Detta examensarbete Àr ett möbeldesignprojekt pÄ uppdrag av Ire möbel AB som handlar om en resa frÄn en första kontakt med ett möbelföretag och genom research om Cradle to CradleŸ och designprocess till att rita en fÄtölj möjlig att certifiera enligt Cradle to CradleŸ.Tidigare miljöcertifieringar bygger pÄ att minska resurser, utslÀpp och innehÄll av giftiga Àmnen samt minimera skadorna av dessa. Men om man ser till planetens tillstÄnd, rÀcker det inte att bara minska de skadliga effekterna. Vi mÄste lÀra oss att organisera och utforma de produkter vi skapar sÄ att de kan ge oss en fördel istÀllet.I mitt projekt har jag dels gjort research om Cradle to CradleŸ. Jag har ocksÄ undersökt hur befintliga möbler pÄ marknaden ser ut och Àr konstruerade.Mitt projekt visade ocksÄ att utseendet hos en Cradle to CradleŸ-produkt i hög grad styrs av just de restriktioner som certifieringen innebÀr..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur unga HBT-kvinnor (homosexuella, bisexuella och transpersoner) som blivit utsatta för diskriminering, krÀnkningar, hot, hat och vÄld pÄ grund av sexuell lÀggning/identitet talar om hotet, vÄldet och utsattheten och hur de upplever om-givningens syn pÄ deras sexualitet och omgivningens reaktioner pÄ hotet/vÄldet. Jag vill Àven undersöka hur dessa upplevelser pÄverkar deras sjÀlvbild, deras sÀtt att hantera upplevelserna och deras sÀtt att uttrycka sin sexuella identitet.Mina teoretiska utgÄngspunkter Àr socialkonstruktionism och poststrukturalism, med fokus pÄ queerteori, feministisk teori och diskursanalys. Datainsamlingen baseras pÄ kvalitativa inter-vjuer. Genom att fokusera pÄ tre teman, hÀndelser, uteblivet stöd och konsekvenser tolkas (lÀses) materialet med hjÀlp av diskursanalys, ett narrativt perspektiv och genom att tydliggöra vilka (o)möjliga positioner som deltagarna i studien intar till den dominerande diskursen. I HBT-tjejernas berÀttelser fÄr vi del av en komplex bild av utsatthet pÄ grund av sexuell lÀggning.

Att integrera IKT-verktyg i skolans verksamhet, och dÄ specifikt interaktiva skrivtavlor, har blivit en allt vanligare företeelse för att frÀmja elevers digitala kompetens. En kommun som har gjort en storskalig satsning pÄ att integrera dessa interaktiva skrivtavlor Àr Linköpings och i dagslÀget Àr varje klassrum i samtliga av deras grundskolor utrustade med en. Denna studie syftar till att ge en inblick i hur den satsningen har pÄverkat undervisningen ur ett lÀrarperspektiv, och dÄ specifikt lÀrare i de naturvetenskapligt orienterande Àmnena.Genom semistrukturerade intervjuer Àmnar studien att sammanstÀlla de förhÄllningssÀtt och erfarenheter lÀrare ger uttryck för gentemot de interaktiva skrivtavlorna. Studien avser att ge en uppfattning om vad lÀrare anser som betydelsefulla faktorer dÄ en skola genomgÄr en satsning pÄ interaktiva skrivtavlor i utbildningssyfte. Fokus ligger pÄ begreppen möjligheter, svÄrigheter samt kunskaper och andra faktorer.Resultaten av denna studie visar att lÀrarna upplever de interaktiva skrivtavlorna som ett verktyg med potential till att ge positiva effekter i undervisningen, och pÄ flera sÀtt ocksÄ har det.

Datorkommunikation blir en allt vanligare form av kommunikation i dagens samhÀlle. Allt fler organisationer antar denna kommunikationsform som har en mÀngd fördelar. Vi har i denna uppsats undersökt vad lÀrarna i grundskolan har för instÀllning till att anvÀnda datorkommunikation i deras kontakt med förÀldrarna. Vi har dessutom undersökt om denna kommunikationsform skulle pÄverka/pÄverkar stressen i lÀrarnas arbete pÄ ett positivt sÀtt. Resultatet av uppsatsen visar att lÀrarna Àr positiva till att anvÀnda datorkommunikation i kontakten mellan skola och hem.

Dagens samhĂ€lle stĂ„r pĂ„ grĂ€nsen till att införa RFID (Radio Frequency Identification) teknik i allt fler produkter. Än sĂ„ lĂ€nge har inte speciellt mĂ„nga konsumenter kommit i kontakt med den nya tekniken och de för- och nackdelar denna innebĂ€r. Företagen ser fördelar i sĂ€nkta lager-, hanterings- och inventeringskostnader samt möjligheten att kunna lagra information om kunder och deras vanor med hjĂ€lp av RFID teknik. FrĂ„gan vi stĂ€llde oss var om individerna som kommer i kontakt med den nya tekniken (konsumenterna) ser samma fördelar som företagen ser och om de tror att denna teknik kommer att pĂ„verka den personliga integriteten. Detta ledde fram till vĂ„rt syfte som innebar att vi ville studera individens syn pĂ„ sin integritet i samband med ett framtida införande av RFID teknologi.

