Titel:     Mätinstrument: Kundnöjdhet ? Att jämföra image, förväntningar och upplevelser i modebutikerSyfte:Syftet är att undersöka de förväntningar om nöjdhet som kunder baserar enbart på en varumärkesmix. Vilka aspekter av ett butiksbesök dessa varumärkesbaserade nöjdhetsförväntningar framförallt rör, hur nöjda kunderna förväntar sig att bli med dessa aspekter och huruvida nöjdhetsförväntningarna infrias vid ett besök i en butik som har en specifik varumärkesmix. Som ett delsyfte undersöks vad i ett butiksbesök som är viktigt för de deltagande konsumenterna när de handlar kläder.Metod:Vi valde att använda oss av en kvantitativ metod där vi intervjuade 111 kvinnliga respondenter om vad de tyckte var viktigt, vilka förväntningar en varumärkesmix skapar samt hur nöjda de var efter ett besök vid dammodeavdelningen på Åhléns i Umeå. Vi utgick från ett deduktivt angreppsätt med befintliga teorier som stöd för våra frågeställningar.

Sojabönor är en global gröda med odlingar i bland annat Brasilien, Kina och USA och i de köttsubstitut som säljs i Sverige baseras ungefär hälften av dem på sojaprotein. I Sverige domineras baljväxtodlingen av ärter och åkerbönor som blir djurfoder och odlingarna av baljväxter för humankonsumtion är mindre omfattande. Konsumenter i Sverige har dock fått ett ökat intresse för livsmedel med svenskt ursprung. För att öka variationen i den svenska baljväxtodlingen, bemöta konsumenters efterfrågan på inhemska livsmedel och minska miljöpåverkan i länder där sojabönorna produceras, har bondbönors möjligheter till att ersätta sojabönor i köttsubstitut undersökts. Metoden har varit en litteraturstudie som har kompletterats med en kvalitativ intervju med en person som är marknadsansvarig på ett köttsubstitutföretag.Kemiska föroreningar i naturen, minskad biodiversitet och för stor färskvatten användning är tre globala problem som uppmärksammats i Kina, USA och/eller Brasilien.

Det finns mycket forskning om hur design bygger starka varumärken, men den är inte branschspecifik.  Modebranschen är en komplex företagsmiljö med ständigt förändrade marknadsvillkor. Detta kräver att modeföretag arbetar med effektiva strategier för att kunna differentiera sig mot konkurrenterna, där varumärket ses som ett verktyg.Avsikten med denna uppsats är att studera tre modeföretags designprocess och hur man, med hjälp av design som verktyg, kan förmedla sin varumärkesidentitet till konsumenterna i form av en varumärkesupplevelse.Denna studie är av kvalitativ karaktär och består av tre individuella intervjuer med centrala personer från valda företag (Mayla, Minna Palmqvist och Whyred), samt individuella intervjuer och gruppintervjuer med konsumenter. Insamlad data har analyserats med hjälp av en modifierad modell av The Corporate Branding Model och The Brand Design Management Model. Med hjälp av modellen identifierades modeföretagens varumärkesidentitet och deras designprocess kartlades.

Företags behov av att särskilja sig på dagens marknad är idag större än någonsin. Detta då konkurrensen har ökat och därmed antalet valmöjligheter. Med dagens teknologi är det även möjligt att kopiera allt som ett ?lyckat? företag gör. Samtidigt har den digitala revolutionen bidragit till att konsumenter har vant sig vid att kunna få vad som helst, när som helst och var som helst.

Intresset för det valda uppsatsämnet uppstod av att se om det är kultur som påverkar varumärkesassociationer. Det var därmed intressant att fördjupa sig i två olika kulturer, nämligen USA och Sverige. Detta för att göra studien mer intresseväckande, då det handlar om en jämförelse mellan dessa två länder och för att ?verklighetsförankra? studien.Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ ansats och avser att studera konsumenternas varumärkesassociationer. Den komponent som har analyserats, för att undersöka vilka associationer som uppstår är kulturellt bakgrund.

