Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilka faktorer som Àr avgörande för att skapa en pedagogisk och sprÄkutvecklande undervisningsmiljö, för elever pÄ en skola i ett djupt etniskt segregerat omrÄde med lÄg socioekonomisk status. MÄlet Àr att undersöka lÀrare och elevers syn pÄ hur en sÄdan miljö bÀst skapas, för att sedan jÀmföra insamlad data med aktuell litteratur. Som metod har jag anvÀnt mig av en empirisk undersökning, som Àr byggd pÄ kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever. Min undersökning visar att de tillfrÄgade lÀrarna Àr överens om att det krÀvs en strukturerad undervisning i en lugn arbetsmiljö för eleverna. De fastslÄr att segregationen skapar problem, eftersom svenska sprÄket inte anvÀnds i tillrÀckligt stor utstrÀckning.

Kvinnor som utsatts för vÄldtÀkt kommer mÄnga gÄnger i kontakt med olika myndigheter. Enligt Campbells (2006) forskning blir vÄldtagna kvinnor alltför ofta osynliggjorda av samhÀllets myndigheter och dÀrmed fÄr de ett bristfÀlligt omhÀndertagande. Detta kan fÄ allvarliga följder för kvinnan, sÄvÀl pÄ kort som pÄ lÄng sikt. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av hur olika myndigheter inom den sociala sfÀren bemöter dem efter en vÄldtÀkt. De myndigheter som Äsyftas i denna rapport Àr kuratorer, socialsekreterare, psykoterapeuter samt personal pÄ kvinnojourer, brottsofferjourer och ungdomsmottagningar.

Tidigare forskning behandlar vad och hur mycket barn Àter samt hur mycket och pÄ vilket sÀtt barn Àr fysiskt aktiva. Syftet med studien var dÀrför att beskriva förskolepersonals syn pÄ smÄ barns rörelse- och matvanor samt pÄ hur de kan stötta förÀldrar till att skapa hÀlsosamma vanor för sina barn. Sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med personer som arbetat inom förskola i minst 15 Är. Intervjuerna spelades in med hjÀlp av diktafon vartefter de transkriberades och analyserades. Resultatet kunde delas in i tre kategorier: SmÄ barns rörelse- och matvanor pÄ och utanför förskola, Faktorer som pÄverkar smÄ barns rörelse- och matvanor samt Kommunikation som stöd till förÀldrar.

Varje polismyndighet har idag en skyldighet att ha en utarbetad mÄngfaldsplan. DÀrför har vi studerat tvÄ myndigheters mÄngfaldsplaner och stÀllt frÄgor utifrÄn dessa till de ansvarig inom varje myndighet. KÄren Àr idag vÀldigt homogen med tanke pÄ kön och etnicitet. Endast 19,6 % av poliserna i Sverige idag Àr kvinnor och nÄgon statistik pÄ hur mÄnga invandrare som finns ute pÄ myndigheterna finns över huvud taget inte. Litteratur har vi införskaffat frÄn bibliotek, Internetsidor samt kontakt med personer frÄn en av landets polismyndigheter.

Syftet med denna studie var att, utifrÄn vetenskaplig litteratur, beskriva hur förÀldrar till barn med lÀpp-, kÀk- och gomspalt (LKG) upplevde beskedet och den första tiden efter barnets födelse, samt hur de bemöttes av vÄrdpersonalen. Litteratursökningen genomfördes i Medline och totalt valdes 15 vetenskapliga artiklar ut till föreliggande studies resultat. MÄnga förÀldrar till barn med LKG befinner sig den första tiden efter beskedet i en utsatt situation, deras funderingar kan vara mÄnga och behovet av stöd kan vara stort. Föreliggande studie visade att en viktig faktor för förÀldrarnas upplevelse och vÀlmÄende var grundlig information och stöd till förÀldrarna, givna av vÀlutbildad och erfaren vÄrdpersonal och att de inte enbart sÄg till barnets missbildning utan Àven till barnets hÀlsa. Vid sjukhusvistelse borde vÄrdpersonalen uppmÀrksamma förÀldrars eventuella behov av att fÄ kÀnna sig delaktiga i vÄrden av sitt barn.

