SammanfattningDen här uppsatsen bygger på data för 227 patienter som har kommit in akut till Södersjukhuset i Stockholm efter självmordsförsök. I samband med detta fick de hjälp med vidarelänkning till någon annan adekvat hjälpinstans av en konsultpsykiatrisk verksamhet för självmordsnära patienter. I uppsatsen undersöks förekomst av olika riskfaktorer för självmordsförsök/självmord bland dessa patienter. Länkningsförfarandet granskas genom att studera skillnader mellan dem som vidarelänkats till offentlig psykiatri och dem som länkats till någon annan instans för att analysera eventuell social snedfördelning i patientgruppen. Trots att man delvis kan tala om "lyckade länkningar" var det en ganska stor andel av patienterna som aldrig kom i kontakt med den instans dit de länkats för fortsatt stöd.

Idag kan arbetsgivaren vraka och välja bland arbetssökande och när de flesta jobben inte annonseras utan fås genom Kontakter. Stora företag använder sig av stora rekryteringar när de ska nyanställa personal och den här uppsatsen handlar om hur småföretagares rekryteringsprocess vid nyanställning ser ut och vilka faktorer det är i rekryteringsprocessen som leder till beslut. Goffmans dramaturgiska modell med fokus på intrycksstyrning används för att förklara den arbetssökandes beteende som sedan kan kopplas till rekryterarens reaktioner vilka leder till beslut. I uppsatsen presenteras även hur litteraturen ser ut om hur en rekryterare bör gå tillväga när hen ska nyanställa personal. En kvalitativ insamlingsmetod genom intervjuer har använts för att undersöka småföretagares subjektiva uppfattningar och agerande när de rekryterar.

Det finns mycket forskning som tyder på att nätverk är betydelsefullt på arbetsmarknaden. Forskningen har hittills fokuserat på de arbetssökande och vilken betydelse deras sociala nätverk har för att få ett jobb. I vår studie fokuserar vi däremot på de som sitter på ?andra sidan?. Uppsatsens fokus är de arbetsrelaterade nätverken hos fem kommunala jobbcoacher.

Storskaliga strukturer präglar idag stora delar av samhället. Det är resultatet av en strukturutveckling som har pågått under en längre tid i Sverige. Det har resulterat i en allt mer industrialiserad produktion med större produktionsenheter som ger en effektivare livsmedelsproduktion. Det är dock allt fler konsumenter och producenter som har börjat efterfråga en småskalig livsmedelsproduktion som alternativ till den storskaliga produktionen. Den småskaliga livsmedelsföretagen är idag flera till antalet än de större.

Demenssjukdom är en av våra största folksjukdomar och i takt med att befolkningen blir allt äldre ökar också prevalensen att drabbas. Det kan ta flera år innan uppvisade symtom leder fram till en diagnos och gruppen äldre som utan hjälp från samhället helt sköter omvårdnaden av en demenssjuk anhörig blir allt större. Samtidigt som sjukdomen progredierar blir också belastningen på den som vårdar allt större och många närståendestödjare visar symtom som depression, utbrändhet, oro och ångest och det är därför viktigt att denna stora grupp i samhället uppmärksammas som ett folkhälsoproblem. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att belysa de närståendes behov av stöd vid vård av en demenssjuk person i det egna hemmet. Den använda metoden var en manifest innehållsanalys och studien visade att det stöd som efterfrågades mest och gav den största effekten i form av reducerad vårdtyngd, var när den sjuke fick möjlighet att vistas på dagvårdsverksamhet.

Kondomanvändning vid sexuella Kontakter har en betydande roll för att hindra utbredningen av sexuellt överförbara sjukdomar. I föreliggande studie har fokus legat på att undersöka högskolestudenters attityder till kondomanvändning. För att finna svar på frågeställningarna genomfördes en enkätundersökning på den utvalda högskolan. Totalt deltog 287 studenter som besvarat enkäten vilken bestod av frågor kring kondomanvändning vid sexuellt umgänge med sin partner samt vid tillfälliga sexuella relationer. Resultatet från enkätundersökningen har sammanställts och analyserats statistiskt.

Demenssjukdom är en av våra största folksjukdomar och i takt med att befolkningen blir allt äldre ökar också prevalensen att drabbas. Det kan ta flera år innan uppvisade symtom leder fram till en diagnos och gruppen äldre som utan hjälp från samhället helt sköter omvårdnaden av en demenssjuk anhörig blir allt större. Samtidigt som sjukdomen progredierar blir också belastningen på den som vårdar allt större och många närståendestödjare visar symtom som depression, utbrändhet, oro och ångest och det är därför viktigt att denna stora grupp i samhället uppmärksammas som ett folkhälsoproblem. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att belysa de närståendes behov av stöd vid vård av en demenssjuk person i det egna hemmet. Den använda metoden var en manifest innehållsanalys och studien visade att det stöd som efterfrågades mest och gav den största effekten i form av reducerad vårdtyngd, var när den sjuke fick möjlighet att vistas på dagvårdsverksamhet.

