Sök:

Sökresultat:

16121 Uppsatser om Konsumtion och miljöproblem - Sida 12 av 1075

Lyxprodukter - drog eller nödvÀndighet?

Syfte: Syftet med denna Àr uppsats Àr att undersöka i vilken grad en lyxprodukt kan pÄverka konsumentens identitet. Kan det gÄ sÄ lÄngt att behovet av att köpa lyxprodukter blir som en drog? Metod: Med primÀrdata bestÄende av intervjuer har vi anvÀnt oss av en kvalitativ och en kvantitativ metod. Intervjuerna Àr baserade pÄ Louis Vuittons administrativt anstÀllda och företagets kunder. SekundÀrdatan vi anvÀnt oss av bestÄr mestadels av artiklar, elektroniska kÀllor och facklitteratur.

Tillsammans Àr stark - GrÀnsöverskridande nÀtverk och nÀtverkande gÀllande hÄllbar konsumtion i Malmö

Det sÀgs att vi lever i ett nÀtverkssamhÀlle dÀr öppen samverkan över grÀnser Àr en nyckel till innovativt skapande och framgÄng. Detta kan i globaliseringens tid vara en viktig del i hur kommunikation om lokala och globala problem förs. Ett problem som strÀcker sig över grÀnser Àr Àmnet privatkonsumtion och i Malmö finns det idag mÄnga aktörer som försöker uppmuntra allmÀnheten till mer hÄllbara konsumtionsmönster. Men vilken roll spelar nÀtverkande för dessa aktörer? Genom kvalitativa intervjuer undersöker denna studie den nÀtverkande aktiviteten i Malmö kring hÄllbar privatkonsumtion med sÀrskilt fokus pÄ intervjupersonernas syn pÄ nÀtverk och nÀtverkande samt problematiken kring grÀnsöverskridande samarbeten.

Identitetsskapande populÀrpress

Uppsatsen syftar att genom svenska Elle, amerikanska Vouge och mexikanska Marie Claire ge en ökad förstÄelse och kunskap om texternas dolda grundvÀrderingar och grepp och hur dessa kan pÄverka lÀsarens identitet..

Förnyelsebar energi istÀllet för animaliskt protein : systemanalys av en möjlig livsstilsförÀndring

Olika studier visar att animalieproduktionen, sett ur ett livscykelperspektiv, Àr en energikrÀvande verksamhet som tar stora markarealer i ansprÄk. I vÀstvÀrlden konsumeras i genomsnitt större kött- och proteinmÀngder Àn vad kroppen behöver ur nÀringssynpunkt. Syftet med studien Àr att ur ett livscykelperspektiv och för svenska förhÄllanden kvantifiera den anvÀndbara energi frÄn förnyelsebara resurser som kan ersÀtta anvÀndningen av fossila resurser, vid en minskad konsumtion av mjölk, nöt- och flÀskkött motsvarande 5 kg protein per person och Är. Detta motsvarar ca 15 % av dagens totala proteinkonsumtion i Sverige, 33 kg per person och Är, och ca 23 % av dagens konsumtion av animaliskt protein, 22 kg per person och Är. Det rekommenderade intaget av protein Àr 20 kgper person och Är.

Ett modef?retags v?g mot mer h?llbart mode & h?llbar konsumtion

The world is facing huge challenges to overcome the climate crisis. A contributing actor to the environmental footprints are the textile industry and their production processes, which highlights the importance to act. The purpose of this study is therefore to investigate how a middle size company's purchase- and design department work to contribute to sustainable fashion and sustainable consumption. As well as to examine the challenges and possibilities that the fashion company faces in its sustainability work. The qualitative study has been prepared and is based on 15 interviews with employees in the purchase- and design department.

Det h?llbara modets immaterialr?ttsliga gr?nser - En avv?gning av konflikterna mellan immaterialr?ttsligt skydd och h?llbara designinitiativ inom modeindustrin

I en allt st?rre utstr?ckning syns h?llbara designinitiativ p? modemarknaden. S?rskilt de initiativ som kallas resale, repair, recycle och upcycle. Inneb?rden av dessa h?llbara designinitiativ kan sammanfattas som att gamla material eller hela modevaror f?r f?rl?ngda liv genom att de f?r?dlas eller p? andra s?tt f?rb?ttras.

