Sökresultat:
109 Uppsatser om Kontaktlös betalning - Sida 8 av 8
Möjligheten till sakrÀttsligt skydd vid överlÄtelse av andel i handelsbolag samt överlÄtelse mellan bolag och bolagsman. Vad krÀvs?
En sakrÀttsligt giltig överlÄtelse krÀver ett utförande av ett sakrÀttsligt moment. De vanligaste sakrÀttsliga momenten Àr tradition, denuntiation samt registrering. Traditionsprincipen har betraktats blivit etablerad i svensk rÀtt genom HD:s dom i NJA 1925 s. 130. I rÀttsfallet har HD angett att det vid överlÄtelse av lösöre krÀvs tradition, alternativt registrering av överlÄtelsen enligt Lag (1845:50 s.
Förtroende för offentliga organisationer : Varför har vissa offentliga organisationer högre förtroende hos medborgarna Àn andra?
En sakrÀttsligt giltig överlÄtelse krÀver ett utförande av ett sakrÀttsligt moment. De vanligaste sakrÀttsliga momenten Àr tradition, denuntiation samt registrering. Traditionsprincipen har betraktats blivit etablerad i svensk rÀtt genom HD:s dom i NJA 1925 s. 130. I rÀttsfallet har HD angett att det vid överlÄtelse av lösöre krÀvs tradition, alternativt registrering av överlÄtelsen enligt Lag (1845:50 s.
Ăr tioĂ„rsregeln i 3 kap. 19 § Inkomstskattelagen förenlig med EG-rĂ€tten? : Vad blir konsekvenserna av den nya lydelsen?
Uppsatsens syfte Àr att utreda huruvida tioÄrsregeln i 3 kap. 19 § IL strider mot EG-rÀtten. Vidare undersöks konsekvenserna utav den utvidgade regeln i förhÄllande till den internationella skatteavtalsrÀtten.Avsaknad av total harmonisering inom skatteomrÄdet i EU resulterar i att praxis frÄn EGD Àr vÀgledande och av stor vikt för medlemsstaterna. Skatteregler i intern rÀtt fÄr inte utformas pÄ ett sÀtt att de strider mot nÄgon av de grundlÀggande rörelsefriheterna i EG-fördraget.TioÄrsregeln innebÀr i grova drag att kapitalvinster som uppstÄr vid avyttring av tillgÄngar, skall beskattas i Sverige under de tio nÀstföljande Ären efter utflyttning frÄn Sverige. TioÄrsregeln i dess tidigare lydelse har inte fungerat ÀndamÄlsenligt.
Sovjetiska krigsfÄngar i Norge under Andra vÀrldskriget
Morgonen den 9 april 1940 gick de tyska trupperna till anfall mot Danmark
och Norge. Beredskapen i Norge var lÄg nÀr anfallet kom. Detta eftersom att
Norges utrikespolitik hade gÄtt ut pÄ att inte reta upp nÄgon av
stormakterna. DÀrför var den norska regeringen inte beredd pÄ ett anfall
frÄn Nazityskland.
Mellan Ären 1941 och 1945 var det mellan cirka 80 000 och 100 000 sovjetiska
krigsfÄngar som sÀndes till Norge.