Ungdomar efterfrågar fritidsgårdar. I denna studie finns exempel på vad som motiverar fritidsgårdsbesökare att tillbringa sin fritid på fritidsgårdar. Här finns även förslag från ungdomar på vad en fritidsgårdsverksamhet kan göra för att vara en attraktiv mötesplats för unga. Debatten om fritidsgårdars funktion och uppdrag är en ständigt pågående diskussion. Ett antal företrädare för verksamheter, kommuner, skribenter och utredare har bidragit med sina erfarenheter och synpunkter.

Idag är människans påverkan på klimatet och den globala uppvärmningen ett ständigt återkommande ämne i samhällsdebatten. Det finns en mängd miljöcertifieringar som ska tydliggöra för konsumenten att varan är framställd på ett sätt som är hållbart ur miljösynpunkt och kan exempelvis röra djurhållning, arbetsvillkor eller andra faktorer som påverkar ett hållbart samhälle. Dessa certifieringar finns för att konsumenten ska få bättre kännedom om matens ursprung och produktion och på så sätt kunna fatta mer medvetna val av livsmedel. Vår studie syftade till att undersöka hur konsumenter, i detta fall gravida kvinnor som väntar sitt första barn, resonerar när de står inför att välja en miljöcertifierad eller en icke-miljöcertifierad livsmedelsvara. Vi har även undersökt huruvida faktorerna kunskap, pris och tillgänglighet påverkar valet av vara. Utifrån vår undersökning har vi kunnat konstatera att det råder ett gap mellan respondenternas intention till beteende och hur deras beteende ter sig i verkligheten.

De senaste årens trend inom stads- och samhällsplanering i Sverige är att kommuner och städer alltmer ser de svenska städerna och stadsrummen som varor på en köp och sälj marknad där privata företagsintressen alltmer tas i beaktande och får större utrymme i frågor som rör stadsplanering och utveckling. Vi lever i ett stadsrum, där varumärken och tecken på reklampelare utgör symboler som stadens invånare göds med enligt logiken störst, bäst och vackrast. Har den konventionella staden förlorat sin betydelse vad det gäller att vara ett forum för (stadens) medborgare? Syftet med uppsatsen är att belysa stadens omvandling i enlighet med den nyliberala stadens varumärkes - fetischism och dess inverkan på stadsrummet i Sverige. Med utgångspunkt i kritisk stadsgeografi har jag för avsikt att analysera det svenska stadsrummets omvandling i vår tid med Arenastaden - den planerade stadsdelen i Solna som ett konkret exempel.

Denna studie skrevs i uppdrag från stiftelsen Håll Sverige rent. Syftet med studien var att undersöka intresset för och inställningen till miljövänliga båtvårdsprodukter och tjänster, vilka motiv som finns för att välja eller inte välja dessa miljövänliga alternativ samt om det finns någon skillnad till detta beroende av kön, ålder och båttyp. För att få en bild över hur marknaden ser ut idag samt hur förutsättningarna ser ut för framtiden genomfördes undersökningar genom intervju och enkät hos tre aktörer inom båtbranschen. Dessa aktörer är fritidsbåtägare, marinor samt återförsäljare för båtvårdsprodukter. De frågeställningar som formulerades för studien var; Hur ser intresset ut för miljövänliga båtvårdsprodukter respektive tjänster hos de olika aktörerna?, vilka skäl finns för att välja eller inte välja miljövänliga båtvårdsprodukter och tjänster?, hur uppfattas fritidsbåtägarna av marinorna och återförsäljarna inom frågan? samt varierar intresset och skälen hos fritidsbåtägare för miljövänligt alternativ beroende av ålder, kön eller båttyp?De frågor som ställdes till aktörerna var bland annat vilka skäl som finns för och emot att välja miljövänliga alternativ.

