Syfte:På empiriska och teoretiska grunder vill vi förstå vad det är som bidrar till att lågprisvaruhuset Ge-Kås dragningskraft. Metod:Vi har genomfört en fallstudie om varuhuset Ge-Kås i Ullared. För att uppnå uppsatsens syfte har vi använt oss observationer av varuhusets kunder och intervjuer av bussresenärer. Den framtagna empirin har sedan jämförts med relevant teori. Teorin har hämtats ur böcker och artiklar inom ämnet.

Bakgrund: Idag satsar distributörerna i detaljhandeln på differentiering genom att lansera egna märkesvaror till flera olika segment och till högre priser. Detta brukar kallas den fjärde generationens EMV och det är ett relativt nytt koncept i Sverige i jämförelse med andra länder. Detaljhandelskedjan Axfood är en aktör som har inlett en utökning genom lanseringen av Garant som vi anser vara en EMV av fjärde generationen.Problem: Leverantörernas varumärken har under lång tid ansetts vara ?riktiga? märken medan distributörernas egna märkesvaror endast är för priskänsliga konsumenter. Tidigare studier visar att konsumenter är villiga att betala ett högre pris för LMV pga.

Syftet med uppsatsen är att undersöka de attityder som svenska och finländska konsumenter har beträffande ursprungslandsinformation, i synnerhet bilden av PIIGS-länderna. Teorierna i uppsatsen utgår ifrån Country of origin och dess effekter samt från tidigare forskning.Uppsatsen har en kvantitativ ansats där en enkätundersökning och statistiska beräkningar utförts. Slutsatserna i denna uppsats är att de svenska och finländska konsumenterna generellt inte tar hänsyn till ursprungslandsinformation. De påvisar även negativa attityder gentemotPIIGS-länderna gällande tillförlitlighet och produktkvalité i jämförelse med deras hemländer..

På senare år har de emotionella och identitetsskapande fördelarna blivit starkt eftertraktade i varumärken. Att som företag inneha ett varumärke, vars produkter enbart innehar funktionella fördelar, är inte längre konkurrenskraftigt. Därför är det extra viktigt att betona de emotionella och identitetsskapande fördelarna i varumärkets värdeerbjudande. Genom denna utveckling, har varumärkeskonsulternas kunskaper blivit allt mer eftertraktade, då dessa förstår hur konsumenten tänker och hur arbetet skall utformas för att attrahera konsumenterna med fördelarna som hjälp.Syftet med studien har varit att redogöra för vad innebörden av de emotionella och identitetsskapande fördelarna är för konsumenter. Detta har gjorts med hjälp av att intervjua sex stycken ledande varumärkeskonsulter med mångårig erfarenhet inom detta verksamhetsfält.

Författare: Piret Soodla, Tamar TörnertHandledare:Hervé Corvellec, Filippa SäweTitel: Är etik ett måste? ? En studie för att undersöka vad etik innebär för ICA Sverige.Bakgrund och problem: Att arbeta med etik inom hållbarhetsarbete är en viktig aspekt att ta hänsyn till, fast arbetet är kostsamt och komplext. Det finn's företag som har tagit till sig idéerna bakom hållbarhetstänkande på ett särskilt demonstrativt och entusiastiskt sätt. Företag som inte agerar på detta sätt, inte har hållbarhetstänkande som affärsidé, har däremot en annan ambitionsnivå med sitt etiska arbete. Hur utformar dessa företag sina leverantörskedjor med tanke på etiska aspekter? Vad är ett lönsamhetsstyrt livsmedelsföretag's driftkrafter bakom etiskt tänkande, och vilka konsekvenser har detta för företaget's sätt att agera inom sitt inköp.

Fetma och övervikt i samhället ökar trots en växande medvetenhet om hälsa. Introduktionen av lightprodukter har fått konsumenten att välja produkt efter fetthalt och därmed har de fått i sig en stor mängd socker som ofta tillsätts lightprodukter för att bibehålla den goda smaken. Dagens debatt om dolt socker i livsmedel har kommit att uppmärksamma konsumenten om faran med ett ökat sockerintag. Med de många hälsolarm som idag utfärdas kan det vara svårt för konsumenten att ta åt sig innebörden av alla. Dock verkar sockerdebatten ha fått fäste i konsumentens medvetande.

För västerländska företag som etablerar sig på den kinesiska marknaden kan kulturskillnader göra det svårt att nå kinesiska konsumenter med standardiserad global marknadskommunikation. Kultur- och språkskillnader bidrar till att reklambudskap kan tolkas annorlunda i Kina. Vi har utifrån ett hermeneuistiskt perspektiv undersökt vilka aspekter företag bör ta i beaktning vid utformning av reklam för den kinesiska marknaden. Det empiriska materialet har insamlats via djupintervjuer som har analyserats utifrån kultur- och kommunikationsteorier. Företag som ska etablera sig i Kina bör beakta den kinesiska kulturens vidskeplighet, val av humor, sexistiska budskap, översättingar, samt funktionell/emotionell reklam.

