Banker har en fundamental roll i samhället genom att låna ut kapital till företagen för investeringar via kreditgivningsprocessen. Genom sin viktiga intermediära roll får investerare också ett stort ansvar för att jordens resurser förvaltas på ett hållbart sätt. Vi menar att de individer som hanterar handeln av finansiella instrument och beviljar lån till företag därmed även är delaktiga i ansvaret för den miljöpåverkan som deras investeringar orsakar.Det har gjorts många studier inom hållbarhet kopplat till finansiering, och vi vill undersöka hur det ser ut i praktiken i Sverige. Detta kan vara viktigt för företag som söker kreditgivning eller som ska byta ägare. Denna studie avser att undersöka hur bankerna arbetar och hur långt de har kommit med att ta in hållbarhetsaspekter.Vår fråga om hur hållbarhet beaktas är en omfattande fråga som kan innefatta en mängd olika delfrågor.

Bakgrund & problem: Redovisning av finansiella instrument har länge varit ett debatterat ämne, detta på grund av den finansiella marknadens ökade komplexitet och sårbarhet. IASB?s standard IAS 39 reglerar upptagandet och värderingen av finansiella instrument i bolagens finansiella rapporter. Tillgångar och skulder skall värderas till verkligt värde. När en aktiv marknad för handel existerar värderas dessa till marknadsvärde, i de fall där en aktiv marknad saknas kommer värdering att göras utifrån uppskattningar och värderingstekniker.

Då tekniken med rask takt gått framåt de senaste åren har de flesta företag dragit nytta av dess fördelar. Flertalet stora framsteg har gjorts på denna front och många organisationstyper har gjort stora implementeringar av nya IT-system i syfte att uppnå konkurrenskraft på marknaden. En väldigt betydande sådan är internetbankens införande i bankvärlden. Detta är något de allra flesta banker idag erbjuder sina kunder. Denna införande har säkerligen haft en inverkan på både kunders syn på banken och även hur banker arbetar för att kunna anpassa sig till teknologiutvecklingen.

Titel:                                   Det ligger i människans natur att berätta historier - Hur corporate storytelling på intranätet kan öka personalens tillfredsställelseFörfattare:                         Maria Karlsson & Cecilia LindbergHandledare:                      Kent SahlgrenNivå:                                  Kandidat i marknadsföring, (15 högskolepoäng), Våren 2010 Nyckelord:                         Corporate Storytelling, Intern marknadsföring, Kommunikationsföringsverktyg, Shannon & Weaver modell, Intranätet, tillfredsställelseFråga:                                Hur kan stora svenska banker använda intern Corporate Storytelling på sitt intranät för att öka personalens tillfredsställelse på arbetsplatsen?Purpose:                            Denna uppsats avser beskriva och förklara hur stora svenska banker i praktiken kan använda intern storytelling som ett verktyg på företagets intranät för att öka personalens tillfredställelse på arbetsplatsen.Method:                            En kvalitativ forskningssats har används på ett fallföretag, Swedbank. Teoretiskt perspektiv:     Vi börjar det teoretiska avsnittet med att implementera corporate storytelling till kommunikationsprocessen mellan ett företag och dess personal, för att sedan presentera våran omarbetade version av Shannon och Weavers modell ?the mathematical theory of communication? model.  Det teoretiska avsnittet analyserar hur corporate storytelling kan användas för att öka personalens tillfredsställelse på arbetsplatsen.Empiriskt perspektiv:      Det empiriska avsnittet presenterar resultatet av intervjuerna med de tre respondenterna på vårt fallföretag, Swedbank. Slutsats:                            Studien visar att corporate storytelling kan användas för att öka personalen tillfredsställelse på arbetsplatsen. Denna tillfredsställelse är dock beroende av att företaget anpassar storytellingen efter personalens vardag på arbetsplatsen. ?.

