Sök:

Sökresultat:

739 Uppsatser om Kontakter och nätverk - Sida 48 av 50

Klackarna av för den döde : En jÀmförande studie av romers och svenska kyrkans syn pÄ döden

SammanfattningInom svenska kyrkan finns inga sÀrskilda restriktioner att ta hÀnsyn till vid vÄrd i livets slutskede. Dock kan patienten ha önskemÄl om att fira nattvard, ha enskilt samtal med prÀst samt önska att förbön hÄlls i hemförsamlingen.Romernas traditioner kring vÄrd i livets slutskede kretsar till största del kring renhetssystemet men Àven kring rÀdslan att pÄverkas av gajé. Man tar sjÀlv hand om sina slÀktingar och de som Àr sÄ sjuka att sjukhusvistelse krÀvs besöker man frekvent. Traditionen bjuder att sÄ kallade sanningar skall undanhÄllas den som ligger för döden, man fÄr inte ta hoppet frÄn patienten. Dessutom tror romer att man kan framkalla döden om man talar om den.

Samverkan mellan smÄ livsmedelsproducenter : att vinna stordriftsfördelar i marknadsföring

Denna uppsats bygger pÄ ett projekt med syfte att öka företags konkurrenskraft genom att formera grupper, dÀr kontaktytorna mellan företag sinsemellan samt mellan företag och universitet skall utökas och dÀrmed ge utbyte av viktiga erfarenheter. Uppsatsen beskriver fem smÄföretag som producerar livsmedel och har arbetat i en innovationscirkel med ovanstÄende syfte. Dessa fem företag, Nordupplandsgruppen, har identifierat ett gemensamt intresse under dessa innovationscirkeltrÀffar, nÀmligen att genom samverkan lösa det avsÀttningsproblem som finns hos företagen. Syftet med uppsatsen Àr att utreda företagens möjligheter att lösa detta problem genom att samverka inom marknadsföring och försÀljning. Företagens problem med att fÄ avsÀttning för sina produkter med bÀttre lönsamhet har visat sig vara en följd av resurskrÀvande distribution. Företagen har höga externa transaktionskostnader, det vill sÀga resurskrÀvande transaktioner för att sköta kundkontakter, söka nya kunder, presentera produkter, planera transporter och göra uppföljningar i butiker.

Hur ska vi kommunicera med vÄra investerare? : En studie om bankernas roll i bolagens kommunikation vid investerarmöten

Investor Relations har tvÄ syften att uppfylla. Investor Relations ska öka marknadens effektivitet, genom att vara ett verktyg för att kommunicera med marknadens olika aktörer. Investor Relations kan ocksÄ vara ett relationsmarknadsföringsverktyg, dÀr dess uppgift Àr att marknadsföra bolaget pÄ bÀsta sÀtt. Utvecklingen i de svenska bolagens Àgarstrukturer gÄr ifrÄn nÄgra stora Àgare till ett mer spritt Àgande, vilket Àr resultatet av fler börsnoteringar och den globalisering som skett. Detta har lett till att kraven pÄ bolagens Investor Relations har ökat under Ären.

?olika men lika, nu och dÄ ? kan det förankra och bygga broar, hÀr och nu...?

