarna interagerar med en Ipod touch och vad de anser om att arbeta med en sådan enhet.

Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar och arbetsmetoder Tolkcentralen Göteborg (TC)har för att nå kunden med sitt budskap via sina uppdragstagare.Frågeställningar: Vilka verktyg använder TC sig av för att nå och klargöra sina verksamhetsmål föruppdragstagare? Vilka är TC:s förväntningar på tolkarnas engagemang i måluppfyllelsen? På vilket sätt ärtolkarna engagerade i TC:s måluppfyllelse och vad motiverar dem att utföra uppdraget med högstakvalitet? Hur stor samstämmighet råder mellan budskapet som TC vill kommunicera och tolkarnasuppfattning om vad TC vill att de ska kommunicera utåt?Metod och material: Uppsatsen bygger på materialläsning, observationer och kvalitativa samtalsintervjuermed 11 respondenter av vilka tre är från organisationen och åtta uppdragstagareTeorier i organisatoriskt engagemang och psykologiska kontrakt ligger till grund för studiensgenomförande och ett hermeneutiskt tolkningssätt med strävan att uppnå en perspektivisk subjektivitetligger till grund för den kvalitativa analysen.Huvudresultat: Resultatet påvisar att uppdragstagarna i första hand är engagerade i sitt yrke. Därmed ären av viktiga förutsättningar för organisationens måluppfyllelse fullgjord, eftersom organisationensvärderingar sammanfaller med riktlinjerna för yrkesutövning. Samtliga intervjuade upplever sitt arbete igrund och botten menings- och värdefullt. Hos de allra flesta avtar emellertid engagemanget förorganisationen då de erfar att uppdragsgivaren inte håller sin del av ?kontraktet? och att de inte gesmöjlighet att påverka.

På vintern i de norra delarna av Sverige faller stora mängder snö på kort tid. Detta medför problem för kraftvärmeverken för avfall. Snöblandat bränsle förs in i pannan och bidrar till en högre fukthalt än vad pannan är dimensionerad för. Detta försämrar driften och kan t.o.m. orsaka driftstopp.

Under de senaste åren har elektronisk handel, eller e-handel som det ofta kallas, blivit en allt vanligare företeelse. Orsaken till detta står att finna i Internets snabba framväxt. Då den teknik som behövs för tillgång till Internet är billig, enkel och lättillgänglig har det skapats förutsättningar för en snabb och omfattande utveckling av den elektroniska handeln. Elektronisk handel kan rikta sig både till konsumenter och till företag. Det är dock den typ som riktar sig till företag som idag är den vanligaste formen av elektronisk handel och även den som förutspås öka mest.

Sjukvårdsrådgivning via telefon har kommit att bli ett allt vanligare sätt att kontakta vården. Det är också ett smidigt sätt att i dagens mobila samhälle utnyttja tiden effektivt. Denna typ av sjukvårdsrådgivning skiljer sig från det annars traditionella sättet där sjuksköterskan fysiskt möter patienten till exempel på en vårdcentral. I anslutning till den tidigare sjukvården finns också etablerade metoder och riktlinjer för patientsäkerhet, vilket bidrar till att Kontinuerligt sträva efter att upprätthålla god vårdkvalitet och trygghet för patienten. En metod är exempelvis det avvikelserapporteringssystem som sedan tidigare används inom bland annat Landstinget i Östergötland, vilket också har kommit att användas på Sjukvårdsrådgivningen i Linköping.Syftet med denna studie var att inom en verksamhet för sjukvårdsrådgivning via telefon undersöka vilka attityder personalen har till patientsäkerhet, samt hur de själva beskriver sina åsikter angående detta ämne.

Bakgrund Laktattröskeltest för att fastställa den anaeroba laktattröskeln (AnT) vid löpning utförs i de flesta fall på löpband medan den största delen av träning och tävling utförs på fast underlag. För att kunna ge adekvata tränings- eller tävlingsrekommendationer baserat på AnT måste laktatnivån vid uppmätt arbetsintensitet vid AnT vara lika mellan underlagen. Utifrån detta perspektiv var syftet med den aktuella studien att jämföra upplevd ansträngningsgrad, hastighet, stegfrekvens (SF) och laktatnivå vid två tröskelträningspass, ett på fast underlag och det andra på löpband, där intensiteten styrdes efter hjärtfrekvensen (HF) vid AnT som fastställdes vid ett tröskeltest på löpband. Metod Sex vältränade långdistanslöpare, tre män och tre kvinnor (29.0 ± 6.3 år), genomförde två löpträningspass (5 x 1000m, 60 sekunder vila), ett på löpband och ett på en 200-meters inomhusbana. Intensiteten anpassades efter HF vid den individuella AnT (IAnT) som fastställdes genom ett laktattröskeltest på löpband.

BakgrundPedagogisk dokumentation kan ses som ett verktyg eller som en metod för att säkerställa förskolans kvalitet. I läroplanen för förskolan, Lpfö 98, (Skolverket, 2010) står det tydligt angivet att pedagogerna är ålagda att Kontinuerligt genomföra dokumentationer av verksamheten. Vi vill liksom skolverket (2010) betona att pedagogisk dokumentation i många fall leder till att förskolans verksamhet får en högre kvalitet. Vi anser vidare att pedagogisk dokumentation är ett sätt att ta vara på barnens tidigare kunskaper och bygga verksamheten från denna utgångspunkt. Därigenom kan pedagogerna utforma verksamheten efter barnen och inte barnen efter verksamheten.SyfteSyftet med undersökningen är att studera vilken inställning ett antal pedagoger har till pedagogisk dokumentation samt hur de använder sig av den pedagogiska dokumentationen i den dagliga verksamheten i förskolan.MetodDet empiriska material som ligger till grund för denna uppsats består av kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer som genomförts med sex förskollärare på sex olika förskolor i en mellanstor västsvensk kommun.ResultatVi har genom våra intervjuer kommit fram till att många av våra informanter hade liknande åsikter om pedagogisk dokumentation.

Den här uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger på en fallstudie med några gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen är att få större förståelse för hur ungdomar tänker när de publicerar bilder på Instagram och när de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhållningssätt åt och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mål och betygskriterier, hur förhåller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? På Instagram finns inte skrivna regler så som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhåller sig ungdomarna till dem när de publicerar bilder på Instagram? Ett syfte med undersökningen är också att synliggöra lärande utanför skolan och att ta till vara på kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete är inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? så att det blir lite som en melodi. På vårutställningen bad jag besökare använda hashtagen #perspektivpåkonstfack och hjälpa mig fylla en vägg med bilder.

Kommunala bolag är idag en vanlig form för kommunal verksamhet av något slag. Syfte med denna studie är att visa på om balanserat styrkort är en relevant modell för ekonomistyrning i kommunala bolag som ansvarar för näringsliv och turism. Genom att ta fram ett exempelstyrkort kan det säga om modellen är applicerbar eller behöver anpassas. Exempelstyrkortet ska även tala om vad fördelarna är för ett kommunalt bolag, jämfört med en modell där endast ett antal nyckeltal mäts. Denna studie har ett hermeneutiskt synsätt, där ny kunskap kräver tolkning. Det vetenskapliga angreppssättet har en abduktiv ansats.