This study investigates the corporate sustainability activity, linked to the company's core business, which is a relatively unexplored field in a Swedish context. The study examines how the organization has used management control for its sustainability activity within two social initiatives; and whether these initiatives have generated value for the organization and involved stakeholders. Management control of social initiatives are examined within the theoretical framework of The Sustainable Balanced Scorecard and the organization's value creation contributions are outlined in accordance with a definition of the concept of Creating Shared Value. The method used for the implementation of the study is a qualitative study, embodied in an illustrative case study of a large Swedish company operating within financial sector. The empirical data was collected through 12 in-depth interviews with representative interviewees within the organization and with other stakeholders involved in the company's social initiatives.

Bakgrund: Inkonsekvensen i hanteringen av internt upparbetade immateriella tillgångar har uppmärksammats av bland annat standardsättarna IASB, AASB, ASBJ samt organisationen RFR. RFR menar att mer fokus bör läggas på identifieringen och redovisningen av internt upparbetade immateriella tillgångar på grund av deras markanta ökning samt betydelse för företag och kunder.Syfte: Studien ska beskriva den Kontext där internt upparbetade immateriella tillgångar förekommer, och därmed bidra till en förståelse över hur deras egenskaper och identifiering behandlas redovisningsmässigt, inom branschen konsumentvaror och -tjänster.Metod: Studien är gjord utifrån en kvalitativ ansats och är baserad på intervjuer med företag inom branschen konsumentvaror och -tjänster som har internt upparbetade immateriella tillgångar.Resultat: Branschen konsumentvaror och -tjänster använder sig av både formella och informella tumregler vid identifiering av internt upparbetade immateriella tillgångar på grund av den osäkerhet som råder vid bedömning. Existensen av tumregler påverkas av faktorerna nyckelpersoner, erfarenheter samt storleken på företaget och posten internt upparbetade immateriella tillgångar. Branschen anser att det finns svårigheter i de existerande regelverken men att standarden IAS 38 är tillräcklig överlag..

Uppsatsen är en kulturanalys som med utgångspunkt i den brittiska popikonen Boy George behandlar intersektioner mellan maskulinitet, sexualitet, populärkultur och makt. Syftet är att skildra Boy George i sin specifika Kontext, närmare bestämt den brittiska musikindustrin på 1980- talet. Mot den bakgrunden analyseras hur hans maskulinitet och sexualitet kan förstås som ett uttryck för synen på sexualitet och kön under hans samtid. Uppsatsen syftar till att urskilja vilka normgränser relaterade till kön och sexualitet Boy George rörde sig inom genom en närstudie av detaljer i rörlig bild och text. Uppsatsen utgår från queerteori, med användning av begreppet heteronormativitet samt den heterosexuella matrisen som analytiskt verktyg.

Målsättningen för uppsatsen har varit att ifrågasätta det allmänmänskliga i mänskliga rättigheter, att problematisera en rättighetsidé som marknadsförs av bland annat FN, och som inom internationella relationer framställs som självskriven. Teorier om universalism och relativism har utgjort ramen, medan tre människorättsorganisationer ? Human Rights Center Viasna, Civil Rights Defenders och Amnesty International ? har fungerat som analysenheter. Organisationerna har undersökts genom de framställningar de gjort av MR-situationen i Vitryssland, närmare bestämt i form av nyhetsartiklar om tre samtida politiska händelser.Frågeställningarna fokuserade på allmängiltigheten i organisationernas MR-bild, deras inställning till europeiska och västerländska regelverk och aktörer, samt hur deras egen bakgrund eventuellt inverkar i arbetet. Resultaten visar att organisationerna jobbar universalistiskt, att de har globala preferenser snarare än europeiska, och att de i allt väsentligt arbetar opåverkade av sin Kontext.Visserligen bör resultaten sättas i relation till den begränsade undersökningen, vilken kanske främst kan visa tendenser, men de unika dragen i forskningsområdet är inte att förglömma.

Våldtäkt är ett stort samhällsproblem, med över 3000 anmälda våldtäkter i Sverige 2007. Definitionen av våldtäkt är en tolkningsfråga som påverkas av moraliska synsätt. Denna synbygger på historiska, religiösa och kulturella faktorer och kring dem kretsar ett antal vedertagna myter. Sverige är känt för att ha kommit långt på väg mot ett jämställt samhälle, vilket skulle kunna innebära att svenskar har lägre acceptans för dessa myter. Få studier om våldtäktsmyter har gjorts i Sverige.

Den här kvalitativa intervjustudien syftar till att undersöka svenska yrkesverksamma tjänstemäns erfarenheter av att balansera arbete och fritid i relation till ny teknik. Den nya tekniken i form av bärbara datorer och smarta telefoner med mera har inneburit att förutsättningarna för den arbetande befolkningen att hantera gränser mellan de två sfärerna arbete och fritid kan ha förvanskat, med ökade risker för konflikt som följd. Hur förhåller sig yrkesverksamma tjänstemän, som är en yrkesgrupp som till stor del använder sig av ny teknik, till ett allt mer gränslöst arbetsliv? Resultaten visar att tjänstemän från tre olika sektorer i en mellansvensk Kontext anpassar sitt användande av den nya tekniken utifrån tre olika kategorier i syfte att balansera arbetslivet och privatlivet. Tjänstemännen anpassar sitt användande utifrån sin yrkesmässiga rutin och genom självinsikt.