UtifrÄn tanken om ett kulturarvsarbete som Àr inspirerat av mÄngfald och delaktighet vill jag undersöka tvÄ olika arkeologiprojekt riktade till skolbarn. Kan den hÀr typen av arkeologiverksamheter hjÀlpa barn och ungdomar med olika ursprung att finna en förankring i sin nÀrmiljö? Kan man pÄ det hÀr sÀttet öka barn och ungdomars förstÄelse för att mÀnniskor pÄ olika platser lever och har levt vÀldigt olika, men att vi kanske ÀndÄ Àr ganska lika? Skiljer sig Malmö kulturmiljös verksamhet och projektet i Göteborg Ät pÄ de hÀr bÄda punkterna? metod: Studien bygger frÀmst pÄ intervjuer gjorda med barn, lÀrare och arkeologer som deltagit i verksamheterna. huvudresultat: Arkeologiprojektet i Malmö har sin starka sida i lokal förankring medan Bergsjöprojektets starka sida Àr att bygga broar. Malmöbarnen har en nyanserad bild av förhistorien, tiden Àr annorlunda men inte sÀmre och det finns bÄde för- och nackdelar med hur mÀnniskor hade det förr. Bergsjöbarnen har klart för sig att liknande fenomen funnits pÄ olika platser i vÀrlden under förhistorien. Alla barn har dock gemensamt att deras tÀnkande Àr prÀglat av ett slags framstegstanke ? avsaknaden av modern teknik Àr en begrÀnsning framförallt nÀr det gÀller kontakter och resor. Alla barn, oavsett ursprung, Àr intresserade och engagerade ? det spelar ingen roll om man har sina rötter pÄ plasten eller ej. Bergsjöbarnens relation till sin hembyggd Àr prÀglad av en spÀnning mellan polerna ?jag? och ?andra?, medan Malmöbarnens resonemang rör sig emellan polerna ?jag? och ?omgivningen?. Arkeologiprojektet i Bergsjön innebar för barnen att de Ä ena sidan fick upp ögonen för att det funnits mÀnniskor pÄ platsen vÀldigt lÀnge och Ä andra sidan att de genom att visa detta för omvÀrlden sÄg en möjlighet att visa pÄ att det finns spÀnnande och intressanta saker i deras hembygd. För Malmöbarnen var det viktigt att utgrÀvningen var i deras hemmiljö..

Samordnat förfarande : i avtalskriteriets grÀnsland

SammanfattningEU:s konkurrensrÀtt innehÄller regler och praxis i syfte att skydda den effektiva konkurrensen. Förbudet mot konkurrensbegrÀnsande avtal och samarbeten, artikel 101.1 FEUF, Àr konkurrenslagstiftningens viktigaste bestÀmmelse. Regeln bestÄr av olika kriterier, varav avtalskriteriet Àr ett. I avtalskriteriets grÀnsland befinner sig det samordnade förfarandet. Detta beteende Àr otillÄtet och dÀrmed förbjudet.

KartlÀggning av tekniska och processrelaterade problem och dess utvecklingsmöjligheter vid biogasanlÀggningar

BiogasanlÀggningar, som behandlar fler Àn en typ av substrat, sÄ kallade samrötningsanlÀggningar, Àr relativt unga anlÀggningar. De första byggdes under tidigt 90-tal och stÄr idag för omkring 28% av Sveriges totala biogasproduktion. Felaktigt inkommande material och det matavfall som tas in som substrat stÀller höga krav pÄ anlÀggningarnas utrustning, med dÀrtill kopplade problem. Syftet med detta examensarbete var att genom intervjuer genomföra en kartlÀggning av befintliga tekniska och processrelaterade problem för tvÄ biogasanlÀggningar med samrötning samt en förbehandlingsanlÀggning. För att undersöka alternativa tekniker och utrustningar till identifierade problem genomfördes litteraturstudier och kontakt togs med leverantörer av biogasutrustning.

Skitsnack eller Girltalk: en kritisk diskursanalys om kvinnlig vÀnskap i Sex and the City

SÄpoperan skapar ofta en diskussion mellan mÀnniskor och framför allt kvinnor. Den hjÀlper oss Àven att skapa nya kontakter men kan sÄpoperorna Àven prÀgla vÄrt förhÄllande mellan vÄra vÀnskapsförhÄllanden? DÄ media till viss del pÄverkar vÄr befolkning och vÄrt samhÀlle kanske en populÀr TV-serie skulle kunna pÄverka dess tittares syn pÄ vÀnskap. Syftet med detta examensarbete Àr att titta nÀrmre pÄ hur Sex an the City framstÀller kvinnlig vÀnskap. Jag har jobbat utifrÄn fyra frÄgestÀllningar: ? Hur framstÀlls den kvinnliga vÀnskapen genom de fyra kvinnliga huvudkaraktÀrerna? ? Hur gestaltas deras identiteter? ? Hur gestaltas deras relationer till varandra? ? Hur förenas dem? Dessa frÄgor har jag valt att besvara genom en kritisk diskursanalys baserad pÄ Norman Fairclough tankar.

FrÄga mig! SlÀpp mig inte! -Hur mÄnga gÄnger en vÄldutsatt kvinna söker sjukvÄrden utan att fÄ frÄgan om vÄld och hur blir hon bemött?