Grönsaker i förskolan : Hur barnens konsumtion av grönsaker pÄverkas av pedagogerna i förskolan under lunchen.

Med den globala fetmaepidemin, har forskning visat att tidiga förebyggande metoder Àr viktigast. En av strategierna för att frÀmja sunda matvanor Àr genom att öka konsumtionen av grönsaker hos barn. I detta examensarbete ges en inblick i tidigare forskning som beskriver de olika sÀtt pÄ vilka förskole pedagoger kan uppmuntra barn att konsumera mer grönsaker under lunchen. Med hjÀlp av kvalitativ metodobservation, har tvÄ grupper av barn under en pedagogisklunch observerats nÀr de suttit med tvÄ olika pedagoger. De teoretiska utgÄngspunkterna för detta examensarbete Àr baserat pÄ Goffmans dramaturgiska perspektiv och Merleau-Ponty livsvÀrldsteori.

Bröllopsturism : En kvalitativ studie om bröllopsturism i Kalmar

Bröllop har inom endast nÄgra fÄ Är vÀxt till en egen industri. Forskning visar att det finns en ökad efterfrÄgan frÄn brudpar att gifta sig utomlands eller pÄ en annan ort Àn dÀr de bor. Fenomenet bröllopsturism Àr dock ett relativt outforskat omrÄde som inte fÄtt tillrÀckligt mycket uppmÀrksamhet. Syftet med uppsatsen var dÀrför att beskriva fenomenet bröllopsturism och exemplifiera med staden Kalmar som fall. VÄr avsikt var att undersöka och beskriva bröllopsturismen i Kalmar och hur stadens aktörer arbetar med denna form av turism.

Medarbetarenssyn pÄ ett hÀlsofrÀmjandeledarskap : en kvantitativ studie inom en privat organisation

Syftet med denna studie Àr att undersöka ekonomiskt utsatta barnfamiljers vardagsvillkor i relation till skolan. Barns och förÀldrars möjligheter och begrÀnsningar kan förstÄs utifrÄn lÀrarens förvÀntningar pÄ och förestÀllningar om konsumtion. VÄra centrala frÄgestÀllningar Àr: vilka förvÀntningar har lÀrare pÄ förÀldrar i frÄga om konsumtion och vilka förestÀllningar finns bland lÀrare om förÀldrars möjlighet att konsumera. Ytterligare en frÄgestÀllning Àr om det gÄr att finna nÄgon relation mellan lÀrares förvÀntningar pÄ konsumtion och socioekonomiskt skolomrÄde. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar intervjuar vi Ätta lÀrare frÄn olika socioekonomiska skolomrÄden i tvÄ kommuner med hög segregation.I vÄr studie finner vi att lÀrare i hög grad knyter de krav de anser sig kunna stÀlla pÄ förÀldrar i frÄga om konsumtion till vilket socioekonomiskt omrÄde som de arbetar i.

Du Àr vad du konsumerar ? En studie om ekologisk konsumtion

Den rÄdande klimatsituationen utgör, pÄ grund av föroreningar i naturen, ett hot mot jordens fortlevnad, det kan frÀmst pÄvisas genom de klimatförÀndringar som blir allt mer tydliga i vÀrlden. SamhÀllets negativa pÄverkan pÄ jordens klimat sÀtter press pÄ samhÀllsaktörer, varav en av dem Àr handelssektorn. Livsmedelsbranschen Àr den aktör som idag arbetar mest med ansvarsfullt företagande. Fokus lÀggs frÀmst pÄ ekologiska produkter, miljömÀrkningar samt energieffektivt arbete.Trots satsningar pÄ ekologiska livsmedelsalternativ samt egna mÀrkesvaror med ekologisk inriktning rÄder idag kunskapsbrist bland konsumenter. Den finansiella aspekten utgör, tillsammans med tid- och bekvÀmlighetsaspekter, de huvudsakliga pÄverkansfaktorerna pÄ konsumenters medvetna och omedvetna beteende.