I samband med att konsumtionen av kläder och textilier ökar i världen slängs också allt mer kläder i hushållssoporna. Studier visar att den genomsnittliga svensken köper cirka 15 kg kläder varje år varav hela 8 kg hamnar i soporna. Endast 20 % av det totala textila avfallet återvinns. Trots att återvinning av textilier visat sig ha mer miljönytta än till exempel återvinning av tidningspapper så finns i dagsläget inget producentansvar för textilbranschen, vilket gör att all insamling av textilier sker på frivillig basis genom bland annat välgörenhetsorganisationer. Oavsett om ett producentansvar kommer att införas för branschen i framtiden eller inte krävs att samtliga parter, både konsument och producent engagerar sig i processen för att insamlingen ska fungera.

Traditionell marknadsföring tycks ha allt svårare att nå konsumenter. När flera vill göra sig hörda samtidigt blir det svårt att sticka ut och göra sig sedd. När någon kommer med något nytt, gör andra likadant. Ett sätt att sticka ut är genom att vara originell och ha en unik varumärkesidentitet, eftersom den är svår att kopiera. Evenemang kan också fungera som varumärken.

Klädindustrin har förändrats betydligt de senaste 30 åren. Detta har lett till nya affärsmodeller som bygger på trendigt, billigt och snabbt mode. Dessa affärskoncept benämns fast fashion och i Sverige finns kedjeföretagen H & M, Lindex och Gina Tricot för att nämna några. Konceptet uppmanar konsumenter till att ständigt konsumera kläder som därmed stimulerar konsumenternas behov av att bära det senaste modet till ett rimligt pris. Detta beteende får i längden konsekvenser för miljön vilket leder till att media och samhällsaktörer ifrågasätter dessa affärsmodeller.

Idag blomstrar debatten om människans och det moderna samhällets framtid under parollen Hållbar utveckling. I media talas det dagligen om politiker som försöker lösa klimatfrågan, på arbetsplatser talas det om CSR-arbete, på handelshögskolor talas det om hållbarhetsredovisning och i jobbannonser söker företag hållbarhetschefer. Övergripande går det att se att hållbar utveckling har blivit ett erkänt begrepp och fått sig en stor roll i dagens moderna samhällsekonomi - och framförallt inom företagandet. Vi ser att företag har fått ett stort ansvar (om inte ansvaret) att främja för en hållbar utveckling genom att agera hållbart utifrån ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv.Vidare ser vi att en stor del av detta ansvar kommer genom påtryckningar från ett modernt samhälle med medvetna konsumenter som i allt större utsträckning konsumerar hållbart och ställer vissa krav på företagen de handlar från. Detta har lett till att vi idag ser marknadsföringsstrategier och reklam som inriktar sig på att framhäva företags hållbara handlingar, exempelvis genom att påvisa att produktionen inte sker av barnarbetare eller att en vara är ekologiskt framställd.

Denna studie behandlar fyra olika branschers utveckling under åren 2000-2004. De fyra branscher som undersökts är telekommunikation, detaljhandel, verkstadsindustrin och livsmedel. Studien tar sin utgångspunkt i en rapport från 1989, skriven av Clive Stickney och Thomas Selling, som belyser olika branschers kännetecken ifråga om avkastning på totalt kapital, vinstmarginaler och kapitalomsättningshastigheter.Syftet med denna studie har varit att studera om våra utvalda branschers kännetecken än idag stämmer överens med Selling och Stickneys studie, trots att drygt 15 år har passerat sedan deras rapport lades fram. Syftet var också att göra en riskbedömning av de tolv företagen som valts ut till vår studie. För att lösa vår uppgift föll metodvalet på surveyundersökningen, som lämpat sig väl för de stora mängder kvantitativa data som vi hämtat ur företagens årsredovisningar.Resultatet av denna undersökning visar att Clive Stickneys och Thomas Sellings studie i hög grad gäller än idag.

CSR, Corporate social responsibility, är ett begrepp som syftar till att företag ska ta sitt sociala ansvar. Det finns ett flertal olika definitioner av begreppet men gemensamt handlar det om att företagen ska att ta ansvar för den påverkan på samhälle och miljö den egna produktionen bidrar med. Det kan handla om allt från minskade utsläpp och bättre leveranssätt till förbud mot barnarbete och rättvisa löner. Som företag handlar det om att kartlägga alla risker i sin produktionskedja och upprätta en policy att jobba efter. Företagen väljer själva hur man vill jobba med CSR och vad man vill förmedla till sin omgivning.

Syftet är att öka förståelsen hur ljudets och bilders meningsskapande och symboliska funktion i marknadskommunikation bearbetas av konsumente. Teorier har hämtats från främst två områden, det semiotiska perspektivet: betydelselära och tolkning av ljud och bild. Företagsekonomiska perspektivet: Kommunikationsmodellen och perceptions processen. De slutsatser vi har dragit av vårt arbete är främst att konsumenter tolkar och skapar en individuell mening och symbolvärde när de utsätts för ljud och bild i marknadskommunikation. Ljudet och reklammusikens status verkar öka, bidragande faktorer är kunskapsökning och musiker som behöver nya försörjningsmöjligheter.

Va?rdet hos konsumenter definieras och utva?rderas pa? ma?nga olika sa?tt. Denna uppsats a?mnar testa en modell fo?r att ma?ta varuma?rkesva?rde och se om den kan anva?ndas fo?r att ma?ta produktva?rdet fo?r en oka?nd produkt i dagligvaruhandeln. Detta genom att applicera modellen pa? produktens produktnamn.