I samband med att konsumtionen av kläder och textilier ökar i världen slängs också allt mer kläder i hushållssoporna. Studier visar att den genomsnittliga svensken köper cirka 15 kg kläder varje år varav hela 8 kg hamnar i soporna. Endast 20 % av det totala textila avfallet återvinns. Trots att återvinning av textilier visat sig ha mer miljönytta än till exempel återvinning av tidningspapper så finns i dagsläget inget producentansvar för textilbranschen, vilket gör att all insamling av textilier sker på frivillig basis genom bland annat välgörenhetsorganisationer. Oavsett om ett producentansvar kommer att införas för branschen i framtiden eller inte krävs att samtliga parter, både konsument och producent engagerar sig i processen för att insamlingen ska fungera.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att analysera hur McDonald's som aktör förhåller sig till den aktuella debatten om riskerna med snabbmat. Hur försöker McDonald's upprätthålla förtroendet från oss konsumenter inom ramen för den aktuella debatten? Vilka nya åtaganden har McDonald's genomfört den senaste tiden vad det gäller sortiment och marknadsföring? Hur speglar snabbmatskulturen den västerländska människans vardag idag och hur relaterar till och använder sig McDonald's själv av denna tillvaro?.

Syftet med studien är att klargöra om nyckelhålsmärkningen har betydelse för konsumentens uppfattning och val av produkt, samt belysa förekomsten av källkritiskt tänkande kring nyckelhålsmärkningen. Som metod tillämpades intervjuer på 50 respondenter. Studien indikerar att nyckelhålsmärkningen har en inverkan på både val av produkt samt den generella uppfattningen om hur hälsosam en produkt är. Studien visar även på en slående avsaknad av källkritik då konsumenter utvärderar nyckelhålsprodukter..

Fairtrade som syftar på rättvis handel är ett handelssamarbete som likt en folkrörelse engagerar, stödjer och hjälper producenter runt om i världens utvecklingsänder. Denna uppsats visar med en enkätundersökning på Södertörns högskola att Fairtrade Sverige framförallt lyckats att få ut sitt budskap till unga personer och särskilt kvinnor. En intervju utfördes med den marknadsansvarige på Fairtrade Sverige och tillsammans med enkätundersökningen på Södertörns högskola och uppsatsens analys visar den att Fairtrade Sverige fortsättningsvis bör satsa på unga personer och kvinnor, samt att öka sina relationer och samarbeten med väletablerade klädföretag..

Företag på konsumentmarknaden står i dag för en svår uppgift av den orsaken attglobaliseringen och medieutvecklingen har medfört stora förändringar. De nyamediekanalerna har medfört att allt fler företag har fått bättre möjligheter attkommunicera med sina konsumenter men därtill har det även orsakat ett ökat mediebrus.Mediebruset som bildas utgör ett stort hinder för olika aktörer på marknaden då detpåverkar kommunikationsprocessen mellan företag och konsument.För att få bukt med problemet tar företagen hjälp av olika marknadsföringsstrategier.Massmarknadsföring är en metod som syftar till att företag vänder sig till en storkundgrupp och exponerar ut ett och samma reklamerbjudande till samtliga konsumenter.Det sker oftast genom masskommunikation via TV, radio och tidningar, med syfte attlocka konsumenten till ett köp. Direktmarknadsföring är en annan variant som iställetavser att utgå från konsumentens personlighet och tidigare köpbeteende, för att locka medindividanpassade produkter som passar med kundens behov. Därmed sker endatabashantering då kundens information lagras, vilket har skapat en stor diskussiongällande inkräktandet av den personliga integriteten. Marknadsföringsstrategierna äruppskattade och väl användbara verktyg utifrån ett företagsperspektiv, frågan är dock huruppskattat det är ur ett konsumentperspektiv.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur konsumenterna förhåller sig, attityd- ochbeteendemässigt, till marknadsföringsstrategierna.