DISTRIKTSSKÖTERSKORS UPPFATTNING OM ATT MOTIVERA PATIENTER TILL LIVSSTILSFÖRÄNDRINGAR GENOM ATT FÖRSKRIVA FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT

Syftet med denna studie var att undersöka om vuxna styrketrÀnande personer i Mellansverige hade kunskap om de kosttillskott de konsumerade samt att undersöka den vanligaste anledningen för konsumtionen. För att besvara detta syfte blev metoden av kvantitativ ansats med enkÀt. EnkÀten som anvÀndes till denna studie kom ifrÄn tvÄ olika, redan gjorda, studier med redan testade frÄgor. De frÄgor som stÀmde bÀst emot studiens syfte togs ur dessa enkÀter och sattes ihop till den enkÀt som anvÀndes till denna studie. Tjugosju enkÀter besvarades och av dessa kunde tjugo anvÀndas och analyseras.

Genuskonstruktioner : Skapandet av genus inom sex olika fÀlt.

Antologin berör genus och identitet ur ett konstruktionistiskt perspektiv, vilket gÄr som en röd trÄd genom samtliga delar. Vi utgÄr ifrÄn genusteori vilket innebÀr en förstÄelse av genus som socialt konstruerat i motsÀttning till en förstÄelse av identitet som biologiskt bestÀmd. Var och en av vÄra undersökningar behandlar olika omrÄden av vardagligt liv och hur olika grupper av mÀnniskors livsvillkor och identiteter pÄverkas av genus. Undersökningarna fokuserar pÄ hur genus konstrueras hos mÀnniskor med olika erfarenheter och egenskaper, i bÄde det privata och det offentliga rummet. HÄkan har undersökt hur barn i förskolan förhÄller sig till eller bryter mot genusmönster.

Shoppa dig till en bÀttre vÀrld? En studie av politisk konsumtion som verktyg för förÀndring

This thesis examines political consumerism as a political tool for change. Consumers' attitudes and behaviour towards political consumerism is of special interest. The method used is a questionnaire with 59 participating students. Their answers are analysed both quantitatively and, to a lesser degree, qualitatively. The theoretical framework consists of Fishbein and Ajzen's theory of reasoned action and previously published research of essence.The consumers in this study generally rank corporate social responsibility (CSR) as important.

SamhÀllsekonomiska kostnader för alkoholmissbruk inom Hammarö Kommun : En Cost of Illness studie

Alkohol Àr en del av vardagen för mÄnga svenskar idag. NÀr denna konsumtion övergÄr till ett missbruk uppstÄr det problem för individen och för samhÀllet som stort. I denna studie har författarna genomfört en Cost of Illness studie för att berÀkna samhÀllskostnaderna för alkoholmissbruket inom Hammarö kommun.Resultatet visar att kostnaden för samhÀllet som helhet, för detta missbruk uppgÄr till 29 434 297 SEK, Är 2013. Den största kostnadsbÀraren Àr staten med sina 15 967 819 SEK av den totala kostnaden. Kommunen stÄr för 10 230 270 SEK av den totala kostnaden.

FörÀndring för ett hÄllbart beteende : En frÄga om attityder och vanor

Syftet med denna studie var att med kvantitativ data undersöka om de deltagare som upplevde respektive inte upplevde en attitydförÀndring Àven erfarit att vanorna förÀndrats vid vissa specifika aktiviteter efter ett hÄllbarhetsprogram. Studien syftade Àven till att med kvalitativ data urskilja uppkomsten till den eventuella förÀndringen. Datainsamling har skett via tvÄ enkÀter som skickats ut via e-post till 1187 deltagare. Svarsfrekvensen var 477 respektive 200. Deltagarna var kvinnor och mÀn i Äldern 25-66.

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->