The coproduct, dried distillers grains + solubles (DDGS) from ethanol production based on wheat contains much rumen degradable protein and fiber with low digestibility. To compliment this quality in an effective way a grass silage low in protein and much digestible fiber is needed. The aim of the study was to investigate the effects of adjusting the crude-protein concentration and fiber quality of the silage when feeding DDGS and of varying the inclusion level of DDGS, when feeding the adjusted grass silage, on intake, milk yield and composition, faecal traits and feed efficiency. Four different total mixed rations were compared. The normal grass-clover silage had a crude protein content of 17,8 % and an NDF content of 46,2 % of dry matter. The adapted grass silage had a crude protein content of 14,6 % and an NDF content of 52,9 % of dry matter. The diets were formulated to have similar nutritional content except for A + 4 which had a higher content of rumen degradable crude protein and a lower concentration of NDF.

Avfall och fossila bränslen står för två svåra miljöproblem i världen idag. I takt med att populationen ökar i världen ökar konsumtion och därmed avfallsmängden men också användningen av fossila bränslen. När avfallsmängden ökar växer också behovet för sofistikerade avfallsbehandlingsmetoder och när fossila bränslen fortsätter att dominera energimarknaden så krävs alternativa bränslen. Detta arbete har utförts i syfte att utforska en metod där båda dessa problem hanteras på ett nytänkande sätt. En förgasningsprocess där avfall förgasas och vätgas kan extraheras ur den syntetiska gasen är en ny väg att utforska en avfallshantering där produkten dessutom kan användas som substitut till fossila bränslen.Förgasning är en kemisk återvinningsmetod där ett kolbaserat substrat oxideras i en miljö med begränsad eller ingen tillgång till syre.

Coastman (Coastal Zone Management in the Baltic Sea Region) är ett internationellt INTERREG III B projekt och drivs av avdelningen för Industriell Ekologi på KTH tillsammans med Stockholms Stadsbyggnadskontor och ett antal universitet/kommuner runt Östersjön. Projektet innebär att värdera erfarenheter och metoder för kustzons planering där olika intressekonflikter finns kring såväl ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Den Svenska fallstudien i projektet avser nedläggningen av oljeterminalen Loudden. Loudden är den största oljedepån i östra mellan Sverige och hanterar bensin, olika oljor och diesel. 1999 fattade Stockholms kommunfullmäktige beslutet att Loudden ska avvecklas och upphöra till år 2011.

Sedan 1980 har begreppet hållbar utveckling använts i miljösammanhang. Hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Detta skrevs år 1987 i Bruntlandsrapporten, rapporten är ett samband mellan ekologiska kriser och de sociala och ekonomiska klyftorna på en global nivå. Rapporten handlar om en ekologisk hållbar utvecklig där samhällets produktion och konsumtion håller sig inom ramen för vad jordens ekosystem klarar av och syftet med uppsatsen är att påvisa de problem som massturism bidrar med och vilka konsekvenser det kan få för Thailand utifrån faktorer som: ekonomi, miljö och sociala frågor. Frågeställningarna i uppsatsen är: Hur hållbar är utvecklingen av turism längs Thailands kuster? Den andra är: Kan ekoturism utvecklingen vara ett alternativ till massturism?Enligt modellen: en turistplats livscykel kan en destination befinna sig i olika faser.

Denna studie kartlägger vad personer i Sverige konsumerar till mellanmål, vilka preferenser och vanor de har samt undersökt hur olika demografiska attribut påverkar mellanmålskonsumtion, preferenser och beteenden. Huvudfrågorna är: Vad äter svenska mellanmålskonsumenter till mellanmål och hur påverkas vanorna av demografiska attribut? När konsumerar de sina mellanmål? Vilka preferenser kring mellanmål har de? Vilka vanor har de? Hur ser trenderna ut som rör mellanmål? Studien som genomfördes mellan den 16 och 30 juni 2004 bygger på en enkätundersökning över Internet i vilken 343 svenska mellanmålskonsumenter i åldrarna 16-45 tillfrågats. 193 personer svarade på enkäten varav hälften var kvinnor. I undersökningen framkom att det i likhet med tidigare studier är relativt få som äter de 2-3 rekommenderade mellanmålen om dagen.

