Idag förs det en debatt om huruvida Sverige ska slopa revisionsplikten för smÄ aktiebolageller inte. Startskottet för diskussionen om en slopad revisionsplikt anses vara denadministrativa börda som det innebÀr för ett litet företag. Om förslaget gÄr igenom kommersamtliga bolag att omfattas av de nya reglerna Är 2011. Remissinstanserna har fortfarande intelagt fram sina Äsikter och dÀrför kan vi idag, i vÄr studie, endast spekulera kring effekterna aven eventuellt slopad revisionsplikt.Vi har valt att utgÄ frÄn tre intressentgrupper, revisorer, banker samt Skatteverket. Sverigeslagstadgade revision Àr mer omfattande Àn övriga EU-lÀnders dÄ den inte bara innefattarrÀkenskapsrevision utan Àven förvaltningsrevision.

Tanken med uppsatsen Àr att undersöka hur vÀgen till att bli valificerad revisor ser ut i Ätta europeiska lÀnder genom en kartlÀggning av lÀndernas revisorsnivÄer, utbildningskrav, examination och dess innehÄll, samt andelen godkÀnda. KartlÀggningen sker för att kunna se likheter och skillnader mellan Sverige och de andra lÀnderna, samt för att kunna dra slutsatser om hur vi anser att Sveriges system eventuellt bör förÀndras. Uppsatsen har en teoretisk grund i harmonisering och standardisering och baserar sig pÄ bÄde primÀr- och sekundÀrdata, i huvudsak insamlat genom mailkontakt och via Internet. Vi ser att det gÄr att urskilja tvÄ grupperingar bland lÀnderna gÀllande de undersökta faktorerna. Tydligt Àr att Sverige inte helt passar in i nÄgon av dessa.

Syftet med studien Àr att belysa frivillighetsorganisationers arbete med hemlöshet i Sverige, Polen och Kanada genom att, utföra en komparativ analys av deras tillvÀgagÄngsÀtt och metoder i relation till olika vÀlfÀrdskontexter. Studien insamling av primÀrdata Àr gjord genom semistrukturerade intervjuer med tre nyckelrespondenter frÄn respektive land. IntervjufrÄgorna Àr framtagna utifrÄn det syfte och frÄgestÀllningar som genomsyrar studien och för att fÄ fram frivillighetsorganisationernas egna upplevelser om relationen till hemlöshet och vÀlfÀrdsstaten. Materialet analyserades dÀrefter utifrÄn en historisk och traditionell komparation av organisationernas ökade utrymme i den tillbakadragande vÀlfÀrdsstaten. Slutsatsen i denna studie Àr att frivillighetsorganisationerna bör krÀva mer utrymme i samhÀllet, frÀmst i Sverige och Polen.

Med hjÀlp av en enkÀtundersökning undersöks nÄgra av de demografiska och ekonomiska faktorer som utmÀrker en remittör, vilka kanaler för överföringar som anvÀnds och med vilken frekvens som pengar skickas till utlandet. Data samlades in genom en enkÀt tillgÀnglig pÄ Internet under tvÄ mÄnaders tid under hösten 2007 och mÄlgruppen var utlandsfödda och senare generationers invandrare i Sverige. För att nÄ ut till mÄlgruppen kontaktades ett antal invandrarorganisationer och andra organisationer som organiserar utlandsfödda. Sex grupper valde att delta och antalet svarande Àr begrÀnsat vilket minskar generaliseringsmöjligheterna. Det insamlade datamaterialet analyseras med hjÀlp av tabellanalys och regressionsanalys.

ADHD Àr ett neuropsykiatriskt funktionshinder som drabbar var 20.e barn i Sverige och symtomen kvarstÄr ofta i vuxen Älder. Riktlinjer för behandlingen av barn finns men för vuxna rÄder viss osÀkerhet, speciellt vad gÀller lÀkemedelsbehandling. Den hÀr studien avser att undersöka om fler lÀkemedel borde godkÀnnas för behandlingen av ADHD hos vuxna i Sverige. Det Àr en litteratur studie och materialet har samlats in frÀmst frÄn vetenskapliga artiklar men Àven frÄn olika myndigheter sÄsom lÀkemedelsverket (LMA), socialstyrelsen (SOS), Europeiska lÀkemedelsmyndigheten (EMA) samt U.S. Food and Drug Administration (FDA).

Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för vilket informationsutbyte som finns mellan EU medlemsstaterna, vad gÀller medborgares utlÀndska sparande i ett EU land. Klimatet pÄ den ekonomiska marknaden har blivit hÄrdare och möjligheterna till mer och mer komplicerade och invecklade transaktioner gör det svÄrare för myndigheterna att kontrollera sparande utanför landets grÀnser. Svenska medborgare har över 1 000 miljarder kronor placerade pÄ olika banker i utlÀndska skatteparadis. I samband med att bankregister över bankkontoinnehavare i Liechtenstein offentliggjordes vÄren 2008 har frÄgan blivit Àn mer aktuell. Enligt svensk lag Àr det inte olagligt att placera pengar i skatteparadis, bara man tar upp det i sin deklaration och beskattas i det land dÀr den skattskyldige har sin hemvist.

Internationella företag vÀrlden över vÀljer att i allt större utstrÀckning förlÀgga sin forskning och utveckling, FoU, utomlands och Sverige Àr det land dÀr utvecklingen gÄr snabbast. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad som förklarar internationaliseringen av FoU, samt vilka möjligheter och utmaningar utvecklingen medför för Sverige. För att besvara detta genomför vi en studie av Sveriges största internationella industrikoncerner. Resultaten tyder pÄ att anpassning till lokal marknad och stöd till produktion Àr de dominerande motiven, vilket indikerar att verksamhet i utlandet snarare kompletterar Àn ersÀtter svensk FoU. Utvecklingen medför dels en möjlighet för Sverige att dra nytta av den kunskap företagen erhÄller utomlands, och dels att svenska företag blir mer konkurrenskraftiga pÄ utlÀndska marknader.

VÄr uppsats belyser hur bankerna arbetar nÀr de sÀtter sina utlÄningsrÀntor till privatkunder. Vilka konkurrenskrafter som de mÄste ta hÀnsyn till och hur bankerna försöker positionera sig pÄ marknaden. VÄr teoretiska utgÄngspunkt har tvÄ inriktningar, den första inriktningen handlar om hur bankerna sÀtter rÀntan internt, medan den andra inriktningen redogör för vilka möjligheter/hinder som finns för bankerna att positionera sig pÄ marknaden. Vi har i studien valt att anvÀnda oss av kvalitativ metod. Intervjuer har skett med personer som har kunskap inom Àmnet.

Syfte: Mitt val av Ă€mne hĂ€rstammar frĂ„n egna reflektioner och erfarenheter av att bo och leva i USA ett antal Ă„r. Jag har successivt insett att det Ă€r större skillnad mellan vĂ„ra kulturer Ă€n vad jag hade förvĂ€ntat mig. Med tre barn i skolan Ă€r kontaktytan mot utbildning stor och det gĂ„r inte att undvika att göra jĂ€mförelser. Ämnet för uppsatsen landade i en jĂ€mförelse av serviceerbjudanden med skola och omsorg som tillĂ€mpningsomrĂ„de. Syftet med uppsatsen Ă€r att med marknadsföring och service management som teoretisk bas beskriva och analysera serviceerbjudandet gentemot barnfamiljer i Virginia och Sverige.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka flyktingrÀttsrörelsen i Sverige ur ett motstÄndsperspektiv för att kunna kartlÀgga motstÄndsmetoder, svara pÄ vad som utgör motmakten mot vilken motstÄndet riktas samt visa vilken roll rörelsen anser sig ha. Uppsatsen bygger pÄ fem intervjuer med personer som Àr engagerade i nÄgra av rörelsens grupper, samt pÄ litteraturstudier. Litteraturen kring rörelsen i Sverige har varit mycket bristfÀllig och dÀrför Àr min uppsats fokus motiverad. Uppsatsen har fallit inom ramarna för motstÄndsforskning men ocksÄ anvÀnt sig av teorier utvecklade i maktforskning och forskning pÄ sociala rörelser.Studien visar att flyktingrÀttsrörelsen i Sverige Àr en heterogen rörelse med en bred repertoar av praktiker och strategier för motstÄnd, vilka jag har kategoriserat i en motstÄndstypologi. Flera metoder sammanfaller med metoder som beskrivits i studier av motsvarande rörelser i andra lÀnder.

