Konfektionsbranschen har sedan tidigt 1900-talat fungerat genom ett massproducerande maskineri som erbjudit ett likriktat utbud till sina kunder, kunder som ansetts vara en enda stor massa, idag har Konsumenter en större insikt i sin egen konsumtion och en stor vilja att påverka. Tack vare den tredje industriella revolutionen är ett nytt paradigmskifte på väg, kunden involveras i design- och produktutvecklingsprocessen och resultatet är att en unik produkt kan produceras samtidigt som företaget uppnår stordriftsfördelar genom modularisering, detta kallas för Mass Customization. Forskning visar att kundinvolvering ofta leder till en lojal kund och utifrån detta är uppsatsens syfte undersöka hur konfektionsföretag inom Mass Customization arbetar med att skapa kundlojalitet. Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod där intervjuer med företagen Tailor Store Sweden AB och Suitopia Scandinavia AB är grunden för informationsinsamlingen. Analysarbetet har en teoretisk syntes som utgångspunkt, syntesen bygger på teorier gällande relationsmarknadsföring, kundanpassningar, hur företag skapar lojala kunder samt e-lojalitet.

Advertisements have become a regular part of our everyday lives. We walk past them on the street; we admire them on the subway and even invite them into our living room in between prime time showings. The reality is that in today's modern times there is no escaping the daily bombardment of advertisement. To distinguish themselves from the continuous noise of the industry, advertisers battle to find unique ways to capture the attention of consumers. But is it possible that some advertisers take their techniques to an extreme in the struggle to be remembered This thesis aims at investigating whether it is possible to offend a consumer through an advertisement due to its extreme simplicity.

Title: Food companies' work with CSR and its impact on consumer purchases of organic productsLevel: Final assignment for Bachelor Degree in Business AdministrationAuthor: Maria Nilsson and Mikaela JaredalSupervisor: Agneta SundströmDate: June 2015Aim: The study aims to understand and describe how food chains affect consumer choice to buy organic food and how it affects their buying behaviour.Method: Firstly a qualitative study was conducted. It consisted of six semi-structured interviews with store managers and employees on Willys and Coop in Sala and in Nyköping. Secondly a quantitative study was performed in the form of a questionnaire with 80 consumers in Willys and Coop stores located in Sala and Nyköping.Result & Conclusions: We have seen that price is important when consumers decide whether to buy organic food or not. This has been noticed by the food chains who work actively with being able to offer organic food at lower prices. Other factors that affect the consumers choice to buy organic products are offers, displaying and advertising.

Enligt en artikel i Svenska Dagbladet tjänar svenskar mer pengar, samtidigt som konsumtionen ökat och sparandet minskat. En bransch som fått ett uppsving av försäljningen är jeansbranschen. Byxan har kommit att bryta prisgränserna och en ny lyxigare marknad har etablerats. Att konsumtionen ökar och att branschen segmenterats mellan flera olika aktörer säger dock ingenting om hur konsumtionen fördelas mellan kunderna eller vad som är den bakomliggande orsaken till jeansens framgång. Syftet med uppsatsen är att kritiskt granska marknaden samt försöka ta reda på orsaken till dess förändringar och trenders betydelser.

Att sociala medier och dess användarantal har ökat avsevärt de senaste åren kan knappast ha undgått någon. Som en konsekvens av detta produceras idag enorma mängder data som kommit att tituleras ?The Big Data?. Det råder idag en stor hype kring begreppet och de affärsmässiga möjligheter som fenomenet skapar. I relation till en explosionsartad användning av sociala medier och med den entusiasm som ?The Big Data? har mötts av, har vi observerat ett annat fenomen: Konsumenter som hashtaggar sina Instagrambilder med varumärken och produktnamn.

Denna studie fokuserar på att se till hur företagen resonerar i samband med val av produkter och brand extensions specifikt och hur Konsumenterna ser på företagets agerande i det här sammanhanget, med avseende på produkterna. Vi utgår här ifrån problemformuleringen; hur väl överensstämmer företagets avsikt med en brand extension med kundernas syn på denna? Studien bygger på insamling av kvalitativa data genom intervjuer med företags beslutsfattare samt med fokusgrupper av Konsumenter. Vi tillämpar här ett hermeneutiskt perspektiv och har inslag av både induktion och deduktion i vår ansats. Den teoretiska referensramen utgörs av teorier inom dels aspekter såsom vad ett varumärke och en vision innebär men framför allt vilka fördelar och nackdelar respektive möjligheter och begränsningar som kan påverka varför företaget vill göra en brand extension.