Syftet med detta arbete har varit att ge en bild av de privata skogsägarnas Kontakter och informationsvägar med skogliga organisationer och tjänstemän. Dessutom indelades den undersökta gruppen i mindre grupper utifrån identifierbara variabler för att undersöka om undergrupperna ser olika på Kontakter och informationssätt med skogliga organisationer och tjänstemän. Det gjordes även en undersökning av några av Södras skogsinspektorers informations- och kontaktarbete. I slutändan var målet att se om inspektorerna motsvarade skogsägarnas preferenser gällande informations- och kontaktsätt. En enkätstudie per telefon med skogsägare och intervjuer med ett antal inspektorer på Södra, region Syd genomfördes. Enkäten innefattade slutligen 51 enskilda skogsägare av urvalet som var 120 stycken.

Vid uppbyggnad av varumärken finns det sex viktiga begrepp som behandlas vid uppbyggnad av varumärken. Vi har genom att behandla teorier belyst empirin. Under arbetets gång har vi funnit ytterligare en variabel som inte har behandlats i den omfattning som den borde, nämligen begreppet nätverk. Kontakter och nätverket har framkommit som en av de främsta anledningarna som bidragit till att företaget lyckats med sitt varumärke..

Vid uppbyggnad av varumärken finns det sex viktiga begrepp som behandlas vid uppbyggnad av varumärken. Vi har genom att behandla teorier belyst empirin. Under arbetets gång har vi funnit ytterligare en variabel som inte har behandlats i den omfattning som den borde, nämligen begreppet nätverk. Kontakter och nätverket har framkommit som en av de främsta anledningarna som bidragit till att företaget lyckats med sitt varumärke..

Syftet med denna studie var att undersöka och tydliggöra vissa skydds- och riskfaktorer som finns för barn placerade i familjehem. Den ansats som användes till denna studie var kvalitativ och urvalet till denna skedde genom kvoturval. Efter urvalet genomfördes halvstrukturerade intervjuer med fem stycken respondenter. Genom intervjuerna fick jag en tydligare bild av vilka faktorer som kunde inverka positivt eller negativt för de placerade barnen. Betydelsen av att familjehem samtalade med barn påvisades och genom detta bekräftades och hördes de placerade barnen.

Det här är en undersökning över hur studenternas kontaktnätverk ser ut i samband med deras kandidatuppsats. Med uppsatsen vill jag förbättra kunskapen om studenters kommunikationsnätverk. Följande frågor har använts: Hur ser studenters kontaktnätverk ut under deras kandidatuppsats? Vilka människor diskuterar studenter sina kandidatuppsatser med? Hur viktig är kommunikationen med dessa människor? På vilket sätt är dessa människor viktiga? När är dessa människor viktiga under uppsatsen (början, mitten, slut)? Hur viktiga är de formella respektive informella Kontakterna för studenterna? Frågorna besvarades av studenter inom Biblioteks- och informationsvetenskap via en webbenkät. Studenterna har haft kontakt med en handledare, en kontaktperson, en opponent och några ytterligare personer.

Den vanligaste rekryteringsvägen är genom informella Kontakter och spontanbesök är den näst vanligaste vägen. Arbetsförmedlingen (AF) som rekryteringsväg minskar ständigt och sociala medier används allt mer som rekryteringsverktyg. Många företag har svårt att rekrytera personal med rätt kompetens. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och vilka sociala medier som används i rekryteringssammanhang. Forskningsstrategin är en fallstudie av Länsförsäkringar Bergslagens rekryteringsprocess.

Denna uppsats beskriver attityder till arbete bland norrbottniska ungdomar, som ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden. Vidare beskriver den i vilken utsträckning dessa ungdomar känner samhörighet med sina hemregioner. Till sist så undersöks också kopplingar mellan olika attityder och samhörighetsgrad till hemregionen eller intresse för internationella utblickar och Kontakter. Syftet är pragmatiskt på så sätt att det ger svar på vad arbetsgivare i Norrbotten kan fokusera på för att knyta den framtida arbetskraften till länet. Metoden är kvantitativ och utgår från svar på postenkäter som skickats till alla ungdomar i Norrbotten som gick i nian i grundskolan och i trean på gymnasiet under hösten 2005.

The aim of this paper was to discover the functions and workings of personal networks and their advantages for self-employed sound designers and producers whose focus was upon the moving image (film, advertising, tv, etc). Investigations on how entrepreneurs develop their networks were made, as well as inquiries on how these networks are used for generating work. Another important aspect perused was whether or not the networks are dependent on specific geographical locations in order to function. A case study and comparative analysis was undertaken, based upon three qualitative interviews with entrepreneurs whose operations shared several similar characteristics. The results pointed out the importance of constantly making new contacts, and maintaining and managing current ones.