Bakgrund: TelefonrÄdgivning Àr en vÀxande verksamhet och utgör en stor del av distriktssköterskans arbete pÄ vÄrdcentral. För vÄrdsökande innebÀr det att fÄ rÄd, information och stöd för att öka tryggheten i vardagslivet. Det behövs ökad kunskap om Àldres erfarenheter av telefonrÄdgivning för att bÀttre kunna förstÄ de vÄrdsökandes behov och för att vidare utveckla verksamheten.Syfte: Syftet Àr att beskriva Àldre vÄrdsökandes erfarenheter av telefonrÄdgivning pÄ vÄrdcentral.Metod: I studien har en kvalitativ deskriptiv design med induktiv ansats anvÀnts. Datainsamling har skett via tio intervjuer med Àldre vÄrdsökare som har fÄtt telefonrÄdgivning via vÄrdcentral och materialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: I analysen framtrÀdde tvÄ teman FÄ kontakt och Kommunikation.  I FÄ kontakt presenteras kategorierna: Telefonsystemet och Strategier för kontakt med tillhörande underkategorier. I Kommunikation presenteras kategorierna: Bemötande och FörutsÀttningar med tillhörande underkategorier.Slutsats: Telefonsystemet som anvÀnds för att fÄ kontakt kan ses bÄde som en tillgÄng och ett hinder för kontakt.

Syftet med studien var att undersöka hur dagens data- och telekommunikation pÄverkar tio studenter vid BTH i deras vardag. I vÄr frÄgestÀllning hade vi tre frÄgor som vi sökte fÄ svar pÄ. Dessa frÄgor behandlade vilka kommunikationsvanor tio studenter vid BTH har, hur dessa vanor pÄverkar deras vardagsliv samt vilka uppfattningar som fanns om den globala IT-kommunikationen. UtifrÄn intervjuerna med studenterna sökte vi skönja generella likheter/skillnader hos det resterande samhÀllet. Under 1800-talet inleddes utvecklingen av globala nÀtverk.

I dagens samhÀlle bor Àldre personer kvar i eget boende. De kan dÄ vara i behov av insatser frÄn hemtjÀnst, anhöriga och bekanta. AktivitetsförmÄgan, tryggheten, hemmiljön och möjligheten till social gemenskap Àr viktig för de Àldre. NÀr sedan förutsÀttningarna Àndras behövs anpassningar för att vardagen ska bli hanterbar.Syftet med studien var att ta reda pÄ hur de Àldre ensamboende över 80 Är upplever vardagsaktiviteterna, boendemiljön, tryggheten och den sociala situationen. Vi valde en intervjustudie med kvalitativ ansats och intervjuerna skedde pÄ tvÄ orter, fyra personer pÄ varje ort..

Syftet med studien var att undersöka hur dagens data- och telekommunikation pÄverkar tio studenter vid BTH i deras vardag. I vÄr frÄgestÀllning hade vi tre frÄgor som vi sökte fÄ svar pÄ. Dessa frÄgor behandlade vilka kommunikationsvanor tio studenter vid BTH har, hur dessa vanor pÄverkar deras vardagsliv samt vilka uppfattningar som fanns om den globala IT-kommunikationen. UtifrÄn intervjuerna med studenterna sökte vi skönja generella likheter/skillnader hos det resterande samhÀllet. Under 1800-talet inleddes utvecklingen av globala nÀtverk.

Vi har i vÄrt arbete försökt belysa hur ungdomarna i UmeÄ uppfattar polisen. Vi har Àven försökt fÄ en inblick i hur ordningsavdelningen vid polisen i UmeÄ i dagslÀget arbetar för att skapa god kontakt med ungdomar. I det hÀr arbetet har vi Àven tittat pÄ olika teorier om varför vissa begÄr brott och vilka orsaker som kan ligga till grund för detta. Anledningen till att vissa begÄr brott kan b l a bero pÄ brister i de sociala banden till det konventionella samhÀllet. Genom att polisen tillsammans med andra aktörer kommer nÀrmare ungdomarna kan de lÀttare pÄverka ungdomarna.

Syfte med examensarbetet Àr att fÄ kunskap om och förstÄelse för barns upplevelser ochkontakt med sina frihetsberövade förÀldrar, samt hur samverkan sker mellan kriminalvÄrdenoch frivilliga organisationer för att frÀmja kontakten. VÄra frÄgestÀllningar Àr hur barnupplever att ha frihetsberövade förÀldrar, hur barns kontakt sker med frihetsberövade förÀldrarsamt hur samverkan sker mellan frivilliga organisationer och kriminalvÄrden för att frÀmjakontakten mellan barn och deras frihetsberövade förÀldrar. VÄr metod i studien Àr kvalitativdÄ vi gjort en litteraturgenomgÄng och kompletterat med en mindre intervjustudie via telefonsamt tagit del av information frÄn kriminalvÄrden via e-post. VÄr teoretiska utgÄngspunkt föratt analysera studiens resultat Àr samverkansteori. VÄrt resultat pekar pÄ att det finnssamverkan mellan frivilliga organisationer och kriminalvÄrden i syfte att frÀmja barns kontaktmed frihetsberövade förÀldrar i liten skala.

