Denna studie Ă€r en del av projektet ?Globalized eduscapes: students, learning and mobility in knowledge society? med mĂ„lsĂ€ttningen att studera studentmobilitet mellan Sverige och Östra Europa. Fokus i studien riktas mot inresande studenter som bestĂ„r av tvĂ„ grupper, dels av utbytesstudenter som deltar i utbytesprogram vid universiteten i LuleĂ„ och UmeĂ„, dels av studenter som anordnar sina studier i Sverige pĂ„ egen hand, sĂ„ kallade ?freemovers?, som master-studenter och doktorander. Uppsatsen avgrĂ€nsar sig till inresande studenter frĂ„n Ryssland, Ukraina och Polen.

Dagens jord- och skogsÀgare stÄr inför ett kommande Àgarskifte dÄ cirka en fjÀrdedel av Sveriges jord- och skogsÀgare Àr över 60 Är gamla. Marknadspriserna och insatsvarorna har ökat kraftigt den senaste perioden. Allt fler banker har valt att finansiera lÄn till jord- och skogsbruksÀgare dÄ sÀkerheten Àr stabil och lönsamheten god. En generellt försÀmrad lönsamhet inom jord- och skogsbruket har lett till att bankerna kommer stÀlla hÄrdare krav nÀr belÄning sker. Dagens generation skiljer sig ifrÄn den Àldre dÄ de Àr lyhörda och har möjlighet att byta bank över en natt.

Den senaste tidens klimatutveckling har pÄverkat situationen i Arktis. För 10 Är sedan hade de arktiska lÀnderna inga uttalade arktiska strategier men klimatutvecklingen har skapat ett behov av dessa strategier. Tidigare otillgÀngliga omrÄden blir nu tillgÀngliga vilket enligt vissa bedömare skapar en kapplöpning om Arktis och dess resurser.I takt med en allt mer anstrÀngd ekonomi för de nordiska lÀnderna ökar viljan att finna militÀra samarbeten för att fÄ ner kostnader och hitta synergieffekter. Syftet med studien Àr att belysa vilka olika nationella övervÀganden och intressen som kan pÄverka Sverige, Norge och Danmarks syn pÄ Arktis samt hur detta kan pÄverka ett marint samarbete i omrÄdet.Studien gör en kvalitativ textanalys av officiella dokument frÄn Sverige, Norge och Danmark för att redogöra för likheter och skillnader i lÀndernas syn pÄ Arktis. MÄl/intresse, sÀkerhetshot, medel och marinförmÄga analyseras varefter tre scenarion ÄskÄdliggör marina samarbetsomrÄden i Arktis.Resultatet visar att det till stor del rÄder strategisk samsyn dock skiljer sig dansk syn pÄ sÀkerhetshot i Arktis frÄn svensk och norsk syn.

Under Ă„r 2009 var en fjĂ€rdedel av alla unga arbetslösa. FrĂ„n Ă„r 1983 till 2009 har arbetslösheten ökat frĂ„n 8 till 25 procent. Även under Ă„r 2010 var en fjĂ€rdedel av de unga i Sverige utan arbete. Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka bestĂ€mningsvariablerna för ungdomsarbetslösheten i Sverige. Till hjĂ€lp har variablerna bruttonationalprodukt, lediga jobb pĂ„ arbetsmarknaden, minimilön, vakanser och arbetslöshetsnivĂ„ i absoluta och relativa tal valts för sin relevans.