Syfte: Med utg?ngspunkt i svensk nyhetsdebatt om barn och avancerad hudv?rd, syftar f?religgande uppsats till att synligg?ra och analysera hur barn (0?18 ?r) konstrueras diskursivt samt att unders?ka vem som tilldelas talutrymme i dessa diskussioner. Teori: Utifr?n ett diskursteoretiskt ramverk inspirerat av Foucault, bygger analysen p? utg?ngspunkten om spr?k som centralt och b?rare av diskursiva f?rest?llningar om hur n?got eller n?gon antas eller b?r vara. Det kombineras med barndomssociologiska teorier om barnsyn och att den r?dande synen p? barn ?r kontextuellt, kulturellt och historiskt betingad. Metod: Det empiriska materialet, best?ende av 19 nyhetsartiklar fr?n de svenska tidningarna Dagens Nyheter, Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet, G?teborgs-Posten, Svenska Dagbladet Junior och Kamratposten, har analyserats genom en kritisk inneh?llsanalys med en diskursanalytisk ansats inspirerad av Foucault f?r att synligg?ra diskursiva konstruktioner, diskurser samt de positioner och handlande som barn tillskrivs. Resultat: Av resultatet framg?r att barn konstrueras p? tre olika s?tt och att de olika konstruktionerna (o)m?jligg?r olika typer av handlande. Barn konstrueras genom spr?kliga mark?rer i artiklarna som Konsumenter, som s?rbara och som kompetenta.

Den här uppsatsen behandlar skillnaderna i attityd till Functional food mellan Sverige och Danmark. Syftet är att utreda, med hjälp av adoptionsteorier, segmenteringsteorier och teorier om kulturella skillnader, de olikheter som finns mellan de danska och svenska Konsumenternas attityder och inställningar till Functional food och hälsomat. Vidare tänker vi utreda varför dessa skillnader existerar. Produkten som fokus läggs på är en cereal bar som tillverkas av ett internationellt företag. Den marknadsförs redan som extra nyttig på andra marknader och företaget hoppas kunna lansera produkten på liknande sätt i Sverige och Danmark.

Det har arbetet handlar om hur återförsäljares och Konsumenters förutsättningar har och kommer att ändras långsiktigt på bilmarknaden. Fokus ligger på den svenska marknaden. För att analysera detta har jag främst tittat på två variabler, trenderna på den globala marknaden och de nya förutsättningar EU:s nya konkurrensrättsliga regler innebär. Återförsäljarna har en mycket liten förhandlingstyrka gentemot tillverkarna. Detta förhållande har analyserats med hjälp av Porters femkraftsmodell.

Samhället, kunder, intresseorganisationer och andra intressenter efterfrågar i allt större utsträckning att företag tar ett absolut ansvar för samhället och dess funktioner. Det finns dock ekonomer som anser att företagen i praktiken bara har som ansvar att maximera vinst till sina ägare. Detta är något som kan motsäga tesen om ett övergripande samhälleligt företagsansvar, CSR. Vad som är och inte är ett ansvarstagande är något som ständigt förändras och utvecklas varför det nödvändigtvis inte behöver innebära att företaget avstår från vinst. Syftet med denna rapport är att analysera hur företag rationaliserar sitt CSR-arbete och om detta görs uti ekonomiska premisser.

Miljöfrågorna har idag en allt större plats i samhällsdebatten och utgör en del av vårt individuella och kollektiva medvetande. Som medborgare och Konsumenter ställer vi krav på politiker, beslutsfattare och företagsledare att värna miljön och bevara den för kommande generationer. Vår bedömning av olika företag grundar sig inte enbart på vilka produkter eller service som de tillhandahåller, utan även på vilket samhällsansvar de tar.För att miljöfrågorna ska utgöra en integrerad del av företagets verksamhet krävs ett kontinuerligt arbete med målsättning att samtliga medarbetare ska känna till företagets miljöpolicy samt ha förståelse för och kunskap om dess innebörd.Mitt syfte med denna studie är att undersöka hur försäkringsbolaget If, som är ett tjänsteföretag, arbetar med den interna spridningen av miljöpolicyn samt på vilket sätt miljöpolicyn ur ett ledarperspektiv tolkas, konkretisteras och hur den efterlevs i praktiken inom olika avdelningar på företaget.För att besvara frågorna i studien genomfördes en kvalitativ empirisk undersökning med semistrukturerade intervjuer. Informanterna består av ledare på If som har miljöfrågor som del av sitt ansvarsområde.Resultatet från undersökningen visar att If arbetar strategiskt och målmedvetet med miljöfrågor. Spridningen av miljöpolicyn internt sker genom en mix av kommunikationskanaler, vilket bidrar till att miljöpolicyn kan nå ut med större räckvidd.Av undersökningen framgår tydligt chefernas centrala roll för spridningen av miljöpolicyn, skapandet av dialog, mening och efterlevnad av miljöpolicyn i praktiken.