Konsumtionen har under de senaste årtiondena ökat drastiskt. Till viss del kan den ökade konsumtionen förklaras i den ökade folkmängden i världen, men än mer är ökningen relaterad till att vi människor har förändrat vårt konsumtionsmönster. För att skapa en hållbar konsumtion krävs att konsumenterna handlar på ett mer miljömedvetet sätt. Marknadsföring är en av flera faktorer som har kommit att skuldsättas för jordens miljöförstöring. Mycket visar på att marknadsföringen spelat en central roll vid grundandet av den ohållbara konsumtionen och därmed också varit en stor bidragande faktor till miljöproblemen vi har idag.

Detta examensarbete syftar till att utforma ett förslag på ett produkt- och processvalideringssystem som skall kunna användas för att säkerställa kvaliteten på inköpta komponenter. Valideringssystemet är utformat för att användas av företag som arbetar med låga volymer, hög ändringsfrekvens och stor artikelflora. Utgångspunkten i utformningen har varit standarder och metoder som används inom fordonsindustrin: QS-9000, ISO/TS 16949, APQP och PPAP. Examensarbetet är genomfört på Atlas Copco Rock Drills AB (AC) och systemet har utformats och anpassats utefter de förutsättningar som råder där vad gäller volym, ändringsfrekvens och artikelflora. Ökad tillväxt och konsumtion världen över har medfört ett stigande behov av metall, vilket i sin tur har inneburit en växande efterfrågan på gruvutrustning. AC som bland annat levererar produkter till gruvindustrin har upplevt en förhållandevis stor ökning i produktionsvolym de senaste åren.

Detta examensarbete syftar till att utforma ett förslag på ett produkt- och processvalideringssystem som skall kunna användas för att säkerställa kvaliteten på inköpta komponenter. Valideringssystemet är utformat för att användas av företag som arbetar med låga volymer, hög ändringsfrekvens och stor artikelflora. Utgångspunkten i utformningen har varit standarder och metoder som används inom fordonsindustrin: QS-9000, ISO/TS 16949, APQP och PPAP. Examensarbetet är genomfört på Atlas Copco Rock Drills AB (AC) och systemet har utformats och anpassats utefter de förutsättningar som råder där vad gäller volym, ändringsfrekvens och artikelflora. Ökad tillväxt och konsumtion världen över har medfört ett stigande behov av metall, vilket i sin tur har inneburit en växande efterfrågan på gruvutrustning.

Gräsrotsorganisationer, även kallad Non Governmental Organizations (NGO), och media har på senare år inte bara riktat uppmärksamhet mot multinationella företag, utan även den offentliga verksamhetens konsumtion har granskats. Det har medfört en samhällsdebatt att etiskt ansvar berör även offentlig upphandling. En lagändring i Lagen om Offentlig Upphandling (LOU), sedan juli 2010, medför att upphandlande enheter numera uppmanas att ta etisk hänsyn i upphandlingar. Inom privat näringsliv är etisk upphandling en del av företagets CSR-strategi, som är ett frivilligt åtagande. Etisk upphandling går ut på att krav ställs på leverantörer att arbeta efter uppförandekoder som främjar mänskliga rättigheter i arbetslivet.

Internet har medfört att flödet av kapital och information mellan konsument och näringsliv är enklare och mer tillgängligt än någonsin tidigare. Dagligvaruhandeln är inget undantag och finns sedan 1989 på internet, men det är först på senare år som mathandel på internet blivit utbrett. I dagsläget sker cirka en procent av den svenska livsmedelshandeln genom beställningar via internet. Av denna procent utgörs hälften av färdiga middagslösningar omnämnt som färdiga matkassar. Den färdiga matkassen är en svensk innovation och lanserades 2007 av företaget Middagsfrid.

Många gånger missar vi det slutliga värdet i de kläder vi äger. Kan vi inte själva tänka oss att använda dem längre, slänger vi dem hellre än att ge bort dem menar Dr Dorothy Maxwell, ansvarig för den Brittiska regeringens spetsprojekt The Sustainable roadmap. En logisk följd av nykonsumtion är nyproduktion, vilket bidrar till ökade utsläpp. Klimatförändringar och andra miljöproblem utgör stora hot, som delvis kan mötas genom medvetna val från konsumenternas sida och en förändrad livsstil. Hållbar konsumtion innefattar, enligt Kungliga Tekniska Högskolan (2010), tre aspekter: miljömässigt-, ekonomiskt- och socialt hållbar.