Kontaktmannaskap Àr inte nÄgonting helt nytt, utan har sedan lÀnge anvÀnts som arbetsmetod i den somatiska och psykiatriska vÄrden. Inom Àldreomsorgen Àr kontaktmannaskapet en relativt ny arbetsmetod. Syftet med ett kontaktmannaskap Àr att individerna skall uppleva delaktighet, inflytande och sjÀlvbestÀmmande över sitt eget liv.Kontaktmannaskap Àr en vÀl anvÀndbar metod för att uppnÄ exempelvis kontinuitet och sjÀlvbestÀmmande inom vÄrd och omsorg. OmvÄrdnad GÀvle har utarbetade riktlinjer och rutiner kring kontaktmannaskap, som gÀller inom hela förvaltningen. Metoden kontaktmannaskap inom ordinÀrt boende och boendestöd skall sÀkra individens rÀtt till vÄrd, service och omsorg.

I den hÀr studien undersöks ett sÀrskilt boende som satsat pÄ att bland annat fÄ anhöriga att kÀnna sig delaktiga i omsorgen om den Àldre genom dels nÄgot som kallas kontaktmannaskap, dels genom individuell vÄrdplan för den Àldre. De har kallat projektet för ?Det goda boendet.?Syftet med denna studie har varit att undersöka hur projektet har lyckats vad gÀller de anhörigas situation. VÄra frÄgor har rört de anhörigas situation före, och efter att den nÀrstÄende flyttade till det sÀrskilda boendet, hur de anhöriga upplevde kontaktmannaskap och om de hade delaktighet i den individuella vÄrdplanen. Vi ville ocksÄ undersöka om de anhöriga upplevde sig vara i behov av stöd och i sÄ fall vilket stöd som efterfrÄgades.Resultaten bygger pÄ intervjuer med sex anhöriga och den teoretiska anknytningen Àr kommunikationsteori och rollteorin.

Kontaktmannaskap Àr inte nÄgot nytt i vÄrd och omsorgs sammanhang utan har lÀnge anvÀnts inom bland annat psykiatrisk sjukvÄrd. Detta Àr en arbetsmetod, som innebÀr att en ur personalgruppen i till exempel sÀrskilda boendeformer fÄr vissa uppgifter och ett ansvar gentemot en eller flera Àldre. För att omsorgen om den Àldre ska bli sÄ bra som möjligt bör den bygga pÄ ett samspel mellan den Àldre, dennes anhöriga och personalen. Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse kontaktpersonen i sÀrskilda boendeformer har för anhöriga. FrÄgorna som stÀllts handlade om vilka kunskaper om och erfarenheter av kontaktmannaskap som anhöriga har.

Bakgrund: Kvinnor som lider av polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS) upplever ofta utmaningar i sin v?rd och behandling p? grund av bristande kunskap och empati fr?n sjukv?rdspersonalen. Detta kan leda till sen diagnos och negativa upplevelser av v?rden. Syfte: Syftet med litteratur?versikten ?r att unders?ka hur kvinnor med PCOS upplever sjukv?rdpersonalens bem?tande. Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes med fokus p? kvalitativa studier som unders?kte kvinnors upplevelser av v?rden vid PCOS. Data samlades in genom s?kningar i databaser och inkluderade tio relevanta artiklar som analyserades och kategoriserades enligt en systematisk metod. Huvudfynd: Resultaten visade att kvinnor med PCOS upplevde brist p? kunskap och empati hos sjukv?rdspersonalen, vilket ledde till sen diagnos och negativa upplevelser av v?rden. Vissa kvinnor k?nde sig v?l bem?tta och st?ttade av v?rden, medan andra upplevde bristande empati och k?nslom?ssig distans fr?n v?rdpersonalen. Slutsatser: Studien pekar p? behovet av f?rb?ttrings?tg?rder inom h?lso- och sjukv?rden f?r att ?ka kunskapen om PCOS bland sjukv?rdspersonal och f?rb?ttra bem?tandet av patienter med denna sjukdom.

Bakgrund: Transpersoner ?r en samh?llsgrupp som rapporterar h?gre grad av diskriminering inom sjukv?rdssystemet ?n cispersoner, n?got som grundar sig i cisnormativiteten som r?der i v?rlden och i v?rdsystemet. Transpersoners h?lsobehov ?r m?ngfacetterade och kan innefatta b?de k?nsbekr?ftande v?rd samt generell sjukv?rd. H?lsostandarden ?r l?gre i denna samh?llsgrupp ?n i den generella populationen.