IntensivvÄrdspatientens utsatthet Àr vÀldokumenterad. Deras livsvÀrld prÀglas bland annat av stress, maktlöshet, brist pÄ kunskap och kommunikation, sÄrbarhet och inre kaos. Patienter som vÄrdas pÄ intensivvÄrden befinner sig i ett rum dÀr det finns mycket avancerad teknisk apparatur och mÄnga stimuli frÄn omgivningen. Detta kan upplevas som en trygghet men ocksÄ som skrÀmmande och livshotande. VÄrdpersonalen har olika arbetsuppgifter och vad de gör i periferin uppmÀrksammas av patienten, dÀrför Àr det av intresse att undersöka vad vÄrdpersonalen arbetar med inne pÄ patientrummet vid icke patientnÀra kontakt samt hur de arbetar.

SjukvÄrdsrÄdgivningen via telefon Àr vÀl förankrat hos Sveriges befolkning dÄ det varje Är rings mÄnga samtal dit. Avsaknaden av visuell kontakt och den begrÀnsade tillgÄngen till problemet gör att triage och rÄdgivning försvÄras. Telefonsjuksköterskan kan inte ta del av den icke verbala kommunikationen sÄsom exempelvis ansiktsuttryck, kroppshÄllning eller sjukdomstecken pÄ kroppen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som har betydelse för telefonsjuksköterskans triage och rÄdgivning i kontakt med den vÄrdsökande. I litteraturstudien som grund för resultatet har metoden varit att granska fjorton artiklar med kvalitativ ansats ur ett sjuksköterskeperspektiv.

Att recept som expedieras frÄn apoteken Àr korrekta och att patienten fÄr rÀtt lÀkemedel med rÀtt dosering Àr av största vikt. Det har i tidigare studier framkommit att fel och brister som skulle kunna Àventyra patientens sÀkerhet förekommer i en betydande omfattning. Att rÀtta till dessa fel och brister tar bÄde tid och resurser. Dessa studier Àr emellertid utförda till största delen pÄ vanliga apotek, dÀr en direkt kundkontakt kan minska kontakterna med förskrivare. Syftet med det hÀr arbetet har varit att kartlÀgga hur vanligt det Àr med sÄdana fel och brister som krÀver kontakt med förskrivaren innan receptet kan expedieras pÄ Distansapoteket i Boden.

Att recept som expedieras frÄn apoteken Àr korrekta och att patienten fÄr rÀtt lÀkemedel med rÀtt dosering Àr av största vikt. Det har i tidigare studier framkommit att fel och brister som skulle kunna Àventyra patientens sÀkerhet förekommer i en betydande omfattning. Att rÀtta till dessa fel och brister tar bÄde tid och resurser. Dessa studier Àr emellertid utförda till största delen pÄ vanliga apotek, dÀr en direkt kundkontakt kan minska kontakterna med förskrivare. Syftet med det hÀr arbetet har varit att kartlÀgga hur vanligt det Àr med sÄdana fel och brister som krÀver kontakt med förskrivaren innan receptet kan expedieras pÄ Distansapoteket i Boden.

Detta projekt har genomförts för att utveckla en ny dryckesbÀrare. En dryckesbÀrare som utstrÄlar identitet samt förskönar upplevelsen för kunden i butik.Projektet Àr utfört i samarbete med Systembolaget i Visby.Stora summor pengar lÀggs pÄ alkohol och det bör speglas i dryckens hela vÀg frÄn produktion till förtÀring. De kundkorgar som anvÀnds pÄ Systembolaget idag Àr en standardvariant som anvÀnds i de flesta livsmedelsbutiker.Analyser i detta projekt visar att dagens korgar varken passar den som ska anvÀnda dem eller innehÄllet de ska bÀra, vilket kunderna ocksÄ bekrÀftar.En förbÀttring av situationen innebÀr en förhöjning av kundens hela upplevelse av sitt besök i butiken, nÄgot som Systembolaget idag högt vÀrdesÀtter.Varför har dÄ inget redan gjorts?Anledningen, enligt Fanny, Àr vanans makt - besökaren i butiken, kunden, har inte fÄtt se andra alternativ och har dÀrför inte haft nÄgot att jÀmföra med.Arbetsprocessen har inneburit ett antal moment; kartlÀggning av produkter pÄ marknaden, ergonomisk analys av dagens korg, faktainsamling; forskning och studier, kontakt med kunder, idégenerering, tester, kontakt med konstruktör, materialresearch och genomförande i form av CAID-modellering och prototypframstÀllning.Resultatet blev ett förslag pÄ dryckesbÀrare som hÄller innehÄllet pÄ plats, gör det möjligt för bÀraren att bÀra pÄ rÀtt sÀtt och som utstrÄlar avsÀndare..