SyfteSyftet med denna uppsats Àr att ge blivande nyföretagare i allmÀnhet och blivande kvinnliga nyföretagare i synnerhet en inblick i vad som skiljer nyföretagare i Sverige av olika könMetodFör att skapa en förstÄelse kring hur det kvinnliga och manliga nyföretagandet skiljer sig i Sverige har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod. Vi har valt den deduktiva ansatsen och började undersökningen med att samla in relevant teori om vÄrt problemomrÄde. DÀrefter följde sex stycken kvalitativa intervjuer med entreprenörer i Kalmar och nÀromrÄdet.SlutsatserDenna studie Àr en kvalitativ studie vilket gör att vi inte kan dra nÄgra generella slutsatser om könsfördelningen inom nyföretagandet i Sverige. DÀremot kan vi ge en inblick samt en ökad förstÄelse kring varför könsfördelningen ser ut som den gör. Vi har identifierat vissa skillnader mellan kvinnlig och manliga entreprenörer, bÄde nÀr det gÀller karaktÀristiska drag och drivkrafter men Àven hur de upplever nyföretagares situation i samhÀllet.

Bakgrund:  Globalisering har medfört att fler utlÀndska företag intresserat sig av utlandsetableringar. Europeiska Unionen har lett till att fler utlÀndska företag vÀljer att etablera sig i medlemslÀnder och dÀrmed Àven i Sverige. Detta har medfört att konkurrensen pÄ den svenska marknaden ökat. Den svenska marknaden har gÄtt frÄn att endast omfatta inhemska aktörer till att Àven inkludera utlÀndska aktörer. För att kunna lyckas etablera sig pÄ en frÀmmande marknad mÄste det utlÀndska företaget förstÄ kultur och eventuellt anpassa sig till den för att kunna uppnÄ en lyckad etablering.Problemformulering:  Vilka faktorer var viktiga för att den danska klÀdkedjan Vero Moda skulle nÄ framgÄng nÀr de etablerade sig i Sverige?Syfte:  Syftet Àr att genom en fallstudie analysera och utvÀrdera kulturens pÄverkan pÄ Vero Modas val av strategier vid etablering i Sverige.Metod:  Studien bestÄr endast av kvalitativ data, i form av intervju med marknadschefen pÄ Vero Moda.Resultat:  Eftersom Danmark har smÄ kulturella skillnader jÀmfört med Sverige hade Vero Moda lÀtt att förstÄ den svenska kulturen och behövde dÀrmed inte anpassa sig till svenska förutsÀttningar.

 Debatten om den kontroversiella signalspaningslagen Àr högst aktuell och det diskuteras öppet och intensivt om huruvida den Àr ett skydd mot hot utifrÄn eller om den hotar medborgarna i det svenska samhÀllet. NÀr uppsatsen avslutas har lagen trÀtt i kraft den 1 januari 2009, men kommer inte att trÀda i full kraft förrÀn i oktober 2009.Terrorism Àr ett fenomen som har fÄtt en ny betydelse för mÀnniskor i det globala samhÀllet. Det har alltid funnits i samtid som det demokratiskt politiska samhÀllet, men betydelsen av detta fenomen, detta begrepp har varierat. Den har skiftat under Ären frÄn att vara en terrorism dÀr grupper som IRA och ETA figurerade för att frigöra territorium frÄn de stora lÀnderna till att handla om att pÄverka politiska beslut genom att skrÀmma civila. Cyberterrorism Àr ett nyare fenomen inom begreppet och har en annan verkan dÄ den riktar sig mot det nya informationstekniska samhÀllet som har blivit allt mer sÄrbart ju lÀngre utvecklingen gÄr.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilket sorts inflytande som cyberterrorism har haft i utformandet av lagen, om lagen Àr ett hot mot Sverige eller ett skydd för Sverige samt huruvida signalspaning rÀttfÀrdigas av ÀndamÄlet, det vill sÀga att ge Sverige ett fungerande sÀkerhetsskydd.Slutsatsen av denna uppsats Àr att cyberterrorism har ett visst samband med hur lagen har utformats, men det Àr inte en avgörande eller ensam faktor.

Rapporten undersöker om idén att kombinera digitalsimulerade fysiklaborationer och datorspel till en programvara kallad spellaboration, kan vara till hjÀlp för den gymnasiala fysikutbildningen i Sverige. Digitalsimuleringar har mÄnga goda egenskaper som kan hjÀlpa anvÀndaren till en bÀttre förstÄelse om det förlopp som simuleras (Becerra m.fl. 2000). Elever som har studerat fysik pÄ gymnasiet i Sverige, har ofta dÄlig förstÄelse för fysiken, nÄgot som Bernhard (2000) visar. Fysiklaborationerna Àr de tillfÀllen som eleven skall skaffa sig förstÄelse för fysiken (Fasth m.fl.

