Bakgrund: Att vara nĂ€rstĂ„ende pĂ„ en intensivvĂ„rdsavdelning medför en kraftig pĂ„frestning. Hur nĂ€rstĂ„ende hanterar situationen kan pĂ„verka patientens vĂ€lbefinnande och tillfrisknande. Även nĂ€rstĂ„endes fortsatta hĂ€lsa och vĂ€lbefinnande pĂ„verkas av hur de hanterar situationen i det akuta skedet. Syfte: Studiens syfte var att beskriva vuxna nĂ€rstĂ„endes erfarenheter av intensivvĂ„rd. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt.

Vad Àr motorik? Vad betyder ordet motorik? ?HÄll dig lugn? och ?sitt stilla? Àr ofta ord som man stöter pÄ frÄn vuxna, framförallt i ett klassrum. SjÀlvförtroende, grov- och finmotorik, upptagning i medvetandet av sinnesintryck, koncentration och uthÄllighet, att kunna sitta stilla ? allt har betydelse för en bra inlÀrning.VÄrt syfte med arbetet Àr att ta reda pÄ hur pedagoger ser pÄ motorisk trÀning i skolverksamheten. LikvÀl Àven vad motorisk trÀning innebÀr för lÀs- och skrivutveckling och om och hur detta genomförs i skolan.

Demenssjukdomar Àr ett vÀxande samhÀllsproblem. Antalet personer med en demensdiagnos ökar i takt med en globalt allt högre medellivslÀngd. VÄrdpersonal upplever en kÀnsla av otillrÀcklighet och stÀlls inför svÄrigheter i den kommunikativa interaktionen med dementa individer. Vidare upplevs patientgruppens liv som tomt och innehÄllslöst. Det finns behov av att implementera en ÀndamÄlsenlig och relevant terapeutisk arbetsmodell i omvÄrdnaden av demensdiagnostiserade personer.

Fo?r att kunna ha?nga med i byggbranschen utveckling ga?ller det att vara konkurrenskraf- tig. Ma?nga byggherrar stra?var efter korta byggtider som ibland kan vara va?ldigt sva?ra att uppna?. Fo?r att kunna uppna? korta byggtider ga?ller det att hitta smarta lo?sningar och ett bra produktionssa?tt som i sluta?ndan ger ett bra resultat.

NÀr anhöriga drabbas av ett svÄrt trauma eller plötsligt dödsfall kan deras liv vÀndas upp och ned och bli kaotiskt. I en sÄdan situation Àr det oftast sjuksköterskan de anhöriga möter först. Syftet med denna studie Àr att beskriva vad sjuksköterskans stödjande roll gentemot anhöriga vid ett svÄrt trauma eller plötsligt dödsfall innefattar. Metoden som ligger till grund för studien Àr en deskriptiv litteraturstudie. Resultatet visar pÄ olika behov hos anhöriga vid trauma eller plötsligt dödsfall.

Studien avser att undersöka pÄ vad personal inom förskolan har för kunskap om omsorgssvikt och anmÀlningsskyldighet eftersom Socialstyrelsens sammanstÀllning visar pÄ att vart tionde barn Àr utsatt för nÄgon form av omsorgssvikt.  Litteraturdelen behandlar bland annat Lundéns (2010) avhandling angÄende omsorgssvikt och vilka tecknen Àr hos förskolebarn. Vi anvÀnder oss Àven av Bowlby (2010) och Gerhardt (2007) som beskriver hur viktigt det Àr med smÄ barns anknytning till förÀlder eller annan anknytningsperson.   I studien görs tolv kvalitativa och kvantitativa intervjuer med personal som arbetar inom förskola. Undersökningen visar att förskolepersonalen inte har sÄ stor kunskap om begreppet omsorgssvikt och kÀnner sig osÀkra pÄ hur de ska gÄ tillvÀga vid en eventuell anmÀlan. Resultatet visar att det behövs kontinuerlig fortbildning bÄde vad det gÀller att uppmÀrksamma omsorgssvikt hos barnen pÄ förskolan och hur personalen ska gÄ tillvÀga vid en anmÀlan till socialnÀmnden..