Syfte med studien har varit att undersöka hur mÄnga gÄnger en vÄldsutsatt kvinna söker sjukvÄrden utan att fÄ frÄgan om vÄld. Den andra frÄgan handlar om hur hon vill bli bemött nÀr vÄldet uppdagas och hur hon vill att man skall frÄga om vÄld.Nio kvinnor i Äldrarna 28-64 intervjuades. Kvinnorna rekryterades frÄn Krismottagning för kvinnor. Metoden var delvis kvantitativ med frÄgor om Älder, utbildning, yrke, antal barn samt hur mÄnga gÄnger kvinnan sökt sjukvÄrd. Den kvalitativa delen bestod av djupintervjuer med frÄgor om kvinnans upplevelser av mötet med sjukvÄrden, hennes förslag till hur man kan frÄga om vÄld samt hur hon upplevde att hennes sjÀlvbild pÄverkades av att inte fÄ frÄgor om vÄld.

"Man kan inte förÀndra sig pÄ en dag och en kvÀll. Men man kan leva med varandra, förstÄ varandra och ha kontakt med varandra". En undersökning om hur utrikesfödda kvinnor beskriver möten mellan olika kulturer delaktighet och empowerment pÄ vÀgen till lön

Utrikesfödda som anlÀnder till Sverige som flyktingar eller som asylsökande fÄr lÀra om pÄ nytt. Integrationen blir en del av deras vardag genom utbildning inom SFI och introduktionsprogram med samhÀllskunskap och kunskapsomrÄden som Àr nödvÀndiga för att bli en del av samhÀllet och ha möjlighet till arbete. Som arbetssökande fÄr mÄnga av dem ÀndÄ inte jobb trots förvÀntningar som finns efter avslutad introduktion.Syftet Àr att ta reda pÄ hur utrikesfödda kvinnor som deltar i ÄtgÀrdsprogram beskriver om sina förutsÀttningar att fÄ ett jobb. Och vad de tror pÄverkar möjligheten att fÄ ett jobb. Detta vill jag undersöka genom att intervjua kvinnor som deltar i arbetsmarknadsÄtgÀrder med följande frÄgestÀllningFrÄgestÀllning Hur beskriver kvinnorna möjligheten att fÄ ett lönearbete? Vilka svÄrigheter möter kvinnorna mellan olika kulturer som arbetssökande? Hur beskriver kvinnorna sitt deltagande pÄ praktik, utbildning och arbete?Metoden bygger pÄ sju kvalitativa intervjuer med utrikesfödda kvinnor som deltar i arbetsmarknadsÄtgÀrder.

VÀsentlig anknytning enligt 3:7 IL : Ett effektivitets- och rÀttssÀkerhetsperspektiv

Vid beskattning finns det tvÄ sidor med olika intressen. Dels den enskilde individen som bevakar sitt intresse av att minimera sin skattebelastning och dels staten med ett intresse för skyddet av skattebasen. Vid en flytt frÄn Sverige kan obegrÀnsad skattskyldighet aktualiseras pÄ grund av att den skattskyldige har vÀsentlig anknytning till Sverige.I svensk skatterÀtt har legalitetsprincipen, ingen skatt utan lag, en stark stÀllning. Detta stÀller krav pÄ lagstiftningen att den skall uppfylla ett visst mÄtt av förutsÀgbarhet. Den skattskyldige skall kunna förutse konsekvenserna av sitt handlande.

Kulturentreprenörers personliga nÀtverk: karaktÀr och
vÀrdeutbyten

Idag satsar mÄnga nationer resurser pÄ att utveckla kulturella och kreativa nÀringar. Med en ökad kulturkonsumtion och ett skifte frÄn traditionell tillverkningsindustri till kunskapsekonomi, anser man att det Àr en viktig nÀring dÀr insatser kan skapa stora vÀrden. I Sverige finns myndigheter sÄ som TillvÀxtanalys, TillvÀxtverket och Vinnova, som har uppdraget att ge ett nationellt stöd till utveckling av dessa nÀringar. Enskilda regioner arbetar Àven med att utveckla nÀringarna regionalt. En god förutsÀttning för innovationer och tillvÀxt i regioner, Àr samverkan mellan olika omrÄden.