1997 kom riksdagen med ett förslag om att genomföra ett teknikskifte inom Sveriges marksända TV-distribution. Teknikskiftet skulle innebära att de analoga TV-sändningarna via marknätet skulle ersättas med digitala TV-sändningar och övergången skulle därför bidra med en mängd ekonomiska och tekniska fördelar. Digital-TV-sändningar erbjöds sedan tidigare av ett fåtal TV-distributörer men skulle nu bli något som fler TV-konsumenter skulle få tillgång till.Digital-TV-övergången är nu i full gång och påverkar såväl konsumenter som distributörer av digital-TV produkter och tjänster. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två digital-TV-distributörer anpassar sin marknadsföring för att stärka relationer till befintliga kunder och skapa relationer till nya kunder. Uppsatsen fokuserar på huruvida distributörerna tillämpar transaktionsmarknadsföring eller relationsmarknadsföring och hur den rådande digital-TV-övergången påverkar marknadsföringen.Teorier bakom relationsmarknadsföring fokuserar bland annat på relationen mellan leverantör och kund och detta är det centrala temat i uppsatsen.

Publicering av hållbarhetsredovisningar blir allt vanligare. Med vetskapen om att det är en frivillig handling för alla företag förutom de statligt ägda, kan man ställa sig frågan: varför väljer företag att hållbarhetsredovisa? Hur kan detta komma sig när vanliga konsumenter inte intresserar sig för ett företags årsredovisningar där hållbarhetsredovisningen oftast publiceras? En tänkbar anledning till att företag hållbarhetsredovisar är att de utåt vill visa ett socialt ansvarstagande, men samtidigt visar forskning att konsumenter inte läser företags redovisningar. Därför ställde vi frågan: Hur förklaras nordiska detaljhandelsföretags arbete med hållbarhetsredovisning?Syftet med denna studie är att förklara omfattningen och innehållet av in-formation som ges ut av detaljhandelsföretag, beroende på storlek, industri, lönsamhet, ägarstruktur och ägaridentitet.Av de 58 företagen som granskats i denna uppsats har samtliga företag, i mer eller mindre omfattning, redovisat om sitt arbete med sociala- och miljöfrågor i sina årsredovisningar.I undersökningen har variablerna storlek, avkastning på eget kapital, ägarstruktur samt totalt avslöjande använts.

Denna uppsats handlar om visual merchandising online med fokus på företag som säljer sportkläder. Studien har genomförts ur ett konsumentperspektiv. Vår undersökning syftar till att studera produktsidor för sportkläder för att se hur konsumenter uppfattar den produktinformation, både visuell och verbal, som produktsidorna innehåller. Därigenom ska en kartläggning kunna göras av vilka element som är av vikt för respondenterna samt hur dessa bör utformas. Visual merchandising kan förklaras som den strategiska presentationen av ett företag och deras produkt, eller produkter, vars funktion är att attrahera kunder och underlätta inköpsprocessen.

I konsumenträttsliga förhållanden är det inte ovanligt att ett flertal människor påverkas negativt på samma sätt, genom att de t.ex. har köpt samma bristfälliga produkt eller tillhandahållits samma felaktiga tjänst av en och samma näringsidkare.  Dock kan det finnas en rad olika skäl till att de rättigheter en konsument är garanterad genom lagstiftning inte kan tas tillvara genom enskilda rättsliga initiativ. Tänkbara fall är då den enskilda skadan är så liten att en process inte är befogad ur ekonomisk synpunkt, det är svårt att få hjälp av ombud med processen, konsumenten känner inte till sina rättigheter eller då det i något avseende råder bristande balans mellan näringsidkaren och konsumenten.   I sådana situationer kan en s.k. grupptalan vara lämplig.

Detaljhandeln har under de senaste tio åren ökat och konsumenten idag konsumerar allt mer. Detta har bidragit till att köpcentrumen har blivit en allt viktigare del i detaljhandelsmarknaden och konsumentens vardag. Köpsamhället har förändrats och konsumenten kräver idag mycket mer av sin shopping upplevelse. Hårda och mjuka faktorer har blivit viktigare att beakta vid utvecklingen av köpcentrum. De utländska aktörernas allt mera växande intresse har påverkat förvaltningen och utvecklingen av köpcentrum på den svenska marknaden och i kombination med den krävande konsumenten så måste köpcentrumen idag förändras allt oftare.