SAMMANFATTNING: Reklam till mobiltelefonen har sedan ett par år tillbaka varit tekniskt möjligt att genomföra men det är ännu tveksamt om denna kanal för reklam kommer att accepteras av marknaden och bli ett naturligt redskap för kommunikation i framtiden. Företagen och tekniken säger ja till den här utvecklingen men frågan och problemet är om konsumenten är redo. Utredningens syfte är att sammanställa vägledande direktiv för sändaren av mobilreklam att följa vid kommunikation genom mobiltelefonen som kanal. Dessa ska utformas så att även mottagarens intressen ska gynnas.Intervjuer med konsumenter har utförts med syfte att ta reda på deras attityder till denna kanal och hur deras intressen uppfylls. Empirin består även av en intervju med en marknadschef på ett företag som har mobil marknadsföring som en del av sitt tjänsteutbud samt en medieanalytiker från SvD.

Den senaste tio femton åren har intresset hos konsumenter och intressenter för frågor kringmiljöutsläpp, återvinning och mänskliga rättigheter vuxit sig allt större. Detta har inneburit att företag försetts med ökade krav på hållbarhetsredovisning och transparens i företagets verksamhet.Att företag idag väljer att lägga sin produktion i riskzoner eller u-länder gör att vikten avansvarstagande blivit allt större att kommunicera. Då både små och globala företag dessutom väljeratt inte äga sin produktion själva innebär ytterligare en risk. Hur mycket vet egentligen konsumenter om sina favoritfabrikats produktion och hur mycket vet egentligen företagen själva? En väsentlig aspekt har således blivit upprättandet av uppförandekoder, s.k.

Butikskommunikation har som uppgift att visa upp produkter och att vägleda kunden i dennes inköp genom att informera, inspirera och skapa köplust. Butiken ska visa sortimentet på ett optimalt och tilltalande sätt samt skapa ett helhetsintryck som stämmer med butikens koncept. Exteriör miljö innefattar allt som finns utanför butiken därav skyltfönstret. Uppmärksamhet kan skapas utanför butiken och för att snabbt nå kunderna kan man ha en bra fönsterskyltning vilken ska förmedla konceptet och generera ökad trafik i butiken. För många butiker är skyltfönstret butikens främsta marknadsföringsverktyg och skyltfönstret ska ge försmak på vad som finns inne i butiken och skapa nyfikenhet hos konsumenten.

Abstract Denna uppsats behandlar frågeställningar kring konsumenters motivation och kvalitetsupplevelse i samband med köp och konsumtion av Functional Food. Vi har genomgående i uppsatsen haft ett konsument- och ett producentperspektiv för att kunna identifiera skillnader som kan föreligga mellan dessa två. På så sätt utröner vi om konsumentens kvalitetsupplevelse stämmer överens med de mervärden som producenten vill förmedla. Vi har även kartlagt vilka faktorer som motiverar konsumenter till köp av en Functional Food. Till vår hjälp i den empiriska del som grundar sig på kvalitativa djupintervjuer med ladderingteknik har vi haft tillgång till ProViva Active.

Företag inom handel är underrepresenterade i litteratur kring Event Marketing. Kommunikationsverktyget som erbjuder interaktion tilltalar dagens upplevelsesökande konsumenter. Event Marketing som verktyg är i sin tur underrepresenterat inom Brand Management. På grund av Event Marketings aktualitet i dagens samhälle borde det teoretiska gapet studeras. Uppsatsens syfte var således att undersöka hur företag inom handel använder Event Marketing för att framhålla och stärka sitt varumärke, detta med hjälp av följande frågeställningar: Hur motiverar företag inom handel användande av EM? Hur arbetar företag inom handel med att säkerställa att EM får en positiv inverkan på varumärket? Vilka särdrag kan identifieras, inom användandet av EM, för företag inom handel? Undersökningen genomfördes med ett arbetssätt liknande det abduktiva genom öppna kvalitativa intervjuer med tre företag inom handel samt tre eventbyråer.

Den nya ekonomin innebär ett mer dynamiskt klimat för företagen. Detta ställer nya krav på företagens anpassningsförmåga. Outsourcing är ett sätt att bemöta ovan nämnda flexibilitetskrav. E-handel är en annan del av den nya ekonomin. Allt fler konsumenter upptäcker fördelar med att"shoppa on-line".