Det är idag vanligt förekommande att studera på högskola och en akademisk utbildning är ofta ett krav i en platsannons. Vi har valt att studera hur mycket vikt som läggs vid utbildning, kunskaper och egenskaper vid en rekrytering inom bankbranschen och även se till hur en rekryteringsprocess genomförs. Studiens fokus ligger således på hur rekryteringsarbetet sker. Rapporten utgår ifrån frågeställningen: Hur sker rekrytering i bankbranschen? Vilka kunskaper och erfarenheter värderas och varför är det så?För att undersöka huruvida den teoretiska referensramen inom ämnet stämmer överens med verkligheten har undersökningen genomförts med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod.

En investering i en kommersiell fastighet kräver finansiering av något slag. I dagsläget är det vanligt förekommande att fastighetsinvesterare tar banklån för att erhålla likvida medel för fastighetsköpet. För en beviljad kredit krävs det även att en värdering av fastigheten har genomförts. Därför är kreditbedömning och värdering av kommersiella fastigheter två betydelsefulla processer i bankens dagliga arbete. Relationen mellan fastighetsinvesterare och banken är också av avgörande betydelse då fastighetsinvesteraren är i behov av likvida medel för sitt fastighetsköp.

EG?rättens fjärde direktiv tillåter att vissa mindre bolag undantas från revisionsplikten. De enskilda medlemsländerna får själva avgöra huruvida revisionsplikten för små bolag skall tillämpas. Inom EU är det bara en minoritet som fortfarande har kvar revisionsplikten för små företag. Idag förs en diskussion i Sverige om den nuvarande revisionsplikten för små aktiebolag skall avskaffas.

EG–rättens fjärde direktiv tillåter att vissa mindre bolag undantas från revisionsplikten. De enskilda medlemsländerna får själva avgöra huruvida revisionsplikten för små bolag skall tillämpas. Inom EU är det bara en minoritet som fortfarande har kvar revisionsplikten för små företag. Idag förs en diskussion i Sverige om den nuvarande revisionsplikten för små aktiebolag skall avskaffas. Revisionens syfte är att säkerställa trovärdigheten i den information som företagen presenterar.

Enligt EG: s fjärde bolagsdirektiv får medlemsländerna ge dispens ifrån revisionsplikt till företag i en viss storleksordning. Undantaget utnyttjas av majoriteten av EU-länderna. Sverige har däremot valt att inte utnyttja detta undantag genom att tillämpa samma redovisningsmässiga krav på alla typer av aktiebolag. Detta har skapat debatt på området och många menar att revisionsplikten bör avskaffas även i Sverige för de små aktiebolagen. Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara kreditgivares behov och användning av revisionen i små aktiebolag inför kreditbeslut.

Bakgrund: Den svenska marknaden för företagsobligationer har utvecklats starkt sedan 1995, men är fortfarande en delvis outnyttjad kapitalkälla för många svenska företag. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som förklarar utvecklingen av den svenska marknaden för företagsobligationer samt förklara varför svenska företag inte i större utsträckning använder denna marknad för finansiering. Genomförande: Den svenska företagsobligationsmarknaden kartläggs och genom att kvantitativa och kvalitativa data har samlats in. Bestämningsfaktorer för marknadens utveckling identifieras genom litteraturstudier och intervjuer med marknadens aktörer. Resultat: God konjunkturutveckling, prisstabilitet och sjunkande räntor utgör en god grund för företagsobligationsmarknadens utveckling och närvaro av emissionsinstitut samt marknadsföring av företagsobligationer främjar utvecklingen.

Sammanfattning ? ?Finansinspektionens krav på högre kärnprimärkapital: En studie av de svenska storbankerna?Datum: 2013-05-31Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTSInstitution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, EST, Mälardalens HögskolaFörfattare: Frida Hoffmann & Kajsa Ljungqvist JanssonTitel: Finansinspektionens krav på högre kärnprimärkapital: En studie av de svenska storbankernaHandledare: Staffan BoströmNyckelord: Kärnprimärkapital, de svenska storbankerna, FinansinspektionenFrågeställning: Vilka strategier har de svenska storbankerna använt sig av för att uppnå kravet på högre kärnprimärkapital samt fördela kostnaderna som medföljer?Vilka konsekvenser har det hittills fått för bankerna då de redan börjat anpassa sig till kravet?Syfte: Syftet med studien är att beskriva vilka strategier som legat till grund för att de fyra svenska storbankerna skall klara av det högre kravet på kärnprimärkapital som Finansinspektionen ställer. Undersökningen ämnar även utvärdera vilka konsekvenser förändringarna har fått hittills för bankerna och vem som har belastats med kostnaden för det ökade kärnprimärkapitalet.Metod: Metoden som använts var av kvalitativ karaktär där sekundärdata som samlats in varit från böcker, rapporter och artiklar. Primärdata har samlats in från personliga intervjuer och analyserades sedan med hjälp av sekundära datan.Slutsats: De svenska storbankerna har implementerat tydliga strategier för att uppfylla Finansinspektionens krav. Det visade sig att de banker som använt sig av att se över sin prissättning också var de banker som ligger i topp vad gäller kärnprimärkapitalrelationen.