Evenemangsstaden Karlstad : en kvalitativ studie om att gemensamt skapa en positiv image genom evenemang

De senaste Ärens bostadspolitik har inneburit stora förÀndringar pÄ bostadsmarknaden. Den svenska hyressÀttningsmodellen, borttagna bidrag tillsammans med ökande byggkostnader medför dessutom svÄrigheter för bolag att fÄ lönsamhet i nyproducerade bostÀder och dÄ framför allt hyresrÀtter. Sveriges befolkning ökar och 1990-talets stora barnkullar söker en egen bostad samtidigt som 40-talisterna behöver förÀndra sitt boende. DÀrutöver utreds om allmÀnnyttan strider mot EG-rÀttens statstöds och konkurrensregler. Sammantaget kan det skapa problem för kommunerna som enligt bostadsförsörjningslagen skall ansvara för bostadsförsörjningen sÄ alla kan leva i goda bostÀder.

Bostadshyresmarknad i förÀndring : En studie av hyresmarknaden i VÀrmland

De senaste Ärens bostadspolitik har inneburit stora förÀndringar pÄ bostadsmarknaden. Den svenska hyressÀttningsmodellen, borttagna bidrag tillsammans med ökande byggkostnader medför dessutom svÄrigheter för bolag att fÄ lönsamhet i nyproducerade bostÀder och dÄ framför allt hyresrÀtter. Sveriges befolkning ökar och 1990-talets stora barnkullar söker en egen bostad samtidigt som 40-talisterna behöver förÀndra sitt boende. DÀrutöver utreds om allmÀnnyttan strider mot EG-rÀttens statstöds och konkurrensregler. Sammantaget kan det skapa problem för kommunerna som enligt bostadsförsörjningslagen skall ansvara för bostadsförsörjningen sÄ alla kan leva i goda bostÀder.

Vi vilja vara svenskar! : Ecklesiologi och historik frÄn Svensk-finska St. Mikaels församling i Tallinn 1919-1944

?Vi vilja vara svenskar!? svarade Hjalmar Pöhl, dÄvarande kontraktsprost i svenska kontraktet i Estland, nÀr han i oktober 1941 precis fÄtt lÀmna landet och stÄr inför en nystartad rÀddningskommitté för estlandssvenskarna i Stockholm. I Estland hade nazisterna kört ut Sovjet, innan det hade landet och kyrkan gÄtt igenom en fruktansvÀrd tid med deporteringar, avrÀttningar och förföljelse. FrÄgan som besvarades gÀllde huruvida man nu ville leva under tyskarna eller fÄ tillbaka en fri estnisk stat. Inget av detta intresserade kontraktsprosten ? han ville vara svensk.

?Att fÄ pusselbitarna pÄ plats?- en kvalitativ studie om lÄngtidssjukskrivna kvinnors erfarenhet av bildterapi och basal kroppskÀnnedom i grupp.

I denna studie talar fyra kvinnor om sina upplevelser av att stÄ utanför arbetsmarknaden och hur de med hjÀlp av bildterapi och basal kroppskÀnnedom börjar omdefiniera synen pÄ sig sjÀlva och sitt handlingsutrymme och pÄ sÄ sÀtt blir mer delaktiga i samhÀllet. Syftet med denna studie Àr att undersöka lÄngtidssjukskrivna kvinnors upplevelser och erfarenheter av att ha gÄtt i bildterapi och basal kroppskÀnnedom i grupp inom öppenpsykiatrin. Syftet Àr ocksÄ att undersöka vilken betydelse kropp och bildgruppen hade för kvinnornas val och motiv till att fortsÀtta i egen regi, med fokus pÄ gruppens betydelse. Bakgrunden var att det fanns ett behov av att samordna och utveckla metoder inom organisationen samt att göra det mer kostnadseffektivt. Samtidigt var flera utav patienterna lÄngtidssjukskrivna och behövde fÄ rehabilitering för att komma vidare ut i praktik eller arbete nÀr det nya sjukförsÀkringssystemet infördes i juli 2008.

<- FöregÄende sida 48 NÀsta sida ->