I denna studie har syftet varit att öka kunskapen om vilka anvÀndningsomrÄden iPad har som pedagogiskt verktyg i förskolan. För att kunna besvara detta syfte har intervjuer genomförts med pedagoger pÄ en förskola dÀr iPad anvÀnds i verksamheten. Intervjuerna genomfördes vid tvÄ olika tillfÀllen och den insamlade datan har sedan transkriberats och kategoriserats under olika teman. I förskolan möter vi olika verktyg som förvÀntas hjÀlpa barnen i deras utveckling och lÀrande. Att ny teknik introduceras i förskolan innebÀr att barnen erbjuds enmöjlighet att följa utvecklingen pÄ lika villkor.

Att Àta insekter benÀmns som entomophagy. Cirka tvÄ miljoner mÀnniskor pÄ jorden berÀknas Àta insekter i dagslÀget. Det Àr dock inte vanligt förekommande i vÀstvÀrlden dÀr entomophagy ofta möts med avsky. Eftersom insekter Àr resurssnÄla och nÀringsrika kan livsmedlet dock vara av betydelse för att mÀtta vÀrldens vÀxande befolkning utan att samtidigt tÀra pÄ miljön. DÀrmed bör Àtbara insekter Àven vara av intresse i Sverige.

Syftet med denna uppsats Àr att lyfta fram vad förÀldrar upplever som verksamt i samspelsbehandling vid en spÀdbarnsverksamhet, vilken i sina metoder utgÄr frÄn anknytningsteorin. Jag har genom SpÀdbarnsverksamheten i Jönköpings lÀn kommit i kontakt med sex förÀldrar, som pÄ olika sÀtt har upplevt samspelssvÄrigheter med sitt spÀdbarn och fÄtt hjÀlp till förÀndring.Genom kvalitativa intervjuer har jag frÄgat förÀldrarna om deras upplevelser och sedan kopplat detta till anknytningsteorin. dess metoder och tidigare forskning.Resultatet visar att behandlarens personlighet, trygghet i relationen till behandlaren och metoden Marte meo (videoinspelning) Àr inslag i behandlingen, som förÀldrarna upplever har betydelse i deras förÀndring av samspelet. FörÀldrarna fÄr hjÀlp med att stÀrka sin lyhördhet inför barnet, vilket pÄverkar omvÄrdnadsbeteendet hos förÀldern i en positiv riktning. Detta Àr av vikt för att barnet ska fÄ möjlighet att bygga upp en trygg anknytning.Undersökningen visar att det Àr viktigt att behandlaren kommer in i rÀtt tid, vilket krÀver att professioner som kommer i kontakt med spÀdbarnsfamiljer mÄste kÀnna till SpÀdbarnsverksamheten, för att kunna remittera i tid..

Inledning: Under min praktik 2011 kom jag i kontakt med ett samordningsförbund FINSAM, som arbetar med rehabiliteringsfrÄgor. Det var ocksÄ hÀr som jag kom i kontakt med de olika samverkansprojekt som bedrivs inom regionen bÄde inom Samordningsförbundet FINSAM samt ESF projekten. Syfte med studien var att se vad det Àr som har hÀnt nÀr ett samverkansprojekt avslutas. Metoden Àr en litteraturstudie som jag sen har kopplat samman med det intervjuerna som jag har gjort. Intervjuerna spelades in pÄ en diktafon pÄ respektive arbetsplats samt via samtal i ett bokat grupprum pÄ biblioteket.

Under graviditeten gÄr de blivande förÀldrarna till MödravÄrdscentralen (Mvc) för regelbundna kontroller. Efter att barnet Àr fött kommer förÀldrarna i kontakt med BarnavÄrdscentralen (Bvc) som har till syfte att frÀmja hÀlsa. Syftet med denna studie var att beskriva nyblivna förÀldrars upplevelse av sitt första besök pÄ barnavÄrdscentralen. Data samlades in genom intervjuer med tre förÀldrapar samt en förÀlder i Norrbotten. Intervjuerna analyserades med kvalitativ metod.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva, tolka och analysera framgÄngsrikt agerande vid pÄtvingade brytpunkter i karriÀrutvecklingen. Fem personer har fyllt i ett formulÀr samt intervjuats angÄende deras kÀnslor, erfarenheter, motivation och nÀtverk relaterat till jobbsökandet. Resultatet visade att en mÀngd olika tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnts, t.ex. att berÀtta för bekanta att de söker jobb, kontakta potentiella arbetsgivare samt risktagande. En del av handlandet utfördes med syftet att skaffa jobb, andra handlingar utfördes av andra anledningar, men hade ÀndÄ betydelse för framgÄngen i att skaffa jobb.

