Avsikten med uppsatsen är att undersöka och försöka utröna, huruvida fornborgarna under järnåldern kunde skydda de direkt/indirekt närliggande bybildningarna/handelsplatserna ur säkerhetsaspekt vid fara. Genom att välja fem fornborgar inom ett regionalt område med gemensamma nämnare och med hjälp av den komparativa metoden, jämför jag fornborgarna och deras omgivande miljöer med varandra, för att försöka besvara arbetets frågeställningar. Fornborgarna som ingår i analysen ligger samtliga i Botkyrka socken, strax söder om Stockholm. Fornborgarna är; Botkyrka 1:1, 105:1, 110:1, 127:1 samt 195:1. Viktiga aspekter med urvalet är att fornborgarna ej tidigare skall ha figurerat i några större undersökningar.

Denna studie handlar om att diskutera förhållandet mellan de heteronormativa könsidentiteterna kvinnlighet/maskulinitet och kvinnlig maskulinitet. Den identitet som vi önskar belysa är skapad ur en heteronormativ maskulin och kvinnligt könsidentitet. Vår studie fokuserar sig på heterosexuella kvinnor inom en idrottslig Kontext, då vi anser att dessa kvinnors positioner öppnar upp för en diskussion gällande en heterosexuell kvinnlig maskulinitet. Vi tolkar deras erfarenheter och handlingar inom maskulint kodade idrotter som en reflektion av denna alternativa könsidentitet. Utifrån detta diskuterar vi hur informanterna förhåller sig till kvinnlighet och maskulinitet samt hur deras könsidentitet förhåller sig till dessa två normativa identiteter.

Det föreligger en problematik i strävan att etablera och upprätthålla en effektiv miljökommunikation Denna problematik grundar sig i trovärdighetsbrister i kommunikationen. Dawkins (2004) menar att för att tackla detta problem krävs att uppmärksamhet riktas till företagets olika intressenter och att dessas varierande informationsbehov beaktas. Denna uppsats är en kvalitativ fallstudie, baserad på intervjuer, om flygbolaget SAS kommunikation om deras hållbarhetsarbete. Studien syftar till att undersöka och analysera flygbolaget SAS ansvarsprofilering och redogöra för på vilket sätt den påverkas av olika intressenter. För att besvara syftet har vi utgått från Dawkins (2004) intressentteori i anknytning till Fredrikssons (2008) modell vilken behandlar ett företags hållbarhets-kommunikation utifrån fyra olika ansvarsområden.

Examensarbetets utgångspunkt var en bakgrundsbild över området sexuell läggning och den svenska gymnasieskolan med fokus på problemområden. Denna bild relaterades sedan till diskurser i nio likabehandlingsplaner från gymnasieskolor i Malmö i syfte att belysa och diskutera beröringspunkter samt potentiell problematik i diskurserna. Vi inspirerades av den kritiska diskursanalysen i det analysverktyg vi använde för att synliggöra och tolka diskurser i likabehandlingsplanerna. Avsikten var inte att kritisera enskilda skolor utan att uppnå en diskussion runt allmän problematik vilken skulle kunna finnas på fler gymnasieskolor.Två problemområden utkristalliserade sig i bakgrundsteckningen: Osynliggörande samt utpekande. Dessa problemområden gick att se dels på den strukturella nivån vilken fokuserar på skolan som värdebärande institution och dels på den individuella nivån vilken fokuserar på konkreta situationer inom denna Kontext.

BAKGRUND: Forskning visar att skolan bemöter elever med olika social bakgrund på olika sätt. Detta får konsekvenser för hur elever kan tillgodogöra sig skolan som en resurs inför framtiden. I vår studie har vi belyst problemet genom att dels åskådliggöra hur elever med skiftande social bakgrund ser till framtida val av utbildning och yrke, dels hur de gör bruk av det svenska språket som en resurs inför deras framtidsval.SYFTE: Undersökningens syfte är att belysa hur elever från två skolor med skilda sociala förutsättningar resonerar kring sin framtida utbildning och yrkesmöjligheter, samt hur de nyttjar språket då de kommunicerar.METOD: Undersökningen är genomförd enligt kvalitativ undersökningsmetod och med en fenomenografisk ansats. Det redskap som har använts är fokusgruppintervjuer.RESULTAT: Sju kilometer gör skillnad. Resultatet visar att de olika elevgruppernas resonemang och argumentation skiljer sig på flera punkter.