Den försvars- och sĂ€kerhetspolitiska debatten i Sverige har under 2000-talet förĂ€ndrats frĂ„n ett internationellt engagemang till idag nĂ€r vi Ă„ter diskuterar tillskott av ny materiel men med ett mera nationellt fokus. Hur ska vi förstĂ„ detta? Är det dags att rusta?Vad Ă€r det som fĂ„r ett land att pĂ„börja rustning i nĂ„gon mening?Syftet med arbetet Ă€r att öka förstĂ„elsen för vilka variabler som pĂ„verkar smĂ„staten, Sverige, inför rustning och genom en teoriutvecklande fallstudie ta fram ett analysramverk för att studera detta.Arbetet gör nedslag i försvarsberedningens underlag 1999/2000 respektive 2013/2014 med en utgĂ„ngspunkt att utfallen blir olika.Resultatet visar att Sverige nedrustat som följd av underlaget frĂ„n 99/00 respektive sannolikt kommer att upprusta i nĂ„gon mening med ledning av underlaget frĂ„n 13/14. Arbetets teoriutvecklande analysramverk kan dĂ€rför sĂ€gas fylla sitt syfte att studera smĂ„staten inför rustning i nĂ„gon riktning..

Syftet med studien var att fÄ fram en kartlÀggning av de verktyg som anvÀnds iantimobbningsarbetet pÄ tre grundskolor frÄn samma kommun i en mellanstorstad i Sverige. Studien har gjorts med ett kvalitativt perspektiv med hjÀlp avfokusintervjuer av fem pedagoger och tre skolledare. Studien visar att skolornahar ett systematiskt antimobbningsarbete som bygger pÄ att det förebyggandearbetet mot mobbning Àr det som ger ett gott resultat för att det inte ska uppstÄmobbning. De verktyg och arbetsmetoder som anvÀnds i det förebyggandearbetet mot mobbning Àr det som pÄ ett tidigt stadium ger det bÀsta resultatet iarbetet..

Syftet med denna uppsats Ă€r att utreda om förvaltningsrevision tillför nĂ„got vĂ€rde eller om det bara Ă€r en historisk kvarleva som innebĂ€r en extra kostnad för företagen.För att uppfylla uppsatsens syfte skapade vi en egen teori om förvaltningsrevisionens vĂ€rde. Denna teori kretsar kring relationerna VD ? Styrelse, VD/Styrelse ? Ägare, VD/Styrelse ? Bank och VD/Styrelse ? Staten. För att undersöka riktigheten i vĂ„r teori gjordes dels en intervjuundersökning och dels en enkĂ€tundersökning pĂ„ Internet.VĂ„r undersökning visar pĂ„ att förvaltningsrevisionen frĂ€mst riktas till externa aktieĂ€gare. Även leverantörer, banker och staten framhĂ„lls som intressenter till förvaltningsrevisionen.

Sammanfattning Elaine Kotte, Progressiva genusglasögon ? En komparativ studie med den svenska och den brasilianska lÀroplanen i blickfÄnget (Gender viewed through bifocals ? A comparative study of the Brazilian and Swedish National Curricula) Syftet med uppsatsen Àr att uppnÄ en djupare förstÄelse för skolpolitiska jÀmstÀlldhetsfrÄgor genom en komparativ studie mellan den svenska (Lpo 94) och den brasilianska lÀroplanen (PCN). Resultatet av jÀmförelsen visar att lÀndernas lÀroplaner har en klar intention att förmedla jÀmstÀlldhet som ett kunskapsomrÄde och demokratisk vÀrdegrund. DÀremot finns det likheter, skillnader samt omfattning i lÀroplanernas och kursplanernas förmedling för mÄluppfyllelse mellan lÀnderna. Medan riktlinjerna beskrivs i koncisa och allmÀnna ordalag i Lpo 94 Àr de mera övergripande och detaljerade i PCN. Jag har Àven, genom digitala enkÀtintervjuer med lÀrarutbildare i Sverige och Brasilien, fÄtt en begrÀnsad inblick i lÀrarutbildningens insatser kring genusfrÄgestÀllningar relaterade till lÀroplanens jÀmstÀlldhetsriktlinjer i respektive land. Nyckelord: Brasilien, genus, jÀmstÀlldhet, kursplan, Lpo 94, lÀroplan, PCN, Sverige..