Denna uppsats tar avstamp i den ha?rda kritik som revisionsbyra?erna, och revisionsbranschen i allma?nhet, har fa?tt under de senaste a?ren. Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka revisorers lojaliteter och vilken vikt de la?gger vid uppra?ttha?llandet av det professionella oberoendet. Vi underso?ker a?ven skillnader i lojaliteter och oberoende mellan tva? olika karria?rsteg pa? revisionsbyra?erna; partners och ansta?llda.

Att som barn leva i skuggan av flaskan dÀr ens förÀldrar missbrukar alkohol kan leda till svÄrigheter för barnen. HÀr kan förskolan vara av stor betydelse för barnen, att nÄgon uppmÀrksammar dem och ger den stöttning och trygghet de kan behöva. Förskolan har ocksÄ en skyldighet att kontakta socialförvaltningen nÀr de misstÀnker att ett barn inte mÄr bra pÄ grund av sina förÀldrars missbruk.VÄrt syfte var att undersöka hur förskolan gÄr tillvÀga för att hjÀlpa de barn som lever i alkoholfamiljer med missbruksproblematik och om det förekommer nÄgot samarbete mellan förskola och socialförvaltning, samt hur barnen i familjer med missbruksproblematik kan pÄverkas av sina förÀldrars missbruk. För att nÄ vÄrt resultat anvÀnde vi oss av kvalitativ undersökning med halvstrukturerade frÄgor. Resultatet av vÄr undersökning visade att förskolorna inte hade nÄgot tydligt utarbetat sÀtt för att hjÀlpa barn till alkoholmissbrukare.

Den lÀroplan vi har idag (Lpo 94) betonar att förÀldrar har förhÄllandevis stor möjlighet att pÄverka sina barns skolgÄng. LÀroplanen lyfter ocksÄ fram att elevens utveckling ska ske i samarbete mellan hem och skola. FrÄgan som fokuseras i den hÀr examensarbetet Àr hur förÀldrar till barn i de högre skolÄren i grundskolan upplever att detta samarbete fungerar. Examensarbetet Àr baserat pÄ en litteraturstudie och en kvantitativ enkÀtundersökning. För att fördjupa och vidga perspektivet en aning har jag Àven kompletterat med ett kvalitativt inslag i form av tvÄ förÀldraintervjuer.

Under lÄng tid har hÀlsoarbetet bestÄtt av insatser inom det patogena omrÄdet som fokuserar pÄ orsaker till ohÀlsa och sjukdom. UtifrÄn ett salutogent perspektiv söks istÀllet hÀlsans ursprung. Perspektivet utgÄr frÄn vilka faktorer som gör att mÀnniskor mÄr bra och vidmakthÄller hÀlsan trots omstÀndigheter som bidrar till att de Àr eller har varit utsatta för potentiellt sjukdomsframkallande biologiska eller psykosociala faktorer. Syftet med studien var att studera lantbrukares upplevelse av hÀlsa, med avsikt att beskriva salutogena faktorer för hÀlsa som kan vara anvÀndbara i hÀlsofrÀmjande arbete. Datainsamlingen har skett genom en postenkÀt till 300 lantbrukare i SkÄne.

Bakgrund: En rehabiliteringsplan bör vara enskilt anpassad efter individen och beskriver personens rehabilitering. Den ska innehÄlla mÄl, rehabiliteringsinsatser och uppföljning. Mottagningen för Neurorehab vid ett sjukhus i Norrbotten anvÀnder sig av rehabiliteringsplaner för att för att uppnÄ patientcentrerade mÄl. Syfte: Syftet var att undersöka och beskriva vilka upplevelser patienter har i samband med bedömning och upprÀttande av en rehabiliteringsplan samt tillÀmpning av den tre till sex mÄnader efter utskrivning. Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex deltagare som har fÄtt en rehabiliteringsplan upprÀttad.