Forskning om teamarbete har bedrivits sedan mitten av förra seklet och detta arbetssätt har blivit relativt vanligt på de flesta arbetsplatser idag. Tidigare studier har påvisat att heterogena team har bättre förutsättningar än homogena team att lyckas producera kreativa idéer och lösningar. Detta är av stor vikt eftersom kreativitet bidrar starkt till innovationsförmågan som företag behöver för att utvecklas och överleva i dagens konkurrensutsatta klimat. Dock finns det få studier som beskriver vad som pågår inom team när de är kreativa. Därför ämnar vi beskriva hur arbetsprocessen ser ut i ett heterogent team som arbetar i en miljö som kräver att medlemmarna inte är rädda för att testa nya idéer.

Barns tankar om döden är olika beroende på deras mognadsnivå. I arbetet har familjen betraktats som Kontext och det cancersjuka barnet som klient i sjuksköterskans bemötande av svåra frågor om döden. Syftet var att beskriva sjuksköterskans kliniska erfarenheter som kan vara vägledande vid bemötande av cancersjuka barns frågor om döendet och döden. Frågeställningarna var "Vilka förutsättningar påverkar sjuksköterskans möjlighet att tala med barn om döden?", ?Hur bemöter sjuksköterskan barnets frågor om döendet/döden?? och "Hur utvecklas sjuksköterskan i sin yrkesroll i omvårdnaden av cancersjuka barn?" Vi använde oss av litteraturgranskning som metod p.g.a.

Denna uppsats syftar till att göra en explorativ studie om vad läxor är och varför de finns i skolan. Syftet är således att undersöka vad som menas med läxa, vilken betydelse själva ordet har och har haft, beröra läxfrågan genom intervjuer med tre yrkesverksamma lärare, genomgång av nationella regler som styrt skolan från 1842 och framåt, samtida debatt samt en undersökning av en del av den tidigare forskningen kring läxor i en svensk Kontext.Studien visar att läxa nämns i regelverken under en period på 1950-60 talen men finns som begrepp redan i fornsvenskan, och används i skolans värld åtminstone från 1800-talets slut. Intervjuerna med de tre yrkesverksamma lärarna tyder på att läxor uppfattas och används olika i skolan idag bland annat för att det är ofta upp till den enskilda läraren att bestämma om läxors vara eller inte vara, i vilken omfattning och i vilka ämnen de kan ges.Läxa har under senare tid kommit att bli en rättvise- och jämlikhetsfråga. Olika grundförutsättningar dels i hemmen och dels i skolorna att kunna stödja barnen med hemuppgifterna är en aspekt på läxans följder, men också bland annat med tanke på möjligheten till skattesubventionerat RUT-avdrag till professionella läxhjälpare för de som har råd.Framtida forskning i ämnet skulle kunna vara en intervjustudie med elever-föräldrar och lärare för att se på vilka sätt skolan kan anpassa sig bättre till rådande förutsättningar i det samhälle som finns idag och imorgon..

Sammanfattning Bakgrund: Det vetenskapliga underlaget för hur en kvarliggande urinkateter med flödesproblem bör hanteras är otillräckligt. Svensk lagstiftning betonar sjuksköterskans ansvar att ge patienten en individanpassad god vård. Vilket underlag för beslutsfattande sjuksköterskan använder och hur interventionen genomförs och utvärderas kan vara beroende av Kontext och erfarenhet. Syfte: Syftet med intervjustudien var att undersöka hur sjuksköterskor beskriver att de resonerar och agerar vid flödeshinder i kvarliggande urinkateter. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor av tolv kliniskt verksamma intensivvårdssjuksköterskor vid en utvald intensivvårdsavdelning vid ett medelstort sjukhus i södra Sverige genomfördes i oktober 2010.

Denna studie syftar till att bidra till kunskap om hur f?rskoll?rares anv?ndning av estetiska uttrycksformer fr?mjar barns semitiska spr?kutveckling. Forskningen utforskar tre centrala fr?gor relaterade till anv?ndningen av estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet. F?r det f?rsta unders?kas hur iscens?tts estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet.