Bakgrund: Diabetes typ 2 a?r en kronisk sjukdom som o?kar kraftigt i va?rlden. Behandlingen grundar sig i livsstilsrelaterade a?tga?rder som ofta inneba?r en fo?ra?ndring av kost- och motionsvanor. Egenva?rd vid kronisk sjukdom beskrivs som en process som pa?verkas av olika faktorer.

Animation av karaktÀrer Àr en viktig del inom dataspel. Den interaktiva, oförutsÀgbara naturen av spel krÀver att karaktÀrer mÄste kunna reagera dynamiskt pÄ hÀndelser i miljön för att upplevas som realistiska. För att göra detta möjligt rÀcker det inte att anvÀnda tekniker baserade pÄ förinspelad animationsdata eller fysisk simulation av karaktÀrer i medvetslöst tillstÄnd.Ett system som kombinerar kontinuerlig fysisk simulation av karaktÀrer med ett kontrollsystem baserat pÄ förinspelad animation Ästadkommer fysiskt korrekta rörelser hos en karaktÀr. Genom att utöka ett sÄdant system med introducerandet av möjligheten för flera samtidigt samverkande kontrollsystem, baserade pÄ dynamiska sÄvÀl som förinspelade tekniker, i ett uniformt interface kan en karaktÀrs rörelser modulariseras. Detta tillÄter sammanstÀllandet av en ?verktygslÄda? av rörelser.En sÄdan uniform verktygslÄda, kombinerad med en kontrollerande artificiell intelligens, gör det möjligt att utveckla fullt sjÀlvstÀndiga virtuella karaktÀrer i en dynamisk miljö..

Syftet var att ta reda pÄ hur sju unga vuxna personer med diagnosticerad dyslexi/specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter upplevde de tekniska hjÀlpmedel som de anvÀnde under sin skoltid. En kvalitativ undersökning med samtalsintervjuer gjordes utifrÄn ett sociokulturellt och relationellt perspektiv. Personerna som blev intervjuade fick beskriva vilka program de anvÀnt och berÀtta hur de upplevde datorstöd och tekniska hjÀlpmedel. DÀrefter fick de beskriva vad de anser hade hjÀlpt dem bÀst i deras lÀsning och skrivning. Resultatet visade att informanternas socioekonomiska bakgrund speglade tidpunkten för deras diagnosticering.

TitelSamverkan för att hitta en UtvĂ€gFörfattareMalin Westmark och Åsa BorgKursUppdragExamensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs Universitet.Undersöka hur kommunikationen fungerar mellan UtvĂ€g och dess kontaktpersoner ur ett mottagarperspektiv.HandledareUlrika AnderssonTerminHöstterminen 2009SyfteAtt titta pĂ„ hur kommunikationen fungerar mellan UtvĂ€g och dess kontaktpersoner.Metod och materialKvantitativ enkĂ€tstudie med de 41 kontaktpersoner som ingĂ„r i UtvĂ€gs nĂ€tverk.HuvudresultatMed hjĂ€lp av en enkĂ€t har vi undersökt hur kommunikationen fungerar mellan UtvĂ€g och deras kontaktpersoner. Resultaten visar att kommunikationen i dagslĂ€get inte Ă€r tillfredstĂ€llande. Detta resulterar i brister pĂ„ kunskap inom kvinnofridsfrĂ„gor och problem att definiera uppdraget. För att rĂ„da bot pĂ„ problemen bör UtvĂ€g ha en kontinuerlig kommunikation med kontaktpersonerna. Detta kan förbĂ€ttras genom en uppdaterad e-postlista samt införande av nyhetsbrev.