I detta arbete sa? vill jag studera hur praktisk fysikundervisning och bedo?mning i na?grasvenska gymnasieskolor o?verenssta?mmer med modern forskning om fysikpedagogik.Denna forskning spa?nner o?ver ett brett spektrum av metoder och teorier, varav jag harfokuserat pa? om la?rarnas undervisning kan beskrivas som-elevaktiv eller inte,-mer eller mindre baserad pa? bokstudier,-inriktad pa? konceptuell fo?rsta?else eller mer fo?rma?gan att ra?kna specifika uppgifter.Dessa aspekter diskuteras a?ven i relation till de inblandade la?rarnas utbildning.Fo?r att kunna ja?mfo?ra de olika klasserna och la?rarna har jag anva?nt ett test avkonceptuell fo?rsta?else (FCI, se sektion 3.2) samt enka?ter till la?rare och elever. Ur etttyva?rr skevt urval av klasser och la?rare framga?r att det finns stora skillnader pa? hurla?rarna ser pa? undervisningen och vilka undervisningsmetoder de anva?nder, samt hurstyrt de upplever sitt arbete. Korrelationerna mellan elevernas resultat pa? FCI och pa?ordinarie prov pa? motsvarande mekanik a?r sma?, vilket tyder pa? att regulja?ra provma?ter konceptuell fo?rsta?else i liten utstra?ckning.

Nyckelbiotoperna utgör en betydande del av skogens biologiska mĂ„ngfald. Detta gör att SkogsvĂ„rdsstyrelsens arbetemed att bevara dessa Ă€r av stor vikt. Det har visat sig vara möjligt för SkogsvĂ„rdsstyrelsen att med hjĂ€lp av satellitbilder och förĂ€ndringsanalysteknik följa upp vad som har hĂ€nt med de nyckelbiotoper som tidigare har inventerats. Denna studie syftar till att analysera SkogsvĂ„rdsstyrelsens nuvarande arbete med att skydda och bevara nyckelbiotoper och vidare analysera innebörden av en anvĂ€ndning av satellitbilder i detta arbete. Studien baserades pĂ„ intervjuer med fem anstĂ€llda frĂ„n fyra olika distriktskontor, alla tillhörande SkogsvĂ„rdsstyrelsen i Östra Götaland.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur socialsekreterare inom familjerÀtten tolkar begreppen barnets bÀsta och barnperspektiv i sina utredningar om vÄrdnad, boende och umgÀnge, och i sitt arbete med umgÀngesstöd. FamiljerÀtten skall utreda vad som Àr det bÀsta för barnet, och dÄ inneha ett barnperspektiv i sitt arbete. Huvudsyftet med umgÀnge och umgÀngesstöd Àr att barn har rÀtt till kontakt med bÄda sina förÀldrar. Dock Àr det inte alltid för barnets bÀsta att ha kontakt med den andra förÀldern, och orsakerna kan se olika ut. Enligt den nya lagÀndringen i FörÀldrabalken 6 kap (prop.

Denna C-uppsats Àr en kvalitativ studie om hur nÄgra kontaktfamiljer ser pÄ sina uppdrag, hur de upplever relationerna till kontaktbarnet och dess familj samt om dessa kontaktfamiljer upplever att de fÄtt stöd eller önskar fÄ stöd frÄn SocialtjÀnsten. Undersökningen har genomförts i form av halvstrukturerade intervjuer med Ätta kontaktfamiljer frÄn tre kommuner i Stockholms lÀn.Undersökningens resultat visar att det bland annat var viljan att göra en insats för ett barn och att göra nÄgot som Àr bra, som gjorde att dessa familjer valt att bli kontaktfamilj. TvÄ gemensamma faktorer kan utlÀsas i resultatet angÄende vilket kontaktfamiljerna ansÄg var syftet med deras uppdrag. Den ena Àr att kontaktfamiljerna pÄ nÄgot sÀtt ville stimulera kontaktbarnet socialt och det andra Àr att de ville bidra till att utöka barnets nÀtverk. Flertalet kontaktfamiljer beskrev relationen bÄde till kontaktbarnet och till dess familj, som god.