Föreliggande kandidatuppsats Àr en kvalitativ studie som syftar till att studera vilken betydelse sociala nÀtverk har pÄ arbetsmarknaden utifrÄn sex rekryterares perspektiv. Vi har genomfört sex intervjuer med personer som arbetar med att anstÀlla personal pÄ sex olika företag. Tre frÄgor som undersöks nÀrmare i denna uppsats Àr i vilken mÄn rekryterarna anvÀnder sitt sociala nÀtverk i sitt arbete, anvÀnder de frÀmst nÀra relationer eller bekanta i anstÀllningsprocesser, samt vilken betydelse och vilka konsekvenser anser de att anvÀndningen av sociala nÀtverk vid rekrytering har pÄ arbetsmarknaden. Vi utgÄr frÄn Lins teori om socialt kapital och hur det kan leda till social skiktning samt Granovetters teori om starka och svaga lÀnkar. Det framkommer i vÄra intervjuer att rekryterarna pÄ de olika företagen anvÀnder sina sociala nÀtverk vid tillsÀttning av tjÀnster i olika stor utstrÀckning.

Detta a?r en ja?mfo?rande studie av textfo?rfattarverktyg och dess pa?verkan pa? min skapandeprocess. Mitt syfte var att underso?ka hur skapandeprocessen pa?verkas av olika textfo?rfattartekniker och vilka verktyg jag fa?r mest nytta av i mitt egna textskapande.Jag genomfo?rde detta genom att skriva sex la?tar och genom att dokumentera skapandet av dessa fo?r att sedan diskutera verktygens pa?verkan pa? texternas skapandeprocess. Jag fick en djup insikt i textfo?rfattandets hantverk och en del av de verktyg man kan anva?nda som hja?lpmedel fo?r sitt textskapande.Jag har insett att alla verktyg inte a?r optimala i alla avseenden och att jag ga?rna va?ljer verktyg beroende pa? vilken typ av la?t jag a?mnar skriva.

BAKGRUND: Anva?ndandet av smartphones har de senaste a?ren o?kat markant i a?ldrarna 13- 16 a?r och 93 % anva?nder internet dagligen. I och med det faktum att Sveriges regering har skapat en myndighet fo?r att fo?lja medieutvecklingen med syftet att sta?rka unga inom just detta omra?de, sa? ansa?g vi att det var intressant att underso?ka hur ungdomar sja?lva upplever sitt anva?ndande av smartphone. SYFTE & FRA?GESTA?LLNINGAR: Syftet med studien var att underso?ka om dagens informationssamha?lle, i och med det o?kade anva?ndandet av smartphones, kan vara gynnande fo?r individens ka?nsla av egenmakt och delaktighet.

I dagslÀget saknas det erforderlig mÀngd litteratur kring hur en konfliktlös kommunikation mellan hundar och mÀnniskor som inte Àr bekanta med varandra bör inledas. Rapporten syftar till att, med hjÀlp av litteraturstudier och intervjuer, sammanstÀlla information om hundsprÄk och hundars beteende pÄ ett sÀtt som gör att lÀsaren enkelt kan tillgodogöra sig innehÄllet. Rapporten innehÄller Àven en fördjupning som erbjuder lÀsaren en möjlighet till bredare kunskap om de bakomliggande faktorer som pÄverkar hundars beteende. Rapportens bygger pÄ en omfattande litteraturstudie som har resulterat i en förenklad och en fördjupad del, dÀr lÀsaren sjÀlv kan styra sin egen kunskapsinhÀmtning..

SAMMANFATTNINGBarnhÀlsovÄrdens mÄl Àr att frÀmja barns hÀlsa och utveckling, förebygga ohÀlsa hos barn samt att tidigt identifiera och initiera ÄtgÀrder vid problem i barns hÀlsa, utveckling och uppvÀxtmiljö. För att uppnÄ mÄlen krÀvs en verksamhet med bra kvalitet. För att mÀta kvaliteten pÄ barnhÀlsovÄrdens verksamhet i Uppsala lÀn registreras data pÄ individnivÄ i det regionala kvalitetsregistret BastaSyftet med föreliggande studie var att undersöka varför 277 barn födda 2012 och 2013 saknade registrering i Basta för kalenderÄr 2013.BVC-sjuksköterskor pÄ aktuella barnavÄrdscentraler besvarade ett frÄgeformulÀr med frÄgor om vilka ÄtgÀrder som hade vidtagits för att komma i kontakt med familjen samt vad orsaken var att registrering saknades. Svarsfrekvensen var 100 procent.Resultatet visade att för 23 barn (8,3 %) var det oklart om de hade haft kontakt med BVC. För 12 av dessa var BVC-sjuksköterskan inte medveten om att barnet var listat pÄ aktuell BVC.För 69 barn (24,9 %) hade BVC-sjuksköterskan glömt att registrera kontakt i Basta.Det fanns inget statistiskt sÀkerstÀllt samband mellan geografisk tillhörighet, organisatorisk tillhörighet eller födelsetid pÄ Äret och i vilken utstrÀckning som data saknades i Basta.Slutsatsen Àr att BVC hade kontakt med de flesta barnen, men för en grupp barn var det oklart om de hade haft kontakt med BVC.

