I denna studie har trygghet och kommunikation inom äldrevården undersökts. Studien utfördes med syftet att undersöka hur kommunikation och informationsdelning mellan äldre vårdboende, deras anhöriga och deras vårdpersonal ser ut idag. Studien syftade även till att undersöka vilka faktorer som påverkar de äldre vårdboendes och deras anhörigas trygghetskänsla. Förhoppningen var att bredda kunskapen kring fenomenen trygghet och kommunikation inom äldrevården och att resultaten ska kunna främja utvecklingen av kommunikations- och anhörigportaler.Datainsamlingen utgjordes av semistrukturerade intervjuer. Intervjudeltagarna bestod av tre olika målgrupper som tillsammans formade vad som valdes att kallas för en omsorgscirkel.

BakgrundSedan 1970-talet har studier visat att män och kvinnor utövar våld i nära relationer till liknande grad. Även senare år har studier genomförts som visar att både män och kvinnor kan utöva och vara utsatta för våld i nära relationer.Män som blivit utsatta för våld i nära relationer söker hjälp både hos informella resurser som familj och vänner, samt hos formella resurser som hälso- och sjukvårdspersonal och hjälporganisationer. Männen upplever att de har blivit hjälpta till olika grad. Majoriteten av de män som sökt hjälp från olika hjälporganisationer upplever att organisationerna inte alls varit hjälpsamma, och många gånger har männen upplevt att de blivit dåligt bemötta.SyfteSyftet var att beskriva hur amerikansk hjälppersonal arbetar med heterosexuella män utsatta för våld i nära relationer samt deras tankar och upplevelser runt våldet.MetodSju semistrukturerade intervjuer genomfördes, varav en exkluderades. Intervjuerna transkriberades ordagrant.

Att utsättas för brott kan för den utsatte individen vara en psykiskt stressande upplevelse som riskerar att påverka hela dennes tillvaro. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ undersökning med tematiserade intervjuer där syftet var att skapa förståelse av innebörden av att bli viktimiserad samt vilken betydelse en stödjande brottsofferverksamhet kan ha för den enskilde individen. Deltagarna bestod av personer som utsatts för brott och som hade kommit i kontakt med brottsofferjourens verksamhet. Resultaten indikerade att deltagarna hade påverkats starkt av händelsen och att ett socialt stöd var betydelsefullt för att kunna hantera och bearbeta händelsen. Samtliga deltagare i undersökningen ansåg att den stödjande verksamheten hade haft stor betydelse för bland annat deras bearbetningsprocess.

Syftet med detta examensarbete är att, mot bakgrund av såväl det etiska som det moraliska som det juridiska perspektivet, undersöka lärares erfarenheter i förhållande till anmälningsplikten. För att kunna besvara vårt syfte har vi valt att använda oss av en kvalitativ fallstudie, i vilken vi intervjuat två erfarna lärare som båda varit med om anmälningar till socialtjänsten. Resultatet av vår uppsats visar att anmälningar till socialtjänsten kantas av en rad olika moraliska och etiska problem, både på det personliga och det organisatoriska planet. Intervjupersonerna ser dock anmälningsplikten som en del av sitt arbete, det vill säga att de anser att denna form av kontakt med socialtjänsten ingår i lärarrollen. Resultatet visar dessutom att lärarna får litet stöd av skolledningen, vilket leder till att de kan känna sig utelämnade till dessa etiska och moraliska problem..

Det inger trygghet hos dem som blivit utsatta för brott, vilket ökar möjligheterna för dem att återhämta sig. Detta gäller särskilt unga brottsoffer som kan vara i kontakt med rättsväsendet för första gången, och som inom kriminologisk forskning betonas som särskilt sårbara offer.I lagen om målsägandebiträden prioriteras i första hand de brottsoffer som utsatts för sexualbrott, oavsett ålder, och i övrigt sker en behovsprövning. Frågan är hur denna behovsprövning går till och vilka det är lagstiftaren menar inte är i behov av stöd. Jag har i det här examensarbetet utifrån analyser av intervjuer med fem målsägandebiträden tolkat hur ungdomar framställs som offer i sin kontakt med rättsväsendet, och utifrån detta försökt besvara frågeställningen. Jag har i analysen jämfört med lagstiftningen på området och utgått från Christies teori om idealiska offer.

