Verotoxinproducerande E. coli Àr en vatten- och livsmedelsburen patogen med nötkreatur som reservoar. Bakterien ger hos mÀnniska upphov till en enterohemorragisk sjukdom, i vissa fall med HUS, hemolytiskt uremiskt syndrom, som följd. HUS Àr mycket allvarligt och den största anledningen till att barn drabbas av akut njursvikt. Bakterien smittar fekal-oralt och boskap och mÀnniskor som blivit infekterade kan utskilja mycket stora mÀngder bakterier i sin avföring.

Laborativt arbete som en integrerad del av undervisningen har sitt ursprung i 1800-talet och har lÀnge anvÀnts för att bekanta elever med naturvetenskapliga fenomen och koncept. Samtidigt har det lÀnge pÄgÄtt en diskussion kring nyttan med laborationer i den naturvetenskapliga utbildningen. Idag finns fÄ studier som beskriver bedömning av laborativt arbete och lÀrare har vÀldigt lite stöd i forskningen vad gÀller ?god? bedömning av laborativa moment. Det gÀller sÄvÀl vad som ska bedömas i samband med laborationer, som hur dessa mÄl ska bedömas.

Bakgrund: Urininkontinens Àr ett stort folkhÀlsoproblem bland Àldre och upplevs som genant. DÄ mÄnga Àldre har hemsjukvÄrd Àr detta ett vanligt problem som distriktssköterskan kommer i kontakt med. Distriktssköterskorna upplever att tyngdpunkten i hemsjukvÄrden ligger pÄ att skriva ut inkontinensskydd och inte pÄ att göra grundliga utredningar.Syfte: Var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta med urininkontinens bland Àldre i hemsjukvÄrden.Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frÄgor genomfördes. Via ett bekvÀmlighetsurval valdes Ätta distriktsköterskor ut att delta. Analysen genomfördes enligt Graneheim's och Lundman's manifesta innehÄllsanalys.Resultat: Fyra kategorier framkom; att hitta och förstÄ problemet, att ge rÀtt inkontinenshjÀlpmedel, ekonomi och förbrukning samt samarbetet med hemtjÀnsten.

Syftet med uppsatsen Àr att klarlÀgga försÀkringsförmedlarens ansvar samt att belysa de situationer dÀr förmedlarens ansvar Àr otydligt. Jag ska Àven bedöma om dessa situationer leder till en rimlig/orimlig riskfördelning mellan berörda parter. Jag ska utreda hur dessa situationer bör lösas och vad som bör göras för att tydliggöra försÀkringsförmedlarens ansvar, samt ansvarsfördelningen mellan försÀkringsförmedlaren och försÀkringsgivaren. Denna uppsats Àr Àmnad att lÀsas av personer som kommer i kontakt med dessa frÄgestÀllningar,sÄvÀl personer som arbetar inom försÀkringsbranschen som försÀkringstagare. LÀsaren bör inneha grundlÀggande juridiska kunskaper..

I detta arbete redogör jag för hur jag gÄr tillvÀga för att skapa en representation av en historisk plats. Som fall anvÀnder jag mig av Kilakastalen (ett medeltida försvars- och vakttorn) med kringliggande miljö för att visa hur den kan ha sett ut under medeltiden. Det gör jag i samarbete med Sörmlands museum dÀr min kontakt har varit arkeolog Lars Norberg.För att komma fram till vilken teknik, bildvinkel och perspektiv som Àr bÀst att anvÀnda i detta sammanhang utgÄr jag frÄn vad arkeologerna vill visa, olika forskningsresultat och litteratur för att dÀrefter redogöra för mitt resultat..

Syfte: Syftet med studien Àr att belysa hur förskollÀrare pÄ förÀldrakooperativ förskola uppfattar barn i behov av stöd och samarbete med specialpedagog. Teori: Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr ett sociokulturellt perspektiv kombinerat med fenomenografi. Metod: Undersökningsmetoden Àr fenomenografi. I studien har halvstrukturerade intervjuer med sju förskollÀrare genomförts. Förskolorna ligger i en stadsdel dÀr det finns mÄnga förÀldrakooperativ.