Bakgrund och problem: H?llbarhet och milj? har de senaste ?ren kommit att bli en alltmer aktuell och central del av f?retagens strategi och aff?rsid?. Det har blivit mer relevant i takt med att f?rst?elsen kring hur konsumtion och produktion p?verkar milj?n har ?kat. Som en f?ljd av det har cirkul?r ekonomi kommit att bli en process som f?retag till?mpar f?r att f?rb?ttra sitt klimatavtryck.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att ?ka kunskapen kring corona-krisens och digitaliseringens p?verkan p? chefernas s?tt att leda och vara ledare p?. Det g?r vi genom att st?lla fr?gor till chefer i flera kommuner f?r att ?ka variationen i svaren. Fokuset i studien kommer att ligga p? chefers egna upplevelser och uppfattningar om deras ledarskap under pandemins kris och digitalisering. Teori: Det teoretiska ramverket utg?rs av definitioner av begreppen ledarskap och chefskap, f?r?ndring och f?r?ndringsarbete, kris och ledarskap i kris och digitalisering.

 Syftet med denna uppsats var att undersöka om en offentlig enhet inom en kommun och ett privat bolag liknar och/eller skiljer sig Ät gÀllande kunskapshantering, i sÄdant fall hur och varför. Följande tre frÄgestÀllningar stÀlldes i avsikt att svara pÄ detta syfte: Uppfyller den offentliga enheten och det privata bolaget olika kriterier, och har de förutsÀttningar, för att bli framgÄngsrika i arbetet med KM, i sÄdant fall hur?, Sker kunskapsomvandling inom den offentliga enheten och det privata bolaget, i sÄdant fall hur?, Finns det skillnader och/eller likheter mellan den offentliga enheten och det privata bolaget, vilka Àr i sÄdant fall dessa och vilka bakomliggande orsaker kan finnas till dessa? För att svara pÄ syftet och frÄgestÀllningarna gjordes en kvalitativ studie genom att sex intervjuer genomfördes för att samla in det empiriska materialet. Tre av dessa genomfördes pÄ en offentlig enhet och de övriga tre pÄ ett privat bolag. Det empiriska material tolkades och analyserades sedan i ljuset av tidigare forskning och teorier som behandlar kunskapsbegreppet, kunskapsomvandling, Knowledge Management samt huruvida och varför privata och offentliga organisationer liknar och/eller skiljer sig Ät. De slutsatser som kunde dras var att det privata bolaget i högre grad uppfyllde vissa kriterier och förutsÀttningar för att anses som framgÄngsrika i arbetet med kunskapshantering samt att det privata bolaget Àven i högre grad frÀmjade kunskapsspridning genom att lÄta personalen mötas i praktiken pÄ en frekvent och kontinuerlig basis.

Det övergripande syftet med detta examensarbete Àr att studera vad lÀrare och dÄ specifikt lÀrare som ocksÄ Àr idrottsledare har för uppfattningar nÀr det gÀller ledarskap. Det kommer stÀndigt nya teorier inom ledarskapsbegreppet sÄ dÀrför behöver man kontinuerlig utbildning i detta omrÄde. Arbetet bestÄr av litteraturstudie och en empirisk studie i form av intervjuer med sex lÀrare dÀr jag söker svaren till mina frÄgestÀllningar. Min litteraturgenomgÄng delar jag upp i tre delar, lÀrares ledarskap, ledarskap inom idrotten och fyra perspektiv pÄ ledarskap. I diskussionen har jag utgÄtt ifrÄn mina frÄgestÀllningar och det övergripande syftet med arbetet.

VÄrt syfte var att undersöka nÄgra lÀrares tankar om hur det Àr att tillmötesgÄ elevers behov i en context prÀglad av olika kunskapsnivÄer. Vi lyssnade genom semi-structurerade intervjuer pÄ erfarna lÀrare och analyserade deras olika sÀtt att nÀrma sig klassrum innehÄllandes olika kunskapsnivÄer. Vi intervjuade tre engelsk lÀrare frÄn ett högstadium och fyra lÀrare frÄn en gymnasie skola. VÄra iakttagelser visar att varierad undervisning Àr det bÀsta sÀttet att möta alla elevers behov och att det Àr nödvÀndigt att ha extra material till bÄde avancerade elever och svagare elever. VÄra intervjuer framhÀvde ocksÄ vikten av kontinuerlig bedömning och behovet att individualisera sÄ mycket som möjligt .