Syftet med fördjupningsarbetet Àr att fÄ en inblick om hur ansökning och antagningsprocessen till polisutbildningen fungerar i Sverige och i Edmonton, Kanada. Vi hoppas att vi hittar tester i de olika processerna som skiljer lÀnderna Ät och att det finns nÄgot vi kan lÀra av Kanada. Vi hoppas pÄ att fÄ sÄ mycket information som möjligt genom att besöka polisen i Edmonton. Vi tÀnkte ocksÄ anvÀnda oss av böcker, internet och muntliga kÀllor. Efter en sammanstÀllning av all information fick vi fram en bra jÀmförelse hur de bÄda processerna fungerar.

Det finns mÄnga faktorer som pÄverkar medarbetarens arbetstillfredsstÀllelse inom banksektorn, denna uppsats erbjuder en ny syn dÀr faktorer som undersöks finns inom det nyutforskade Àmnet medarbetarskap. Syftet Àr att undersöka arbetstillfredsstÀllelsen i relation till tvÄ faktorer inom medarbetarskap; ledarskapsbeteende och det myndiga medarbetarskapet. UtifrÄn mellanchefens perspektiv kommer vi att beskriva och jÀmföra om och hur ledarskapsbeteenden och de fyra begreppsdelarna pÄverkar arbetstillfredsstÀllelsen inom banksektorn. Genom en kvalitativ metod med en abduktiv ansats utfördes studien pÄ tre banker; Handelsbanken, Swedbank och SEB, dÀr sju mellanchefer intervjuades. Den teoretiska grunden omfattar teorier och modeller om medarbetarskap.

Uppsatsen handlar om hur fyra judiska personer upplever antisemitism i Sverige. De har svarat pÄ frÄgor som rör tvÄ teman, antisemitism och Israelkritik/antisionism.Informanterna har inte personligen utsatts för antisemitism i stor utstrÀckning, dÀremot upplever de att antisemitismen finns mer utbrett pÄ andra platser i Sverige.Israelkritik upplever de enbart som antisemitism nÀr den Àr obalanserad och nÀr media anklagar judar kollektivt för vad som sker i Israel/Palestina. Sionism ser de dock ingen anledning till att kritisera eftersom den handlar om ett judisk sjÀlvbestÀmmande. Ett par av informanterna anser att sionism Àr sÄ starkt förknippat med judisk tradition att antisionism per automatik blir judefientlig..

Författarna erhöll i februari 2009 ett uppdrag frÄn Nordea Skoghall. De var intresserade av Hammaröbors beteende gÀllande banktjÀnster och vad som efterfrÄgas utav dem. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka förortsbors val av bankkontor, samt analysera hur de vÀrderar tillgÀnglighet, öppettider, rÄdgivning, priser och kontanthantering hos banker. Uppsatsens empiriska del Àr uppbyggd utifrÄn en kvantitativ metod dÀr insamlingen bygger pÄ 130 enkÀter. UtifrÄn resultatet, som sammanstÀllts i siffror istÀllet för ord, har ett stort antal observationer gjorts. Teorin har samlats frÄn litteratur som berör relationsmarknadsföring, tjÀnstemarknadsföring samt information frÄn relevanta kÀllor pÄ Internet.

Hedersrelaterat vÄld har inga grÀnser. Det sker inte endast i ett land, av ett folk med en specifik etnicitet, kultur eller religion. Hedersrelaterat vÄld existerar vÀrlden runt, Àven i Sverige. Mordet pÄ Fadime Sahindal fick internationell uppmÀrksamhet och folk var i chock, speciellt den svenska regeringen som lÀnge försökte förneka vÄldets existens i vÄrt avlÄnga jÀmstÀllda land. Hedersrelaterat vÄld Àr en kategori av vÄld som i de flesta fall drabbar unga kvinnor som vÀgrar att infinna sig i familjens eller slÀktens normer och regler.