InledningIFRS-regelverket infördes 2005 och det har påverkat fastighetsbolagens redovisning.Branschen har genom organet EPRA tagit fram egna mått som kan användas för utvärderingoch analys av fastighetsbolagen. Studien skall belysa dessa skillnader och forskningsfråganlyder: Hur påverkas redovisningens relevans när man fokuserar på branschspecifika mått kontramått enligt IFRS, för fastighetsföretag?MetodMetoden som används för att hitta intressant data att analysera heter ?Lens model?. Metodenskall avspegla hur en expert analyserar ett företag, först tittar man brett på företaget i sin miljö,sedan studerar man företaget enskilt för att till sist gå ner på enskilda poster i räkenskaperna.Teoretisk ReferensramHuvudteorin är agencyteori. Teorin skall förutse vissa beteenden som rationella individer gör nären individ är tillsatt för att maximera vinsten åt en annan.

dagens näringsliv finns en trend att marknadsföra sitt varumärke som värnande om miljön. Företag visar i allt större utbredning upp sina ekologiska produkter och hur de minskar sin miljöpåverkan. Men hur stor vikt lägger kunden vid att det klädesplagg de köper är av ekologiskt härkomst? Uppfattar de ekologiska klädesplagg som attraktiva? ! I denna uppsats har vi undersökt om kunden lägger stor vikt vid om ett plagg är ekologiskt samt vad kunderna upplever skulle kunna öka deras ekologiska inköp av kläder. Uppsatsens teoretiska referensram består av tidigare forskning i den textila värdekedjans miljöpåverkan, konsumentbeteende och ekologisk marknadsföring.

Som en reaktion på storskaliga etablerade affärssystem och långa miljöbelastande transporter på livsmedelsområdet efterfrågar Konsumenter i allt större utsträckning livsmedel från närområdet. På nötköttsområdet har en rad närproducerade koncept växt fram för att tillgodose det marknadsbehovet. Det är därför intressant att studera i vilken utsträckning närproducerade koncept kan bidra till lönsamheten i svensk nötköttsproduktion. Jag har i huvudsak använt mig av två metoder i arbetet, litteraturgenomgång och intervjuundersökning. Litteraturgenomgången syftar till att få allmän kunskap om ämnet, men också vilka närproducerade koncept som finns och hur de ser ut. Intervjuundersökningen har genomförts med aktörer i värdekedjan, från butik till producent, för att få en bild av problem och framgångfaktorer i närproducerade koncept. Det viktigaste resultatet av arbetet är, lite överraskande, att det inte är närproducerat som producenterna i första hand marknadsför som det viktigaste mervärdet utan jämn och hög ätkvalité.

I dagens samhälle finns reklam överallt och de flesta innehar en attityd gentemot både reklam och de varumärken som florerar i den, vare sig den är omedveten eller medveten. En målgrupp som ses som lättpåverkad, men ändå har en stark medvetenhet om olika varumärken är ungdomar. Som ung gäller det att passa in men ändå stå ut, att hitta sig själv trots grupptryck och påtryckningar från omvärlden. En inte obetydlig del av detta inflytande kommer från olika sorters marknadsföring som alla utsätts för varje dag.Denna studie ämnar undersöka ungdomars attityd till olika varumärken och hur attityden till enskilda varumärken kan påverka samarbete i form av co-branding, men även hur den upplevda passningen kan påverka resultatet. Respondenterna är elever på Skärgårdsgymnasiet i Åkersberga och med snöbollsmetoden som urval har 24 semistrukturerade intervjuer genomförts.