I detta arbete redogör jag för hur jag gÄr tillvÀga för att skapa en representation av en historisk plats. Som fall anvÀnder jag mig av Kilakastalen (ett medeltida försvars- och vakttorn) med kringliggande miljö för att visa hur den kan ha sett ut under medeltiden. Det gör jag i samarbete med Sörmlands museum dÀr min kontakt har varit arkeolog Lars Norberg.För att komma fram till vilken teknik, bildvinkel och perspektiv som Àr bÀst att anvÀnda i detta sammanhang utgÄr jag frÄn vad arkeologerna vill visa, olika forskningsresultat och litteratur för att dÀrefter redogöra för mitt resultat..

Mitt examensarbete har utgÄtt frÄn företaget Tirsén och Aili arkitekter hos vilka jag upprÀttat en bygglovsansökan för Axfood snabbgross i LuleÄ. Arbetet har inneburit nÀra samarbete med Arkitekt Bengt Aili som varit ansvarig för projektet. Jag har arbetat uteslutande i programmet Archicad i rollen av byggnadsingenjör. Mitt uppdrag var att skapa korrekta bygglovshandlingar utifrÄn de krav som stÀlls pÄ dagens arbetsplatser. Jag har jobbat enligt de standarder som finns och letat mig fram till svar via litteratur och hemsidor samt via kontakt med senioringenjörer.

Denna studie har vÀxt fram ur den utmaning som PR-utövarna stÄr inför i och med den ökade anvÀndningen av de sociala medierna. Studien syftar till att undersöka hur de uppfattar att utmaningarna pÄverkar deras arbete.Kvalitativa samtalsintervjuer har utförts med sex PR-utövare som alla har erfarenhet av marknads-PR genom sociala medier och Àr yrkesverksamma i Stockholm.Studien utgÄr ifrÄn kommunikationsteori, teorier om PR-utövarnas roll och arbete, Internets pÄverkan pÄ kommunikation och sociala medier. En viss del av studien har Àven hÀmtat stöd ur marknadsföringsteorier.Resultatet visar hur de sociala medierna till stor grad har pÄverkat hur de utvalda PR-utövarna arbetar. Kommunikationsprocessen har förenklats dÄ PR-utövarna nu lÀttare kan komma i direkt kontakt med de individer eller grupper de söker kontakt med och det har skapats bÀttre tekniska lösningar för att driva dialog och bygga relationer med dessa. Denna förÀndring stÀller dock Àven nya krav pÄ kommunikatörerna, dÀr transparens ökat i vikt.

Bakgrund: OmvÄrdnadsforskning med genusperspektiv Àr ett eftersatt omrÄde. Ett vanligt anvÀnt begrepp nÀr ett genusperspektiv ska anlÀggas Àr heteronormativitet. Det Àr tÀnkt att belysa de normer som strukturerar hur ett lyckat heterosexuellt liv bör levas. DÀr ingÄr en kontinuitet mellan kön, genus och sexualitet samt en rad normer för hur livsnarrativet ska se ut i övrigt. I sjuksköterskans arbete Àr begreppet professionalitet centralt.

Denna studie har vÀxt fram ur den utmaning som PR-utövarna stÄr inför i och med den ökade anvÀndningen av de sociala medierna. Studien syftar till att undersöka hur de uppfattar att utmaningarna pÄverkar deras arbete.Kvalitativa samtalsintervjuer har utförts med sex PR-utövare som alla har erfarenhet av marknads-PR genom sociala medier och Àr yrkesverksamma i Stockholm.Studien utgÄr ifrÄn kommunikationsteori, teorier om PR-utövarnas roll och arbete, Internets pÄverkan pÄ kommunikation och sociala medier. En viss del av studien har Àven hÀmtat stöd ur marknadsföringsteorier.Resultatet visar hur de sociala medierna till stor grad har pÄverkat hur de utvalda PR-utövarna arbetar. Kommunikationsprocessen har förenklats dÄ PR-utövarna nu lÀttare kan komma i direkt kontakt med de individer eller grupper de söker kontakt med och det har skapats bÀttre tekniska lösningar för att driva dialog och bygga relationer med dessa. Denna förÀndring stÀller dock Àven nya krav pÄ kommunikatörerna, dÀr transparens ökat i vikt.

