Syftet med denna studie är att skapa en bild av hur några förskollärare uppfattar barnlitteratur som socialsemiotisk resurs, det vill säga meningsskapande resurs, i förskolans verksamhet. Studiens centrala aspekter fokuserar på barnbokens inflytande på barns språkutveckling samt hur några förskollärare uppfattar att barnboken kan användas i barns språkutveckling. Frågeställningarna är: Hur uppfattar några förskollärarna barnboken som socialsemiotisk resurs i barns språkutveckling? Hur uppfattar några förskollärarna den gemensamma och individuella läsningen av barnboken som utvecklande för barns språk? Studien är kvalitativ och utgår från en induktiv samt Kontextuell analys och ansats. Studiens teoretiska ramverk och analys utgår från den socialsemiotiska teorin, där fokus läggs på meningsskapande genom utvalda resurser i social interaktion.

Institutionen för medicinsk teknik vid Linköpings universitet var i behov av att utvärdera användbarheten på den prototyp som de tagit fram för mätning av fysiologiska parametrar i distribuerad vård. Syftet blev därför att genom att använda metoder så som heuristiska och summativa utvärderingar ta reda på vilka behov och krav som de tänkta användarna ställer på användargränssnitt som används inom distribuerad vård. För att kunna genomföra dessa metoder genomfördes studiebesök, användaranalys, fokusgrupper, kontextuell utforskning och en funktionsanalys. Resultatet av de två utvärderingarna visar att användarna ställer höga krav på den här typen av användargränssnitt, framförallt gällande säkerställande av identitet och anpassning till användarnas verklighet..

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att belysa hur invandrarelever uppfattar undervisning i mindre grupper i förhållande till undervisning i normalstor klass samt hur de uppfattar att deras eget lärande förändras vid undervisning i mindre grupper. För att få svar på dessa frågor valde vi en kvalitativ metod med tre olika informationsinsamlingsmetoder: enkäter, intervjuer samt observationer. Detta kallas för metodtriangulering och var ett sätt för oss att få en säkrare bild av uppfattningarna. Den undersökta elevgruppen bestod av sexton elever av tretton olika nationaliteter/minoriteter. Resultatet tyder på att eleverna uppfattar att gruppens storlek är avgörande för elevernas eget lärande samt att deras egen syn på sitt lärande förändras..

Syftet med undersökningen är att granska 16 texter från två av Mälarenergis externa kommunikationsmedier riktade till privatpersoner, för att belysa vilka skillnader i språklig utformning de uppvisar. Med exempel från 8 av Mälarenergis informationsutskick och 8 likvärdiga informationstexter nedladdade från deras hemsida granskas texterna med en kombination av kvantitativa och kvalitativa analysmetoder.  Undersökningens resultat visar att det finns en tendens för de digitala texterna att vara mer informationspackade och svårlästa, men att det även finns undantag där resultaten kan bero på andra faktorer. Den visar även att texterna de olika medierna emellan uppvisar skillnader i hur de inleder och avslutar texter, hur de hänvisar till andra texter, hur linjärt skrivna de är, vilken typ av kontextuell information som infattas i texten samt hur många värderande och relationsbyggande ord och uttryck som förekommer i texterna.  .

SammanfattningSyftet med denna dokumentstudie av sjutton åtgärdsprogram var att granska hur det som formuleras i åtgärdsprogram kan tolkas med hjälp av diskursanalys. De övergripande frågorna i rapporten var att få en uppfattning om inom vilken diskurs elevernas problem beskriv, om de uppsatta målen var utvärderingsbara, och hur utvärderingar skrivs.  Det visade sig att några enstaka uppsatta mål, kan klara de krav på konkretion och exakthet som krävs för att en utvärdering ska vara möjlig. De flesta mål är formulerade som regler eller förhoppningar och beskriver inte vad eleven kan eller har lärt sig då målet är nått och kan därför inte utvärderas. Det som oftast utvärderas i åtgärdsprogrammen är, med några få undantag, eleven och inte de åtgärder som satts in för att göra det möjligt för eleven att nå de uppsatta målen. I de flesta fall beskrivs elevens problem i diskurserna egenskaper och utveckling.

Ett ärendehanteringssystem är ett komplett system vars mål är att effektivisera och koordinera processer av olika slag. Ett exempel på ärendehantering är försäkringsbolag som använder sig av detta för att snabba upp och kontrollera processen för hantering av skadeärenden. I ett ärendehanteringssystem finns en ärendehanteringsmotor som sköter flödet av ärenden, vilket bland annat innebär ansvar för att ärenden hamnar hos rätt person. Examensarbetets syfte är att utveckla en liten och enkel ärendehanteringsmotor, som ändå är generell nog att fungera i olika kontexter. Ärendehanteringsmotorn levereras i form av en komponent färdig att användas vid utvecklandet av ärendehanteringssystem.

Syftet med denna uppsats är att nå en ökad förståelse för vilket förhållningssätt första linjens chefer har för att främja lärandet i vårdarbetet. Lärandet i vårdarbetet handlar om handlar kravet på att personalen ska lära sig nya rutiner, behandlingsmetoder och samarbetsformer. På vilket sätt första linjens chefer organiserar lärandet i vården samt vilket stöd de upplever sig ha. För att undersöka hur första linjens chefer går till väga intervjuades åtta chefer på ett sjukhus i södra Sverige, som bedriver offentlig vård. Uppsatsen har en hermeneutisk ansats och empirin bearbetades med hjälp av Kontextuell analys.