Föreliggande examensuppsats undersöker vilka möjliga betydelser och meningsinnebörder feministiska perspektiv kan ha för bedrivandet av psykoterapi. Utifrån en explorativ och förståelsegrundande ansats intervjuades 13 svenska behandlare med självidentifierade feministiska utgångspunkter om hur de ser på skärningsytorna mellan feminism och psykoterapi, sin yrkesroll, samt vilka konsekvenser deras feministiska perspektiv får i det praktiska behandlingsarbetet.Resultaten visar att feministisk terapi som begrepp framstår som i stort sett oetablerat i en svensk psykoterapeutisk Kontext, att förhållandevis lite forskning på området tidigare är gjord, samt att intervjudeltagarna ofta framställer sammanjämkningen mellan feministiska och psykoterapeutiska diskurser som komplicerad. De medverkande beskriver sina feministiska utgångspunkter som en bakomliggande filosofi snarare än en uppsättning tekniker. Dessa omsätts i terapeutisk behandlingspraktik genom en problematisering av maktaspekter, ett uppmärksammande av strukturella faktorers inverkan på subjektivitetsskapandet, samt ett kritiskt och stundtals avståndstagande förhållningssätt till specifika delar av de gängse terapiparadigmen. Ideologiska dimensioner exemplifieras bl.a.

Research shows that Muslims are often reproduced within the context that reinforces stereotyping of Muslims, see for example Otterbeck and Schielke. They are often regarded as a collective group with no distinct individuals and thereby the Islamic religiosity is portrayed as different and deviant from the more secular and private practiced Protestantism that is a common belief in Sweden.The purpose of this work is to study the already existing representation of Muslim women in a Western context, i.e. Muslim women in Sweden. This is done through an analysis of two ethnographic interviews and observational studies, written by researchers in Sweden (Karlsson Minganti and Sultan Sjöqvist) to investigate the existence of an "us and them" mindset. The two ethnographic studies which are analyzed in this work, deal with different types of Muslims: women who have been Muslims since birth and converted Muslim women.

Denna studie utreder de motstridiga uppgifter som idag förekommer om Bo Hanssons mest framgångsrika album Sagan om Ringens reception i Sverige efter att den gavs ut december 1970. Dess genomslag har i dagens relativt knapphändiga receptionsmaterial beskrivits som en omedelbar succé men samtidigt som enbart måttlig. Studien innefattar huvudsakligen insamlade och granskade historiska primärkällor i form av dags- och kvällstidningsartiklar från Sveriges fyra största tidningar och styrs av en huvudfråga och en följande bifråga: I vilken omfattning omskrevs verket och hur formulerades receptionen i dåtidens svenska press? Bifrågan grundas i utsagor om en särställning som Bo Hansson idag anses ha erhållit jämte sin samtida sociokulturella Kontext, nämligen sjuttiotalets svenska Musikrörelse även kallad Proggrörelsen. Studien föranleds av ett biografiskt bakgrundsavsnitt och avrundas med en kort biografisk epilog som syftar till att stärka läsarens helhetsförståelse av uppsatsens centrala artikelstudie.

En av grundskolans uppgifter är att bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av den egna klassbakgrunden. Därmed läggs ett stort ansvar på skolan, och indirekt ett ansvar på studie- och yrkesvägledarna. Utifrån detta är syftet med denna studie att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på grundskolan hjälper elever att inte begränsas av sin klassbakgrund vid studie- och yrkesval, samt att analysera huruvida detta arbetssätt utmanar eller reproducerar rådande klasstrukturer. För att få svar på detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sex studie- och yrkesvägledare som arbetar på skolor som skiljer sig åt vad gäller elevernas föräldrars utbildningsnivå. Analysen bygger Hodkinson och Sparkes careershipteoris begrepp kapital, habitus, handlingshorisont och pragmatisk rationalitet. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna försöker arbeta med att öka elevernas kunskap om sin Kontext, öka deras mottaglighet för nya yrken, ge dem kunskap om omvärlden samt ökat självförtroende och självkänsla. Studie- och yrkesvägledarna arbetar alla med någon av dessa saker men de uttrycker att de hade velat arbeta med fler delar om de hade haft mer resurser.

Terroristattackerna mot USA i september 2001 blev startskottet för USA:s krig mot terrorismen. I detta krig kom Afghanistan att utgöra det första slagfältet. Detta trots att USA ansåg att de ansvariga bakom dåden var terroristnätverket al-Qaida. USA försökte med olika medel rättfärdiga ett krig som skulle föras mot en organisation men i en stat, vilkens regim misstänktes härbärgera de skyldiga. Uppsatsens syfte är således att undersöka hur denna nya typ av krig rättfärdigas.