Syftet med denna litteraturstudie har varit att gÄ igenom den litteratur som finns tillgÀnglig vad gÀller förebyggande av sandkolik, för att skapa en sammanstÀlld bild över hur sandkolik hos hÀst kan förebyggas genom anvÀndande av olika fodermedel och utfodringstekniker. HÀstar som inte utfodras direkt pÄ marken uppmuntras inte till födosök pÄ marken i lika stor utstrÀckning som hÀstar som utfodras direkt pÄ marken. För hÀstar som vistas pÄ sandrika marker Àr detta förebyggande för sandkolik, eftersom hÀstarna konsumerar mindre mÀngd sand. Marktyp i sig kan dock inte enbart ses som en riskfaktor för sandintag, utan mÄste sÀttas i samband med betesmÀngd eller utfodringsteknik. DÀremot Àr förekomst av sand i marken en förutsÀttning för eventuell sandkonsumtion.

Religiös fundamentalism har pÄ senare tid blivit ett vanligare fenomen trots ett mer sekulariserat samhÀlle. Detta för att sekularisering i sig inte innebÀr att mÀnniskor blivit mindre religiösa utan att religionen har bytt plats frÄn det offentliga till det privata. PÄ grund av att fundamentalism ofta motsÀtter sig demokrati och pluralism, vÀrden som ska frÀmjas enligt den svenska lÀroplanen, Àr det viktigt att skolelever fÄr bekanta sig med fundamentalism som fenomen. DÀrför undersöker jag i denna uppsats vilken bild lÀroböcker ger av fenomenet. Enligt Kjell HÀrenstam finns det problem med att försöka framstÀlla religioner pÄ ett objektivt sÀtt i lÀroböcker.

Denna rapport Àr ett resultat av ett examensarbete utfört pÄ produktionsenheten NPC Katrineholm inom Ericsson AB. Arbetet kan ses som en del i ett större förÀndringsarbete involverande fler enheter Àn de berörda av detta arbete.Arbetet har gÄtt ut pÄ att förÀndra ett nuvarande flöde till ett bÀttre fungerande flöde med förÀndrad ansvarsfördelning. För att fÄ till stÄnd det nya flödet har en rad problem varit tvungna att lösas pÄ bÀsta sÀtt och informerande av inblandade parter i sÄvÀl Katrineholm som pÄ CL Kista som Àr första kontakt vid en ny order frÄn ett marknadsbolag.Problem som bearbetats har varit till exempel leveransadresser, materialhantering och godsmÀrkning. Utöver problemlösning har arbetsinstruktioner och processbilder skapats..

SAMMANFATTNING Syftet med min studie har varit att ta reda pÄ hur arbetslösa ungdomar resonerar kring Arbetsförmedlingen, samt hur de upplever mötet med myndigheten. UtifrÄn detta har min ambition varit att söka efter möjliga orsaker till deras Äsikter och upplevelser vilket jag har försökt att klargöra i uppsatsens analys genom att binda samman resultatet med utvalda teorier. De teorier jag valt att anvÀnda mig av Àr: socialisation, identitet, attityd samt rollteori. Jag har Àven anvÀnt mig av tidigare forskning och Arbetsförmedlingens uppdrag för att relatera till resultaten och teorierna. Mitt Àmnesval vÀcktes av att det enligt tidigare studier riktas mycket negativ kritik mot Arbetsförmedlingen och att mÄnga ungdomar verkar ha fel förvÀntningar pÄ vad de gör.