Syftet med denna uppsats var att undersöka dels vad det Àr som fÄr mÀnniskor att vilja trÀffas "face-to-face" frÄn en kontakt via Internet, dels vad som vÀcker attraktion för en annan mÀnniska pÄ Internetdejtingsajten Q500. Totala antalet deltagare var 732 stycken, varav 395 kvinnor och 337 mÀn. En explorativ undersökning har gjorts med hjÀlp av tvÄ riktade enkÀter; en för de som hade dejtat nÄgon via Internet och en för de som inte hade det. FrÄgestÀllningarna för undersökningen var vad anvÀndarna pÄ Q500 uppfattade som sÀrskilt attraherande, vad som kunde tÀnkas leda fram till en dejt offline frÄn en kontakt online och om eventuella signifikanta skillnader fanns mellan könen, samt mellan de som dejtat och de som inte dejtat nÄgon tidigare via Internet rörande hur de skattat frÄgeomrÄdena. CivilstÄnd och Älder korrelerades med skattningarna och det framkom en del svaga positiva samband.

Bakgrund: Det lever cirka 35.3 miljoner mÀnniskor med HIV i vÀrlden. HIV kan inte smitta via vardaglig kontakt som handskakningar, men kan smitta via blod, sexuell kontakt och bröstmjölk. Symtom kan exempelvis vara svullna lymfkörtlar som konsekvens av nedsatt immunförsvar. Patienter har upplevt att sjuksköterskor varit rÀdda för att bli smittade av HIV och sjuksköterskor har dÀrför anvÀnt överdrivna försiktighetsÄtgÀrder. Sjuksköterskor bÀr med sig personliga och professionella förestÀllningar om hÀlsa/sjukdom, dessa pÄverkar hur de vÄrdar patienter.

Andelen individer med demenshandikapp kommer att öka som en följd av den ökande andelen Àldre i vÄrt land. Den största gruppen vÄrdgivare till individer med demenssjukdom utgörs av makar. Denna informella vÄrd sker ofta mer eller mindre osynligt och genomförs i tystnad. Att vara anhörig till en individ med demenssjukdom förknippas ofta med fysiska, emotionella, sociala och finansiella bördor. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utstrÀckning arbetsterapeuter i SkÄnes mindre kommuner, med invÄnarantal under 30 000, kommer i kontakt med anhöriga till dementa i sitt yrke.

Bakgrund: Antalet ?ldre multisjuka ?kar vilket st?ller kompetenskrav p? personal som v?rdar dessa personer. M?nga har insatser av kommunal prim?rv?rd vilket inneb?r att samverkan mellan regional och kommunal prim?rv?rd ?r central f?r god, s?ker och personcentrerad v?rd, vilket uppn?s bl.a. genom uppr?ttande av individuell v?rdplan.

Bakgrund: Hiv, humant immunbristvirus, sprids mellan mÀnniskor via bland annat blod, sexuell kontakt samt vid förlossning. Det finns inget botemedel men bromsmediciner som tas med god följsamhet Àr effektiva, dock med mÄnga biverkningar. Stigmatisering Àr nÀr en person upplever sig bli negativt stÀmplad och diskriminering innebÀr en sÀrbehandling av individer eller grupper av mÀnniskor. Sjuksköterskan och annan vÄrdpersonal ska i mötet med patient ha förmÄga att kommunicera pÄ ett respektfullt och vÀrdigt sÀtt. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hiv-positiva patienters upplevelse av att bli bemötta inom hÀlso-och sjukvÄrden i vÀstvÀrlden.