SammanfattningLever en idrottslärare som hon lär? Orkar de träna trots sin fysiskt påfrestande arbetssituation? Detta är en kvalitativ studie där syftet var att undersöka några idrottslärare arbetssituation och syn på sin egen hälsa. Författaren har intervjuat sex idrottslärare i Stockholm och analyserat deras svar med hjälp av teoretiska perspektiv och tidigare forskning. Intervjufrågorna behandlade ämnen som stress, hälsa, träning, skador, belastning, matvanor, relationer till kollegor och arbetsgivare samt föredömlighet. Resultatet visade att lärarna var stressade i perioder i samband med tex.

Syftet med studien var att undersöka hur och i vilket syfte arbetsterapeuter använder musik i behandling. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes. Sex yrkesverksamma arbetsterapeuter intervjuades. Intervjuerna analyserades och resulterade i nio kategorier: Att uppnå välbefinnande, Att uppnå känsla av kompetens, Att stimulera till aktivitet, Att uppmuntra social kontakt, Att skapa lugn, Att minska smärta, Att träna och bibehålla fysiska funktioner, Att träna och bibehålla kognitiva funktioner och Att skapa struktur i en aktivitet. Sammanfattningsvis visar denna studie att arbetsterapeuterna tyckte att musik var ett lättillgängligt och bra medel i behandling samt att det gick att använda för de flesta patientgrupper.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka om främlingsfientlighet är olika stark i staden och på landsbygden. Vi tittar även på effekten av nationalism, om det kan förklara den eventuella skillnaden mellan stad och landsbygd. Vi har använt oss utav teorier så som kontakthypotesen, grupphotsteorin, det minimala paradigmet och grupprelationer. För att besvara vårt syfte har vi använt oss utav ISSP datamaterial från 2003 ? National Identity II, vi har valt att använda datamaterialet för Sverige och Norge.

Abstrakt Bakgrund: Depression är en av de vanligaste orsakerna till psykiskt lidande och tonåringar drabbas i hög grad. Depression leder till ångest, isolering och ofta självskadebeteende. Tonåringar söker sällan vård. Syfte: Att belysa tonåringars upplevelser av depression i ett familjeperspektiv. Metod: Litteraturstudie.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka och få förståelse för 16-åriga tjejers erfarenheter av och tankar kring sociala kontakter på den virtuella arenan. Frågeställningarna vi utgått ifrån handlar om vilka erfarenheter unga tjejer har av sociala kontakter på Internet, vilken betydelse dessa kontakter tillskrivs samt om tjejerna framställer sig på olika sätt på den virtuella arenan, och i så fall hur. Empirin samlades in med hjälp av två fokusgruppsintervjuer med totalt 12 tjejer i 16-års ålder. Fokusgrupperna genomfördes med elever från en friskola i Göteborgs centrala delar. Våra teoretiska utgångspunkter för analys av den insamlade empirin var Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och Al Coopers teoretiska modell The Triple-A-Engine, vilken sedan utvecklades till modellen The Quin-A-Engine.

Bakgrund Att drabbas av Diabetes Mellitus innebär att du måste genomföra en rad livsstilsförändringar med avseende på kost, motion och socialt liv. En god kontakt med sjuksköterskor kan underlätta genomförandet av livsstilsförändringar.Syfte Att beskriva upplevelser av livsstilsförändringar och sjuksköterskans bemötande av personer med Diabetes Mellitus typ 1 mellan 18-40  år med fokus på kost, motion och socialt liv.Metod Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer med Diabetes Mellitus typ 1. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.   Resultat Resultatet beskrevs utifrån tre frågeställningar: Svårigheterna att genomföra livsstilsförändringar, fördelarna av att genomföra livsstilsförändringar och vad sjuksköterskan kan göra för att underlätta livsstilsförändringar. I resultatet framkom det att personer med diabetes typ 1 upplevde svårigheter såsom psykiska påfrestningar, påverkan på det sociala livet, planering och ökat kontrollbehov. Fördelar som framkom var en ökad självkännedom, känsla av gemenskap och att få en sund livsstil.

Our study aimed at gaining insight of co-workers experiences of different factors that affects the verbal communication and leads to dialogue and misunderstanding between co-workers and their managers. The empirical material was gained from semi-structured interviews with co-workers at various departments within the same organization. We used a hermeneutic interpretive approach and our data was analyzed concerning different factors affecting communication. The result has been interpreted using the theories of deliberative conversations and dialogue competence. We have also used Illeris theory of learning. The result shows a number of factors that affects communication between co-workers and managers.

Traditionellt har HR-arbetet främst varit fokuserat på administrativa uppgifter och inte ansetts vara tillräckligt effektivt och värdeskapande. För att HR-arbetet ska bli mer strategiskt behöver funktionen organiseras så att den tillgodoser dessa behov (Boglind et al, 2013). Vi menar att HR-funktionens relation till ledare och linjechefer är avgörande för hur framgångsrikt deras arbete blir. Syftet med detta arbete är därför att undersöka hur chefer uppfattar HR-funktionens förändrade roll och vilken typ av stöd de förväntar sig av den. Vi vill också undersöka om uppfattningen av HR-funktionen skiljer sig åt beroende på hur den är organiserad.