Syfte: Då vi har funnit att en stor del av tidigare forskning kring varumärken fokuserar på konsumentmarknaden vill vi närmare undersöka varumärkets betydelse i en industriell Kontext.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning genom ostrukturerade och öppna intervjuer. Vi utgick från våra respondenters svar och analyserade därefter svaren med hjälp av relevanta teorier. Undersökningen har således en induktiv ansats med ett tolkande synsätt. Teoretiska perspektiv: I vår teoretiska bas har vi samlat teorier från tre olika ämnesområden; nätverksbyggande och relationsmarknadsföring, inköpsteorier samt varumärkesteorier. Dessa tre områden ligger till grund dels för vår egen förståelse för ämnet samt för hur vi tolkar och analyserar det empiriska materialet.Empiri: Vårt empiriska material består av tio djupgående intervjuer på totalt fem företag.

Syftet med denna studie var att underso?ka och kartla?gga den komplexa spra?ksituationen och - anva?ndningen hos en flerspråkig person. Den underso?kta personen kallas fo?r Frida. Hon hade redan i ung ålder la?rt sig mer a?n två språk och har sedermera varit i kontakt med sju språk på en signifikant kunskapsnivå.

Vi avser studera operativa team inom poliskåren, vad som gör dessa effektiva samt den Kontext i vilken de existerar. Vi vill också undersöka huruvida eventuell diskrepans föreligger mellan teori och praktik inom området teameffektivitet. För insamlandet av empirisk data för denna uppsats har vi tillämpat en kvalitativ ansats. Vår huvudsakliga metod för datainhämtning är personliga intervjuer. Vår teoretiska referensram utgörs av Maslows hierarki, McGregors gruppteori, Belbins rollstrukturer för effektiva team, Kotters åtta steg för strategiska förändringsarbete samt Golemans teori kring emotionellt ledarskap och emotionell intelligens.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka hur yrkespersoner ser på utrymme och trygghet på en arbetsplats där olika former av klientrelaterat våld förekommer. Huruvida någon upplever sig ha ett stort eller litet utrymme kan bero på många olika faktorer. Kroppsliga förutsättningar och kön kan likväl som arbetsmässig Kontext vara faktorer som påverkar. Det är svårt att generalisera varför en person upplever sig ha ett visst utrymme, men det är tydligt att yrkesutövares utrymme påverkas när de dagligen tvingas vara riskmedvetna runt våld på sina arbetsplatser. Tre kvalitativa intervjuer har genomförts för att undersöka hur dessa antaganden kopplas till verkligheten.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur barn till svenska föräldrar påverkas av att växa upp i en tvåspråkig och dubbelkulturell amerikansk miljö. Bakgrunden till arbetet är att människor, till följd av ökade internationella kontakter, i allt större utsträckning väljer att flytta utomlands. När föräldrar flyttar med sina barn uppstår frågan om vilket språk som ska talas i hemmet och vilken kultur familjen ska välja att leva efter. I litteraturgenomgången framgår det att individen ur ett sociokulturellt perspektiv i hög utsträckning formas av sin sociala Kontext, i samspel med andra människor. Omgivningen har således stor betydelse för en persons identitetskänsla och det är viktigt för individen att känna samhörighet med en grupp människor.

Juvenil Idiopatisk Artrit, JIA, är en sjukdom vars fysiska symptom kan försena utvecklingen av barnets grovmotorik, vilket kan hindra barnets integration i den sociala och fysiska miljön. Skolgården är den Kontext där barnet ofta leker och där fysisk och social utveckling sker. I lek med andra barn ges barnet möjlighet till upplevelse av delaktighet, vilket är av grundläggande betydelse för god hälsa. Studiens syfte var att undersöka hur barn med JIA upplever delaktighet i lek i skolgårdsmiljö. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer där undersökningsgruppen bestod av fyra barn i åldern nio till 13 år.

Den här studien kommer belysa om kulturjournalistiken i tre svenska dagstidningar har förändrats till följd av deras digitala publicering och i så fall hur. Denna utveckling bör ses i en större Kontext med en utmanande ekonomisk situation för dagspressen, färre prenumeranter och därför även vikande annonsintäkter, utöver ökad konkurrens från Internet, sociala medier och webbtidningar. Webbpublicering har gjort det möjligt att ständigt mäta hur läsare tar till sig artiklar, om texter blir klickade och om de blir lästa. Genom kvalitativa intervjuer med tre kulturredaktörer på tre olika dagstidningar kommer denna studie belysa kulturredaktörens publicistiska ställningstaganden. Analysen tar upp en rad frågeställningar som gäller det journalistiska innehållet, språk, typ av textgenres som publiceras, sätt att skriva, förhållningssätt hos kulturredaktören samt olika sätt att arbeta journalistiskt, och undersöker om det var något av detta som framstår som en extra tydlig utveckling i relation till digital publicering.

Flera svenska kommuner använder sig av den amerikanska professorn Richard Floridas teori om den kreativa klassen och ?creative cities? i sin marknadsföring. Syftet med mitt kandidatarbete är att undersöka om svenska kommuner är kreativa enligt Floridas teori. En jämförande fallstudie har gjorts där tre kommuner som använder sig av Florida i sin marknadsföring har undersökts. Kommunerna är Södertälje, Botkyrka och Ronneby.

Jag vill i min uppsats främst lyfta fram dem som internaliserat omgivningens språk trots att det nedvärderar dem. De får möta och lyssna till det språk som Anne-Louise Eriksson formulerat genom främst "Kvinnor talar om Jesus, "Kvinnan som subjekt i feministisk teologi" och "När var och en hör just sitt språk talas". För att ge dem som internaliserat omgivningens språk konstnärlig gestalt och på det viset belysa dem och göra dem mer gripbara har jag använt mig av Toni Morrisons roman "De blåaste ögonen". På detta vis byter jag ut Erikssons målgrupp svenska kvinnliga präster mot en mycket utsatt familj i ett rasistiskt samhälle i Ohio på 1940-talet. Detta gör att jag prövar hennes språk mot en helt annan Kontext än den hon vänder sig till.