För att få personalen på en arbetsplats att trivas och må bra bör en mängd faktorer tas i beaktande. Faktorer som beskrivs som viktiga är rolltydlighet och rollkonflikter, balans mellan krav och kontroll, upplevelsen av socialt stöd och balans mellan ansträngning och belöning. Då syftet med studien var att undersöka vilka psykosociala arbetsmiljöfaktorer som har ett samband med hälsan hos personal inom vård och omsorg användes en enkät som mätte alla ovanstående områden. Denna enkät kompletterades med frågor gällande kontakten med vårdtagarna. Enkätundersökningen (n = 80) följdes även upp av kvalitativa intervjuer (n = 4).

Bakgrund: Distriktssköterskor som arbetar inom barnhälsovården möter i sitt arbete de flesta familjerna ute i samhället och har möjlighet att komma i kontakt med barn som far illa. Misstankar att barn far illa måste anmälas till socialtjänsten. Anmälan om misstankar kan leda till etiska dilemman där rättvisa, att göra gott och inte skada skapar konflikter.Syfte: Syftet med studien var att inom BHV belysa sjuksköterskors erfarenheter  av anmälningsplikten till socialtjänsten, vid misstankar om barn som far illa.Metod: Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats. Sex distriktssköterskor inom barnhälsovården deltog vid semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys på manifest nivå.Resultat: Studiens resultat presenteras i fyra huvudkategorier och elva underkategorier.

Examensarbetet utfördes inom de två utbildningarna Ljusdesign och Produktutveckling med möbeldesign, där ett gemensamt intresse fanns för armaturdesign. Efterforskningar visade att inga utredningar eller studier tidigare hade utförts om varför människor egentligen har belysning i sina fönster. Kanske är fönsterbelysning överflödigt och förbrukar onödigt med energi? Livliga diskussioner med studiekamrater och bekanta resulterade i flera hypoteser om fönsterbelysningens förekomst.Syftet med arbetet var att ta reda på varför människor placerar belysning i sina fönster eftersom det inte fanns någon dokumenterad teori om det. Kan luckan i litteraturen fyllas blir det också lättare att utforma fönsterarmaturer som uppfyller de krav och önskemål som ställs.

Min uppgift vad att under åtta veckor framställa förlagor för samt texturer till en del av en spelbana, samt i mån om tid framställa färdiga texturer av dessa. Till min hjälp har jag haft tidigare koncept på andra delar av spelet, samt andra, redan färdigställda banor. I mitt arbete är det viktigt att ha kontakt med projektets level samt. Från AD får jag konstnärlig feedback och åsikter om vad som fungerar bättre eller sämre med den konstnärliga visionen, men jag måste även hålla mig till de begränsningar som banans utformning och krav på spelbarhet innebär. Det finns många frågor att ställa kring konceptframställning för texturering, men de som jag har valt att centrera mitt examensarbete kring är: - Vilken slags konstnärlig information är värdefull för en leveltexturerare? - Hur kan man effektivisera leveltexturerarnas arbete med hjälp av koncept konst?.

Syftet med vår litteraturstudie är att beskriva hur en livsstilsförändring och livstilsskillnader kan påverka utvecklingen av det metabola syndromet, samt hur sjuksköterskan kan medverka med hjälp och stöd vid livsstilsförändringar. Frågeställningar är: Vad är effekten av en livsstilsförändring vid risk för metabolt syndrom? Hur kan sjuksköterskan medverka till prevention av det metabola syndromet? 10 vetenskapliga artiklar användes i litteraturstudien för att besvara ovanstående frågeställningar. Resultatet i denna litteraturstudie visar att en livsstilsförändring har en stor och avgörande betydelse vid risk för utvecklande av metabolt syndrom. Denna studie visar även på att sjuksköterskan, genom att ge individuell rådgivning och stöd i form av kontakt via telefon, Internet samt sedvanliga mottagningsbesök har en betydande roll i preventionsarbetet vid detta tillstånd.