Syftet med denna uppsats Àr att genom en kvalitativ studie i intervjuform undersöka hur kontaktmannaskap som arbetssÀtt fungerar pÄ ett boende för yngre demenssjuka i GÀvle kommun. Studien riktar sig till verksamheter inom olika kommuners omsorg, med det faktum att gruppen yngre mÀnniskor med demenssjukdom i dag Är 2009 Àr en mindre grupp i Sverige, men som kan komma att öka i framtiden. De frÄgestÀllningar som styrt denna studie Àr hur man arbetar med kontaktmannaskap pÄ ett boende för yngre demenssjuka, hur utsedd kontaktman upplever kontaktmannaskap som arbetsmetod och hur deras relation i interaktion pÄverkas genom att anvÀnda detta arbetssÀtt. Den kvalitativa undersökningen grundar sig pÄ enskilda intervjuer med fyra kvinnliga informanter som arbetar pÄ ett boende för yngre med demens. Dessa kvinnor Àr utsedd kontaktman till enskild yngre demenssjuk som bor pÄ det sÀrskilda boendet. Fokus i denna undersökning Àr interaktion och kontaktmannaskap med ett slutresultat i kapitel 5 som visar en mÄngfacetterad bild av kontaktmannaskapets innebörd för den utsedde kontaktmannen och den yngre demenssjuke pÄ det utvalda boendet. För att kunna bearbeta det empiriska materialet har vi anvÀnt oss av teorin symbolisk interaktionism.

Den hÀr studien belyser kontaktmannaskapet utifrÄn kriminalvÄrdarnas perspektiv, deras erfarenheter av sin yrkesroll, sitt kontaktmannaskap och kriminalvÄrden som organisation. Studien grundas pÄ 66 kriminalvÄrdares reflektioner och har analyserats med hjÀlp av kvalitativ dokumentanalys. BÄda författarna har egna erfarenheter av kriminalvÄrdaryrket inklusive kontaktmannaskap och pÄ sÄ sÀtt har intresset vÀckts att studera detta nÀrmare. Uppsatsen utgÄr frÄn ett interaktionistiskt synsÀtt, vilket innebÀr att mÀnniskor skapar sin verklighet i samspel med varandra. Begrepp som motivationsarbete, makt, professionellt förhÄllningssÀtt, relationen mellan kontaktman och klient anvÀnds tillsammans med tidigare forskning om kriminalvÄrd och kontaktmannaskap som ett teoretiskt ramverk för att fördjupa förstÄelsen av resultat och analys.

I det psykosociala arbetet som h?lso- och sjukv?rdskurator m?ter vi dagligen ber?ttelser fr?n personer med kroniska sjukdomar i sv?ra situationer vilket g?r forskning kring det narrativa f?rh?llningss?ttet betydelsefull. Narrativt f?rh?llningss?tt inom h?lso- och sjukv?rden fokuserar p? att hj?lpa personer ?terta makt och kontroll av sina livsber?ttelser efter att sjukdom gjort intr?de i deras liv (Silv?n Hagstr?m, 2022). Syftet med studien ?r att genom en litteraturstudie n? en kunskaps?versikt ?ver hur det narrativa f?rh?llningss?ttet behandlas inom forskningen i relation till h?lso- och sjukv?rdskuratorns psykosociala arbete med personer som diagnosticerats med en kronisk sjukdom inom den specialiserade h?lso- och sjukv?rden.

Bakgrund: Endometrios ?r en kronisk, godartad sjukdom som drabbar en av tio kvinnor. Sjukdomen medf?r ofta sv?ra sm?rtor och symptom vilket p?verkar flera aspekter av en kvinnas liv. Sjuksk?terskans ansvarsomr?de omv?rdnad bygger p? ett personcentrerat f?rh?llningss?tt som grundar sig i att f?rs?ka f?rst? patienten och skapa delaktighet i h?lsooch sjukv?rden. Ett personcentrerat f?rh?llningss?tt beskriver vikten av att lyssna och se personen bortom sjukdomen.