Syftet med vÄrt arbete var att besvara frÄgan om vilken betydelse skyddsfaktorer och riskfaktorer har för barn och ungdomar i skolan i förhÄllande till utvecklandet av negativa beteenden. Vi hade kommit i kontakt med dessa begrepp vid ett flertal tillfÀllen under vÄr utbildning, men endast i teorin. Vi ville dÀrför ta reda pÄ hur man ser pÄ detta mer konkret ur skolans perspektiv och hur man arbetar med skyddsfaktorer och riskfaktorer. Vi valde att göra en kvalitativ studie och intervjuade tvÄ skolkuratorer och en anstÀlld frÄn GrÀnsöverskridande teamet. Vi analyserade materialet i sin helhet och tog ut viktiga teman och problemomrÄden som framkommit i materialet.

Syftet med studien i mitt examensarbete Àr att ta reda pÄ om det finns nÄgra pedagogiska ÄtgÀrdsmetoder för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Litteraturstudierna visar att det finns ett antal sÄdana, men frÄgan blev dÄ om de anvÀnds i praktiken av speciallÀrarna i vÄra skolor. För att ta reda pÄ den saken, intervjuades tre personer som pÄ olika sÀtt kommer i kontakt med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. TvÄ av intervjuerna utfördes pÄ respektive arbetsplats och bandades, medan den tredje var en mailintervju. Resultatet av bÄde mina litteraturstudier och intervjuer visar att det finns ett antal olika pedagogiska ÄtgÀrdsmetoder.

Bakgrund: Distriktssköterskor som arbetar inom barnhÀlsovÄrden möter i sitt arbete de flesta familjerna ute i samhÀllet och har möjlighet att komma i kontakt med barn som far illa. Misstankar att barn far illa mÄste anmÀlas till socialtjÀnsten. AnmÀlan om misstankar kan leda till etiska dilemman dÀr rÀttvisa, att göra gott och inte skada skapar konflikter.Syfte: Syftet med studien var att inom BHV belysa sjuksköterskors erfarenheter  av anmÀlningsplikten till socialtjÀnsten, vid misstankar om barn som far illa.Metod: Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ ansats. Sex distriktssköterskor inom barnhÀlsovÄrden deltog vid semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys pÄ manifest nivÄ.Resultat: Studiens resultat presenteras i fyra huvudkategorier och elva underkategorier.

Matematikundervisning pÄ grundskolan handlar till stor del om att lösa problem och att upptÀcka mönster eller samband. Matematikkunskaper har Àven en viktig roll i elevers vardagsliv. Vissa elever har ett sÀrskilt behov av stöd och stimulans i sin matematikinlÀrning. Pedagoger kommer emellanÄt i kontakt med elever i inlÀrningssvÄrigheter i matematik och syftet med denna studie var att beskriva pÄ vilket sÀtt pedagogen kan agera för att underlÀtta för elever i inlÀrningssvÄrigheter i matematik. Jag har i studien försökt att synliggöra pedagogernas egna upplevelser och hur de agerar i undervisningssituationer med elever i inlÀrningssvÄrigheter i matematik.

Detta arbete har fokuserat pÄ hur undervisningen i ett genusperspektiv pÄverkar elever och lÀrare. Syftet var att undersöka lÀrare och elevers interaktion i helklassundervisning med avseende pÄ kön. Centrala frÄgestÀllningar för undersökningen var att studera hur lÀraren fördelar talutrymmet i klassen och att undersöka vilket kön som mer frekvent pÄkallar negativ eller positiv uppmÀrksamhet för att fÄ kontakt med lÀraren. Metoderna för undersökningen har varit strukturerade observationer med observationsschema samt halvstrukturerade intervjuer. Undersökningen visar att skillnader mellan könen betrÀffande interaktion i helklass förekommer.

MÄlet med detta arbete Àr att bÀttre förstÄ hur riktlinjer ska skapas och anvÀndas. UtgÄngspunkten har varit att media uppmÀrksammat ett flertal incidenter dÀr frÀmmande mÀnniskor tog oönskad kontakt med olika förskolor i KarlskronaomrÄdet. Författarna ville dÄ se över hur kommunen arbetade med frÄgor om yttre hot vilket medförde att arbetet utmynnade i ett försök om att bÀttre försöka fÄ förstÄelse för riktlinjer och dess anvÀndning dÄ kommunen vid arbetets start saknade riktlinjer för yttre hot av denna typ. Metoden som anvÀnts Àr av kvalitativ art i form av intervjuer med nÄgra sÀkerhetsansvariga för förskolor i andra svenska kommuner. Resultatet av dessa intervjuer tillsammans med kompletterande material frÄn generella tillvÀgagÄngssÀtt för identifikation och analys av sÀkerhetsproblem resulterade i ett förslag pÄ arbetsmetoden vid skapandet av riktlinjer samt en pÄminnelse om att se över befintliga riktlinjer för yttre hot..