Vid nybyggnation av bostadshus och vid vissa bygglovspliktiga ändringsarbeten föreligger ett lagstadgat krav att byggfelsförsäkring skall tecknas. Försäkringen omfattar kostnader för att avhjälpa fel som uppkommit under byggtiden och syftar till att snabbt avhjälpa fel och brister utan långvariga tvister om vem som skall ta på sig kostnaden för att undanröja bristerna - en god tanke som dessvärre verkar fungera sämre i verkligheten. Lagen innehåller nämligen flertalet bestämmelser om tillåtna ansvarsbegränsningar vilket lett till att det vid flera situationer inte föreligger någon rätt till ersättning trots att det är rimligt att anta att skadorna skall täckas av försäkringen.Denna uppsats syftar därmed till att beskriva, belysa och analysera byggfelsförsäkringens tillämpning för att på så sätt komma fram till om syftet med lagen verkligen upprätthålls så som lagen är utformad idag eller om lagen borde ändras och i så fall på vilket sätt den borde förändras.Efter att ha studerat gällande rätt och föreliggande försäkringsvillkor har jag funnit att byggfelsförsäkringens tillämpningsområde är väldigt snävt och därmed borde utvidgas för att lagen skall vara helt ändamålsenlig. Jag anser således att utvecklingsfel borde omfattas av försäkringens tillämpningsområde för att byggherren skall erhålla ett fullgott skydd för byggfel. Jag är även av den uppfattningen att konsumenter som väljer att själva uppföra sitt hus utan olägenheter kan uteslutas från försäkringsobligatoriet då försäkringen medför minimal nytta för dessa..

Denna uppsats handlar om stads- och landsbygdsbarns föreställningar om lantbruket. Studien är av kvalitativ ansats och empirin har samlats in med hjälp av gruppintervjuer med 37 barn i årskurs 1-2 i Skåne, på en landsbygdsskola och en stadsskola. I uppsatsen analyserar jag barnens berättelser om lantbruket och lantbrukets produkter. Mina slutsatser visar att stadsbarnen har lärt sig vad de kan om lantbruket i skolan, genom klassrumsundervisning men också genom studiebesök. Barnen i stadsskolan hade väldigt likartade berättelser om lantbruket, medan barnen på landsbygdsskolan hade betydligt mer varierande upplevelser och kunskaper.

I dag är det vanligt förekommande att företag använder sig av kändisar i sin marknadsföring. De hjälper till att stärka igenkännandet och får konsumenter att välja just den varan de marknadsför framför konkurrenternas varor. Men är det verkligen så bra att använda sig av kändisar? Finns det andra karaktärer som skapar större igenkännande?Vårt syfte är att ta reda på vilken typ av karaktär som skapar starkast igenkännande till ett varumärke. De karaktärerna vi har undersökt är kändisar, egenskapade fysiska karaktärer och egenskapade animerade karaktärer.Studien har genomförts med en kvantitativ ansats.

Uppsatsen syfte är att kritiskt granska och analysera debatten om en minskad köttkonsumtion i Sverige mellan åren 2002 och 2011. Genom att använda kritisk diskursanalys är ambitionen att synliggöra hur olika aktörer talar om köttkonsumtion, hur deras ställningstaganden motiveras samt hur vissa påståenden framställs som mer självklara än andra. Syftet har även varit att undersöka sambandet mellan språkbruk och upprätthållandet av normer i samhället.Materialet består av arton artiklar från tre svenska tidningar, två dagstidningar och en kvällstidning samt en interpellationsdebatt i riksdagen.Kritisk diskursanalys har använts både som teori och metod, med Faircloughs tredimensionella modell som utgångspunkt och analysverktyg. Studiens resultat visar att det främst är politiker från miljöpartiet och vänsterpartiet samt representanter för olika intresseorganisationer som är delaktiga i debatten. De diskurser som kunnat urskiljas har fått namnen den globala rättvisediskursen, folkhälsodiskursen, den nationalromantiska diskursen, den biologiska diskursen samtkonsumentdiskursen.