Bakgrund: Rörliga ersättningssystem anses ha främjat ett överdrivet risktagande i finansiella bolag, vilket kan ha varit en bidragande orsak till finanskrisen. Finansinspektionen har därför från regeringen fått i uppdrag att utarbeta nya riktlinjer för hur ersättningssystem i svenska finansiella företag ska vara utformade. Regleringarna trädde i kraft den 1 januari 2010.Syfte: Att beskriva synen på de rörliga ersättningssystemens betydelse för finanskrisen och ett överdrivet risktagande men även att påvisa vilka huvudsakliga felaktigheter som har funnits i tidigare ersättningssystemen. Uppsatsen ämnar också klargöra vilka syften och motiv som legat till grund för införandet av regleringarna samt det faktiska behovet av att reglera rörliga ersättningssystem. Författarna tänker också utvärdera vilka konsekvenser regleringarna kan tänkas få för de berörda företagen samt utveckla förbättringsförslag för regleringarna.Genomförande: Som primärdata har författarna valt att använda personliga intervjuer.

Sedan sensommaren 2008 har en global finansiell kris drabbat världen. Det blev turbulens på den finansiella kapitalmarknaden vilket även har drabbat de Svenska bankerna. Syftet med denna uppsats är följaktligen att beskriva hur de svenska bankerna har agerat för att hantera den finansiella krisen. Undersökningen innefattar tre av de största bankerna i Sverige, Handelsbanken, Nordea och Swedbank. Teorier inom krishantering ligger till grund för den modell i fyra steg (Krisförberedelse, Krisidentifiering, Krisåtgärder och Lärdomar) som sedan jämförs med hur bankerna har agerat.

Detta arbete behandlar internetbedrägeriers utveckling i Sverige mellan åren 2006 och 2011.Syftet med arbetet är att ge en bild av hur internetbedrägerier har utvecklats genom åren, vilka orsaker som kan ligga bakom och vilka åtgärder som kan förhindra att internetbedrägerier begås. Fokus i detta arbete ligger på privatpersoners utsatthet av internetbedrägerier, och till detta ligger Nationella trygghetsundersökningens (NTU) statistik som underlag. Frågeställningarna i detta arbete är: Hur har internetbedrägerierna utvecklats mellan åren 2006 och 2011? Vilka orsaker ligger bakom utvecklingen av internetbedrägerier? Vilket motiv använder gärningspersonerna sig av för att bedra via internet? Vilka åtgärder kan implementeras för att försvåra internetbedrägerier?För att uppnå syftet och kunna besvara frågeställningarna är arbetet baserat på en statistisk genomgång av officiell kriminalstatistik och NTU. Som ett komplement till statistiken har semi-strukturerade intervjuer med två poliser med god insyn i internetbedrägerier genomförts.

I ett samhälle där ständig förändring sker, låter sig inte Sverige vara oberört. Den svenska associationsrätten är inget undantag, då det främst angående det svenska privata aktiebolaget sker utredningar med ett specifikt mål: förenkling. En av utredningarna handlar om huruvida en sänkning av aktiekapitalkravet, från 100 000 SEK till 50 000, 20 000 eller 1 SEK, för svenska privata aktiebolag är lämplig. Utredningen som pågår kommer att presenteras i sin helhet den 31 mars 2009. Om utredningen visar att en sänkning av aktiekapitalkravet är lämplig kan det få många konsekvenser, både för interna och externa intressenter.