Denna uppsats handlar om åtta helt vanliga barn och deras helt vanliga mammor ur medelklassen och om hur barnens kontakt med papporna ser ut efter att föräldrarna gått skilda vägar. Uppsatsens syfte är att få kunskap om och en förståelse för hur barnen uppfattar kontakten med sina pappor. Uppsatsens tre frågeställningar är sålunda: 1).Vad säger de intervjuade barnen om umgängeskontakten med sina pappor efter föräldrarnas separation? 2). Hur uppfattar mammorna sina barns upplevelse av att ha kontakt med sina pappor? 3).Hur kan man se på detta i förhållande till barnens bästa och barnens rätt till båda sina föräldrar?Genom en kvalitativ intervjustudie barnen själva kommit till tals.

Bakgrund: Klusterbegreppet introducerades under 1900-talet, men fenomenet erkändes redan under tidigt 1900-tal. Trots att marknaderna idag blir mer globaliserade, är klusterbegreppet fortfarande aktuellt. Som exempel på områden som kännetecknas av starka länkar mellan företagen kan Silicon Valley och Sophia-Antipolis nämnas, även kända som ?Industriella Hollywoods?.Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera interaktioner mellan aktörer inom ett lokalt ?Industriellt Hollywood? ? Mjärdevi Science Park. Hur förhåller sig aktörerna till fördelar med att befinna sig inom ett närområde, i hur stor utsträckning utnyttjas dessa agglomerationsmöjligheter och varför?Metod: Denna studie är baserad på djupintervjuer med sexton företagsrepresentanter från Mjärdevi Science Park och en professor från Linköpings Universitet.Resultat: Aktörerna verkar vara medvetna om vilka agglomerationsfördelar som föreligger, dock utnyttjas dessa inte i någon större utsträckning.

Syftet med uppsatsen var att studera orsakerna till varför arbetsmarknaden är könssegregerad samt varför de flesta personer på ledande befattningar i Sverige är män. I bakgrunden presenteras två perspektiv på vad som är manligt och kvinnligt. Därefter följer en emperidel som beskriver dagens arbetsmarknad ur ett jämställdhetsperspektiv. Vid analysen av orsakerna till bristerna i jämställdhet på dagens arbetsmarknad har de två perspektiven likhetsfeminism samt särartsfeminism använts. Resultatet visar att de likhetsfeministiska tänkarna menar att könssegregationen och männens dominans har historiska och kulturella orsaker, som än idag finns inbyggt i samhällssystemet.

Målet med uppsatsen är att åskådliggöra vilka fördelar, nackdelar och effekter användarbaserad systemutveckling har för den administrativa delen av en organisation. Intervjuer har gjorts med en chef och en controller på ett större svenskt företag samt med en expert inom området för användarbaserad systemutveckling. Undersökningen visar att fördelar som ges vid användande av användarbaserad systemutveckling är t.ex. att organisationen och individen blir mer produktiv, får en mer flexibel miljö att arbeta med och blir mindre beroende av konsulter. Nackdelar har visat sig vara att organisationen kan försätta sig i en situation där de blir beroende av den person som har utvecklat ett specifikt system och kvaliteten på underhåll kan även försämras när användarna utvecklar själva.

En studie om kvinnlig vänskap, så som tex, betydelse, uttryck,påverkan, uppkomst, kontakt, gemmensamma intressen och samhällsspegling.Studien grundar sig på analyserandet av delar ur en brevsamling från 1800-talets slut..

Syftet var att genom sexuellt utnyttjade kvinnors erfarenheter av sin kontakt med formella stödinstanser skapa förståelse för vilka behov de upplever sig ha och huruvida dessa behov kan tillgodoses genom transformativ medling.Upplever respondenterna att de behov respektive begränsningar de har fått i samband med de sexuella övergreppen på ett adekvat sätt kunnat tillgodoses i kontakten med det formella stödet?Hur ser relationen hos våra respondenter ut mellan den maktlöshet som sexuella övergrepp innebär och den maktlöshet som kan uppstå i stödsökandet i form av sekundär viktimisering?Kan den transformativa medlingen appliceras på de resultat som de första två frågeställningarna bringar och hur ställer sig respondenterna till användandet av denna metod?Metod och material: Kvalitativa intervjuer, främst via e-post vilka delvis analyserats med kvalitativ innehållsanalys främst utifrån syftet och valda teorier.Huvudresultat: Kvinnorna har i sin kontakt med det formella stödet försatts i maktlösa situationer kan detta leda till sekundär viktimisering och därigenom förstärka deras begränsningar. Empatiskt bemötande är en viktig del i att förhindradetta. Vidare visar studien att transformativ medling vid sexualbrott kan tillfredsställa flera av de behov som kvinnorna upplevt..

Det här examensarbetet behandlar gårdsmiljöer till flerbostadshus. Främst undersöks vilka faktorer i gårdens utformning och skötsel som har störst betydelse för de boendes trivsel. Arbetet består av en kartläggning av hur gårdarna används och värderas av de boende och bostadsföretagen, samt en analys av de olika faktorernas samband och relativa betydelser. Inledningsvis presenteras en metasyntes av tidigare svensk forskning inom området, strukturerad efter olika kategorier av boende och gårdens funktioner. Därpå följer en fallstudie av tre gårdar i stadsdelen Gottsunda i Uppsala.