Kryptosporidier Àr globalt förekommande protozoer med förmÄga att framkalla diarré och andra symptom hos ett infekterat vÀrddjur. I dagslÀget kÀnner man till ett tjugotal arter av kryptosporidier, varav flertalet Àr zoonotiska. MÀnniskor drabbas frÀmst av Cryptosporidium hominis, en humanspecifik art, samt av den zoonotiska arten C. parvum som Àr vanligt förekommande hos kalvar. Andra arter som smittar mellan djur och mÀnniskor, men mer sÀllan, Àr t.ex.

Vid vÄr FHV-enhet har vi under 2000-talet haft kontakt med mÄnga personer med utmattningssyndrom, depressioner och Ängestsjukdomar. Behandlingsresultaten bedömer vi vara mycket goda och vi tror att detta delvis kan hÀnföras till ett bra bemötande vilket utifrÄn klinisk erfarenhet och tidigare studier visat sig vara viktigt avseende hÀlsoupplevelse och behandlingsresultat.Syftet med denna studie var att fÄ behandlade personers egen syn pÄ hur de upplevde bemötandet och om de ansÄg att detta var viktigt för deras tillfrisknande och arbetsÄtergÄng.Elva personer som hade kontakt med lÀkare och psykolog/beteendevetare i samband med sjukskrivning pÄ grund av ovan nÀmnda diagnoser telefonintervjuades enligt ett pÄ förhand bestÀmt sÀtt.Alla ansÄg att de fick ett mycket bra bemötande frÄn bÄde lÀkare och psykolog/beteendevetare och att detta hade betydelse för deras tillfrisknande och arbetsÄtergÄng.I kontakt med lÀkare betonades upplevelsen av kompetens och lyssnandeförmÄga medan man i kontakt med psykolog/beteendevetare betonade stöd, vÀgledning, information och bekrÀftelse.En person hade önskat en tidig spontan telefonkontakt med lÀkare vilket sannolikt kan spegla den osÀkerhet och otrygghet man kan kÀnna i initialskedet av en sjukskrivning. Det framkom önskemÄl om mer företagskontakter, hjÀlp frÄn sjukgymnast samt Äterkoppling efter ÄtergÄng i heltid vilket kan tolkas som att personernas behov inte i tillrÀcklig grad lyssnades in.En person kÀnde sig obekvÀm nÀr lÀkaren upplevdes sitta tyst för lÀnge vilket talar för att det Àr viktigt man som vÄrdgivare lÀr sig att ?kÀnna av? och individualisera den unika situation som varje patientmöte Àr..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad som hÀnder med vÀnskap pÄ Facebook. En utgÄngspunkt i undersökningen Àr presentation av relevanta teorier om vÀnskap som jÀmförs med resultat av intervjuer med fem personer som Àr FacebookanvÀndare. Semistrukturerade intervjuer anvÀnds som en kvalitativ ansats för att genomföra undersökningen.Undersökningens teoriunderlag bestÄr bl.a. utav redogörelsen av teorier om vÀnskap, ?aktivitetsfokus?, mÄngfalden av vÀnskap, vÀnskapsmekanismer, samt nÀtverk, organisation och partiell organisation.

Enligt svensk skollaghar lĂ€raren en skyldighet att upprĂ€tta kontakt mellan hem och skola, samtidigt som lĂ€roplanen frĂ„n 2011 menar att skolan ska möta förĂ€ldrarna i deras önskemĂ„l gĂ€llande skolkontakt. Är vĂ„rdnadshavare nöjdamed de kontaktformer som anvĂ€nds idag? FörĂ€ldrar i Borgholm, Kalmar ochMörbylĂ„nga kommun med barn i Ă„rskurs 1-6 har deltagit i denna studie för att undersöka frĂ„gan. Denna studie syftar till att undersöka vilka kontaktsĂ€tt som anvĂ€nds samt om de Ă€r enligt vĂ„rdnadshavares önskemĂ„l. Deltagarnas fick ange sin sociala bakgrund och olika grupper jĂ€mfördes med varandra.