Denna uppsats handlar om konkurrensmedel och hur en outlet arbetar med dessa för att påverka konsumenter i deras val. Bakgrund till uppsatsen är den starka konkurrensen som idag finns inom kläd- och varumärkesbranschen. I takt med att allt fler butiker öppnar sina dörrar intensifieras kampen om konsumenterna. Därför vill vi studera hur en Factory Outlet, som ofta saknar de fördelar, som till exempel en centralt belägen butik har, får konsumenter att välja just dem. Problemställningen som skall belysas är vilka konkurrensmedel en outlet har att jobba med och vilka de faktiskt använder för att skapa en alldeles unik mix som medför att konsumenterna väljer just dem.

Syftet med denna studie har varit att analysera förpackningsbehoven hos olika e-handelsföretag som säljer varor till konsumenter. En ökning av den direkta distributionen av varor till konsumenter är av allmänt intresse på grund av dess inverkan på distributionskedjorna. Eftersom varor kommer att levereras som styckegods direkt till slukund istället för i stora volymer till en grossist kommer förpackningarna att behöva utvecklas. För det första kommer distributionen av varor via e-handeln att öka behovet av förpackningsmaterial eftersom varje enskild produkt behöver förpackas vid transport till slutkund. För det andra kommer nya typer av högkvalitativa förpackningar, som är skräddarsydda för att passa enskilda produkter, att behövas. Följaktligen, belyser denna studie förpackningsbehovet hos olika e-handelsföretag som säljer varor direkt till svenska konsumenter.

I konsumenträttsliga förhållanden är det inte ovanligt att ett flertal människor påverkas negativt på samma sätt, genom att de t.ex. har köpt samma bristfälliga produkt eller tillhandahållits samma felaktiga tjänst av en och samma näringsidkare.  Dock kan det finnas en rad olika skäl till att de rättigheter en konsument är garanterad genom lagstiftning inte kan tas tillvara genom enskilda rättsliga initiativ. Tänkbara fall är då den enskilda skadan är så liten att en process inte är befogad ur ekonomisk synpunkt, det är svårt att få hjälp av ombud med processen, konsumenten känner inte till sina rättigheter eller då det i något avseende råder bristande balans mellan näringsidkaren och konsumenten.   I sådana situationer kan en s.k. grupptalan vara lämplig.

Idag lever vi i ett konsumtionssamhälle där trender ständigt förändras, vilket medfört att konsumenter alltid efterfrågar det senaste som finns på marknaden. Klädföretag tillhör den bransch där det populära ?fast fashion? modet blivit alltmer vanligare och innebär att nya klädkollektioner erbjuds från vecka till vecka. Det har framkommit från olika håll att den ökade klädkonsumtion är en bidragande faktor till dagens hälso- och miljöproblem. Unga kvinnor klassificeras som den konsumentgrupp som vill följa med i modetrenderna och konsumerar därför mest kläder.

I konsumenträttsliga förhållanden är det inte ovanligt att ett flertal människor påverkas negativt på samma sätt, genom att de t.ex. har köpt samma bristfälliga produkt eller tillhandahållits samma felaktiga tjänst av en och samma näringsidkare.  Dock kan det finnas en rad olika skäl till att de rättigheter en konsument är garanterad genom lagstiftning inte kan tas tillvara genom enskilda rättsliga initiativ. Tänkbara fall är då den enskilda skadan är så liten att en process inte är befogad ur ekonomisk synpunkt, det är svårt att få hjälp av ombud med processen, konsumenten känner inte till sina rättigheter eller då det i något avseende råder bristande balans mellan näringsidkaren och konsumenten.   I sådana situationer kan en s.k. grupptalan vara lämplig.