Fyrtiosex procent av kvinnorna i Sverige har utsatts för våld av en man efter sin 15-årsdag. Våld mot kvinnor är ett samhällsproblem som ofta är dolt. Hälso- och sjukvården är många gånger den första och ibland enda myndighet som den våldsutsatta kvinnan kommer i kontakt med. Syfte: Syftet är att identifiera vilka barriärer som påverkar sjuksköterskans bemötande av våldsutsatta kvinnor. Metod: En allmän litteraturstudie med en systematisk ansats. Resultat: Efter analys av tio studier identifierades två olika kategorier och sex underkategorier: individuella faktorer (utbildning, erfarenhet, attityder) och organisatoriska faktorer (miljö, riktlinjer, resurser). Slutsats: Sjuksköterskor känner sig osäkra och oförberedda att ingripa vid misstanke om våldsutsatthet, på grund av individuella och organisatoriska faktorer som framkommer i denna litteraturstudie..

En studie om inåt- och utåtagerande barn av Christian Antoft. Studien baseras på kvalitativa djupintervjuer av lärare. Syftet med denna studie är att försöka klargöra lärarnas syn på inåt- respektive utåtagerande barn samt hur lärarna bemöter dessa och vilka åtgärder lärarna kan vidtaga för att hjälpa och stötta dessa barn. Intervjupersonernas svar kan ha påverkats av deras personliga erfarenheter vilket framgår av resultatredovisningen. Min slutsats är att intervjupersonerna och litteraturen i stort sett är överens om att de utåtagerande barnen söker all form av kontakt vare sig den är positiv eller negativ, därför är det viktigt att lägga fokus på positivt beteende.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur invandrarföreningar arbetar med integration samtidigt som de vill motverka splittringar inom den egna folkgruppen. Genom kvalitativa intervjuer har jag varit i kontakt med tre föreningar vars ordföranden jag intervjuat. Därefter har intervjuerna analyserats genom metoden grundad teori. Vidare har jag med hjälp av studiens teoretiska utgångspunkter: Socialt kapital, etnicitet och kultur samt integration tolkat materialet och satt det i bredare sammanhang vilket har bidragit till en analys. Den övergripande slutsatsen är att föreningarna har en väldigt central och betydande roll i människors liv.

I denna studie har trygghet och kommunikation inom äldrevården undersökts. Studien utfördes med syftet att undersöka hur kommunikation och informationsdelning mellan äldre vårdboende, deras anhöriga och deras vårdpersonal ser ut idag. Studien syftade även till att undersöka vilka faktorer som påverkar de äldre vårdboendes och deras anhörigas trygghetskänsla. Förhoppningen var att bredda kunskapen kring fenomenen trygghet och kommunikation inom äldrevården och att resultaten ska kunna främja utvecklingen av kommunikations- och anhörigportaler.Datainsamlingen utgjordes av semistrukturerade intervjuer. Intervjudeltagarna bestod av tre olika målgrupper som tillsammans formade vad som valdes att kallas för en omsorgscirkel.

Utvecklingen av sjukskrivning och förtidspensionering är en av de viktigaste frågorna på den politiska dagordningen i Sverige. Det är framför allt kostnadsökningen under slutet av1990-talet och början av 2000-talet som varit anmärkningsvärd. Mot bakgrund av det och även p g a förfrågningar från kundföretag har Kinnekullehälsan utvecklat tjänsten ?Support-sjukanmälan?, som infördes 2006-01-01. Det är en sjukanmälningsupport där den sjukskrivne sjukanmäler sig till arbetsgivaren som i sin tur anmäler till Kinnekullehälsan via webb eller telefon.