MÀnniskor som lever som papperslösa, det vill sÀga utan uppehÄllsrÀtt i Sverige, Àr en mycket utsatt grupp mÀnniskor som lever under svÄra och osÀkra förhÄllanden. Det rÄder idag en stor kunskapsbrist och osÀkerhet, bÄde pÄ socialtjÀnsten, bland papperslösa sjÀlva och Àven bland frivilligorganisationer vilka rÀttigheter de papperslösa faktiskt har och vilken hjÀlp de kan fÄ frÄn socialtjÀnsten. Vi har i vÄr studie, genom intervjuer med bÄde socialsekreterare och mÀnniskor som lever som papperslösa, undersökt vilka anledningar det kan finnas till att dessa tvÄ grupper sÀllan möts. Genom intervjuerna med socialsekreterarna, samt en juridisk kartlÀggning har vi Àven undersökt vilka juridiska och praktiska möjligheter respektive hinder socialtjÀnsten har att bevilja bistÄnd till papperslösa. Vi har Àven frÄgat om förÀndringar som de bÄda grupperna vill se.

Enligt rapporten "Akademi eller Verklighet?" skriven av Svenskt NÀringsliv saknar mÄnga akademiker en god kontakt med arbetslivet under sina studier. Rapporten poÀngterar att svenska universitets och högskolors samverkan med arbetslivet Àr bristande och Àr i behov av förbÀttring. Detta dÄ bristande arbetslivskontakt under studier kan resultera i att akademiker inte anses vara lika attraktiva pÄ arbetsmarknaden som de akademiker som anser sig ha haft god kontakt med arbetslivet under sina studier.Att akademiker som upplevt en god samverkan under sina studier gör dem mer eftertraktade pÄ arbetsmarknaden tyder pÄ att en positiv förÀndring sker hos en person som har upplevt en god kontakt med arbetslivet och fÄtt praktisk erfarenhet i ett yrke.Denna uppsats Àmnar analysera huruvida en förÀndring sker i studenters prioritering av ledarskapsfÀrdigheter efter att praktiskt fÄtt utöva ledarskap i form av en yrkespraktik. Uppsatsen har vidare som ansats att analysera huruvida de eventuellt Àndrade prioriteringarna kan hÀrledas till specifika situationer som upplevts under praktikperioden.Uppsatsen utgÄr frÄn ett hermeneutiskt synsÀtt och Àr en fallstudie dÄ uppsatsen har som avsikt att djupgÄende beskriva och analysera det generella undersökningsproblemet genom att kvalitativt studera studentorganisationen AIESEC.

De offentliga rummen fyller en viktig funktion för mÀnniskors dagliga liv, Àven i vindbitna och kalla Sverige. HÀr sker demonstrationer, politiska tal, hyllningar av idrottshjÀltar, torghandel,soldyrkan, lek, gatumusik, möten med bekanta men ocksÄ tiggeri, narkotikahandel och vandalism för att nÀmna nÄgra vitt skilda exempel. I det offentliga rummet sker stÀndigt en kamp mellan de som besitter rummet och de som försöker ta det i ansprÄk. De offentliga rummen uppfattas inte alltid som trygga och tilltalande, i syftet att ÄtgÀrda dessa miljöer gÄr kommuner ibland samman med privata aktörer för att finansiera ÄtgÀrder som de sjÀlva inte har rÄd med. NÀr privata aktörer tillÄts pÄverka den offentliga miljön uppstÄr dock problem.

Detta arbete belyser hur grundskolans tidigare Är pedagoger (Gt) kan integrera rytmik i sin dagliga undervisning. FrÄgestÀllningarna handlar om vad Gt pedagogerna anser sig behöva för att kunna integrera rytmik i grundskolans dagliga undervisning, samt vad rytmikpedagoger (Ry) anser att Gt pedagoger behöver för att kunna integrera rytmik i grundskolans dagliga undervisning. För att fÄ fram svar pÄ frÄgestÀllningarna togs kontakt med tio pedagoger, fem rytmik- och fem Gt pedagoger, som intervjuades och vars svar sedan sammanstÀlldes till resultatet i detta arbete. Fortbildning anser bÄda pedagoggrupperna att de behöver för att rytmik ska kunna integreras i undervisningen. Andra saker som kan vara avgörande för integreringen Àr material, intresse, tid och yta. Nyckelord: Rytmik, undervisning, integrering, rörelse, musik och pedagoger..