Bakgrund: Inom h?lso- och sjukv?rden ?r det vanligt att m?ta migranter och det finns ofta spr?kbarri?rer som f?rsv?rar kommunikationen. F?r att bryta denna spr?kbarri?r kan tolkar anv?ndas, men att anv?nda tolkar i v?rdm?tet kan ocks? ha konsekvenser. Syfte: Syftet ?r att belysa migranters och sjuksk?terskors erfarenheter av tolkanv?ndning. Metod: En litteratur?versikt har genomf?rts som baseras p? 10 vetenskapliga artiklar, varav 8 anv?nder sig av kvalitativ metodik och 2 anv?nder sig av kvantitativ metodik. Resultat: Resultatet sammanfattades i 3 huvudteman och 6 subteman; huvudtemat ?Informella tolkar? med subtema ?Familjemedlemmar och anh?riga som tolkar? och ?V?rdpersonal som tolkar?, huvudtemat ?Professionella tolkar? med subtema ?Anv?ndning av professionella tolkar i den kliniska v?rden?, ?Erfarenheter av tolkanv?ndning inom h?lso- och sjukv?rden?, ?Egenskaper hos tolken som p?verkar tolksituationen? och ?Tolkens professionella kompetens? samt huvudtemat ?Organisatoriska faktorer som p?verkar tolkanv?ndningen?. Resultatet visar hur olika faktorer p?verkar tolkanv?ndningen. Slutsats: Anv?ndningen av tolkar inom h?lso- och sjukv?rden kan ha olika konsekvenser beroende p? vilket typ av tolk som anv?nds.

Bakgrund: Migranter som grupp har fler h?lsorisker ?n m?nniskor som inte migrerat. En s?mre tillg?ng till v?rd leder till en s?mre fysisk-och psykisk h?lsa f?r migranter. Tillg?ngen till v?rd p?verkas av bristande information och v?l i v?rden hindrar spr?kbarri?rer och kulturkrockar skapandet av ett partnerskap mellan patient och v?rdpersonal.

Purpose/Aim : The aim of this study is to investigate and describe "kontaktmannaskapet" in the Swedish correctional system. I also aim to investigate if there are any differences between how the different actors involved in the correctional system look at this phenomena and how different sociological theories can be applied on "kontaktmannaskapet" in order to make it more comprehensible for the actors involved.Material/Method : This investigation is based on a larger qualitative inquiry consisting of several personal interviews. Further material has been used, such as literature and reports about "kontaktmannaskapet" inside and outside the correctional system.Main results : The overall opinion about the "kontaktmannaskapet" is positive. "Kontaktmannaskapet" as a working method of the correctional officer has a potential to become a useful instrument in rebuilding the lost identy of the inmate as well as reducing the stereotypes often associated with the relationship between inmates and prison personnel..

N?r ett barn drabbas av psykisk oh?lsa drabbas inte bara barnet utan hela familjesystemet, inte minst barnets v?rdnadshavare som ansvarar f?r barnets m?ende och v?lbefinnande. Det finns en del forskning om hur v?rdnadshavare och familjen p?verkas av att deras barn lider av psykisk oh?lsa samt hur de upplevt kontakten med h?lso- och sjukv?rden, dock hittades ingen i ett svenskt sammanhang. Syftet med denna uppsats ?r att bidra med ?kade kunskaper om p? vilket s?tt barns psykiska oh?lsa p?verkar v?rdnadshavarna och hur barnens h?lso- och sjukv?rd p?verkat familjen utifr?n v?rdnadshavarnas perspektiv.

ABSTRACT The persons whom the authorized nurse encounters in hospital wards and nursing homes are in great extent elderly persons. According to Wasserman (2000), about 30 to 40 percent among these, show signs of depression. To be aware of the signs of depression, and how an authorized nurse can support the patient is therefore of great value. The introduction to this study describes the symptoms of depression and how depression in elders is expressed. It also describes treatment possibilities and nursing aspects of concern.

The purpose of this study was to analyze how the key staff concept is used in residential care for children and young people and which role the key staff concept plays in the organization.The study was based on semi-structured qualitative interviews with six key staff and two managers from two different residential care facilities for children and young people. The theoretical perspective used was the neo-institutional theory and HasenfeldÂŽs term Human service organizations.One of the conclusions of the study was that the key staff describe that they have a central role when it comes to the treatment of the children. Another conclusion showed the variety of tasks that the key staff have, like the administrative work that they do. They also have an educational role, similar to the one that parents normally have which means that they are responsible of parenting the children. They also described themselves as a link between the children and their social network.