?Colosseum- Code of Hammurabi? var titeln på det spelprojekt jag deltog i under kursen ?Spelprojekt II? vårterminen 2006. Spelet är ett fightingspel för upp till fyra spelare som äger rum i en arena i öknen. Då tiden för exjobbet närmade sig bestämde jag mig för att vara med och vidareutveckla spelet till XBox 360.För att få ett proffsigare intryck av arenan till Colosseum valde jag att i en historisk kontext omarbeta arkitekturen efter storyn till ?Colosseum- Code of Hammurabi".I arbetet ingår att finna en lämplig setting och tidpunkt för arenan.Resultatet har blivit en arena som influerats av många olika kulturer, från den babylonska dynastin till Rom och det Parthiska imperiet.Eftersom historien inte alltid erbjudit nakna fakta har jag efter egen förmåga fyllt i de tomrum som uppstått för den kontextuella designen, men även behållit vissa av de stilelement som utmärkte designen i Colosseum- Code of Hammurabi..

Mitt syfte med uppsatsen är att belysa den manliga homosexualitetens historia genom ett samhällspolitiskt perspektiv men att till det tillföra en konstvetenskaplig analys. Jag vill titta på konsthistorien och se hur den manliga kärleken porträtteras och hur den har gestaltats. Finns det generella drag ifrån de olika epokerna som hänger ihop med samhällets attityder? Vilken roll spelar religionen? För att begränsa mig har jag valt att behandla västvärlden, det vill säga Europa och Nordamerika. Det är inte för att det inte finns konst med den här sortens motiv i östvärlden eller Afrika, men jag vill fokusera mig på västvärldens socialpolitiska historia.

I uppsatsen argumenteras för en tes om att det svenska samhället bör förändra sin syn på vad en acceptabel motprestation är för att få tillgång till ekonomiskt bistånd; tesen som presenteras menar att samhället bör acceptera andra former av motprestationer än förvärvsarbete och arbetsmarknadsinsatser. Under utredningsdelen argumenteras det för att samhället bör avkräva motprestationer men bör vara mer flexibel i vilka motprestationer som accepteras. Vidare presenteras fyra argument samt invändningar mot dessa argument, dessa är kontextuella-, självrespekts-, perfektions- samt parasitargumenten, mot så kallade workfare. I Sverige exemplifieras workfare av arbetsmarknadsinsatser, för att sedan undersöka vad en villkorslös basinkomst, så kallad medborgarlön, har för implikationer på dessa argument. Avslutningsvis i slutsatsen presenteras att en kombination av krav om motprestation samt en villkorslös biståndsdel måhända vore den bästa för människor som är i behov av samhällets stöd för att dessa inte skall bli stigmatiserade.

Mot bakgrund av de landvinningar som gjorts inom kommunikations-teknologisyftar denna uppsats till att ge en bild av hur medarbetare i en organisationbeskriver och förhåller sig till sitt intranät. Undersökningen har genomförts medkvalitativ metod och har omfattat sex stycken intervjuer på ett expansivtlivsmedelsföretag. Datat har sedan analyserats med hjälp av begrepp somorganisationskultur, praktikgemenskap samt nätverksgemenskap. Vårtperspektiv på kommunikation och interaktion har präglats av dialogism medkontextuell resurs som ett nyckelbegrepp. Vår tolkning av resultatet visar påförekomsten av multipla praktikgemenskaper och hur dessa positionerar sig irelation till intranätet.

Spotify is a music service that offers on-demand streaming and is available in several countries worldwide. As the company and the interest for it grows, more and more parties are involved and those involved, including the record labels want to control and get an overview of their products. They want to be able to see, for example, when a product is available on Spotify and in which countries.Spotify is in May 2013 in process of developing a to be used by administrators on Spotify in order to meet the record labels with the information requested. The new software intends being used by administrators but also by the record labels so that they will be able to overview their products availability.We were asked by one of the developers to conduct user interviews and tests to result in a design proposal on how the display page of information about a product could be visualized more clearly so that it suits both record labels and employees at Spotify. The results of our contextual interviews were translated into a prototype with two display pages.

Följande uppsats behandlar klassrummet som en arena för elevers lärande. I uppsatsen presenteras begreppet hållbar lärandemiljö som innebär ett klassrumsklimat där lärare arbetar med ett längre tidsperspektiv i åtanke, alltså hur ett gott klassrumsklimat kan upprätthållas över lång tid. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, med människors individuella bakgrunder i åtanke. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad en lärare kan göra för att skapa en hållbar lärandemiljö, samt hur olika lärare ser på elevers beteende i klassrummet. Uppsatsen är en systematisk litteraturstudie och resultatet är hämtat från två vetenskapliga databaser.

Personer som tränar styrketräning lyfter ofta för lätt och slutar lyfta för tidigt för att uppnå önskat träningsresultat. Syftet med studien var att testa hur prestationen vid styrketräning påverkas då målsättningen att uppnå maximal ansträngning används i jämförelse med att använda målsättningen att prestera maximalt antal repetitioner. Tolv män och 20 kvinnor randomiserades till två grupper. AMRAP-gruppen försökte prestera maximalt antal repetitioner och RPE-gruppen försökte uppnå maximal ansträngning. För att mäta hur prestation påverkas av målsättning beräknades relativ förändring mellan set 1, i vilket båda grupperna försökte prestera maximalt antal repetitioner, och set 2, i vilket grupperna använde respektive angiven målsättning.

Digital teknologi ?r ett omtalat ?mne i f?rskolan och 2024 f?rv?ntas en reviderad l?roplan f?r f?rskolan publiceras med syfte att g?ra f?rskolan sk?rmfri. Detta kan skapa funderingar eftersom det var vid den tidigare revideringen f?r knappt sex ?r sedan som digitalisering i f?rskolan implementerades. Den nya revideringen ?r baserad p? forskningsresultat fr?n det neurovetenskapliga f?ltet som visar negativa effekter p? barns utveckling kopplat till sk?rmanv?ndning.