Det har under lÀngre tid funnits en politisk vilja att öka kretsloppstÀnkandet. Nyttiggörandet av restprodukter frÄn avfallsförbrÀnning har diskuterats i Sverige i snart 25 Är, men Ànnu finns inga nationella kriterier för anvÀndning (RVF, 2001).Studiens övergripande frÄgestÀllningen Àr varför relativt lite restprodukter frÄn avfallsförbrÀnning Ätervinns idag i Sverige jÀmfört med andra lÀnder. Syftet med studien Àr att fÄ en överblick över avfallsproducerande kommuners erfarenheter av och instÀllning till Ätervinning av restprodukter frÄn avfallsförbrÀnning och vad de upplever som orsak till den begrÀnsade anvÀndningen, men ocksÄ vad de anser som möjlig lösning för ökad anvÀndning.Studien grundar sig pÄ en enkÀtundersökning utförd pÄ de kommuner i Sverige som har enavfallsförbrÀnningsanlÀggning. EnkÀtundersökningen visar att det som upplevs vara de största hindren för ökad anvÀndning Àr avsaknaden av klara riktlinjer samt osÀkerheten kring föroreningsrisken. Kommunerna efterfrÄgar kunskap i form av forskning och dokumentation av befintliga pilotprojekt samt utveckling av metoder för laktester som överensstÀmmer med fÀltförhÄllanden..

Det framkommer i bakgrunden att det i Sverige varje Är insjuknar ungefÀr 90 barn av sjukdomen leukemi. NÀr barnets sjukdom uppkommer Àr det inte bara barnet som drabbas utan Àven hela familjen och det kan utlösas en krisreaktion hos de inblandade. Syftet med studien var att belysa förÀldrars upplevelser i samband med sjukhusansluten vÄrd i Sverige nÀr barnet i familjen drabbas av sjukdomen leukemi. Metoden som valdes var litteraturstudie innefattande tre skönlitterÀra böcker skrivna av barnets förÀldrar. Analysmetoden som anvÀndes var Burnards (1996) innehÄllsanalys, som görs i fyra steg.

ABSTRACTTitel: Ekonomisk förening ? en fallstudie hos fyra ekonomiska föreningar i GÀvleborg NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomi Författare: Ingela Jansson & Maria Stolt Handledare: Stig Sörling Datum: 2011 - Maj  Syfte: Syftet med denna studie Àr att belysa villkoren samt fördelar och nackdelar med att bedriva en ekonomisk förening. Information om ekonomiska föreningar under vÄr utbildning har varit sparsam i förhÄllande till andra bolagsformer och vÄr studie har visat pÄ att detta gÀller allmÀnt i samhÀllet.VÄra forskningsfrÄgor Àr:Vad bidrar till att man vÀljer att bedriva en ekonomisk förening?Vilka Àr fördelarna och nackdelarna med en ekonomisk förening? Metod: Vi har utgÄtt ifrÄn den kvalitativa metoden med öppna intervjuer, dÀr fyra stycken ekonomiska föreningar har studerats. Vi har Àven utfört tvÄ intervjuer med anstÀllda pÄ tvÄ olika banker för att fÄ information om vilka villkoren Àr för ekonomiska föreningar vid företagsbelÄning.