Skyltfönstret är butikens ansikte utåt och ett sätt för dagens butiker att marknadsföra sig och sina produkter. Inom handeln idag finns en uppsjö av olika butiker och företag som alla konkurrerar om konsumenternas ekonomiska medel och uppmärksamhet, med hjälp av olika produkter och varumärken. Därför blir det extremt viktigt för en butik att de i sitt skyltfönster exponerar sina varor på ett kommunicerande och säljande sätt, som uppmärksammas av dagens alltmer stressade konsumenter. Ett genomtänkt och väl utformat skyltfönster bibehåller även konsumenternas intresse för butikens produkter och leder med största sannolikhet även till att konsumenterna tar steget in i butiken för att genomföra sina köp. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på om butikens skyltfönster används som en kommunikationskanal enligt dagens konsumenter.

Nya utländska dagligvarukedjor med främmande varumärken och lägre priser har etablerats på den svenska marknaden under de senaste åren. Genom egen import och i vissa fall inköp av partier kan de hålla priserna nere och på så sätt skapa konkurrenskraft mot de etablerade butikerna och orsaka påtvingade nedskärningar för dem. Detta har i sin tur kommit att hota deras överlevnad. Då de etablerade butikerna innehar kända varumärken, till skillnad från flertalet nyetablerade, är det i deras intresse att se om konsumenter är varumärkeslojala eller vad som får konsumenter lojala. Detta leder oss in på denna uppsats problemformulering; Vilka faktorer är viktiga för att skapa lojalitet till produktnamn hos konsumenter inom den idag hårt konkurrerande dagligvarubranschen?Syftet med denna uppsats är att genom en enkätundersökning analysera hur viktiga varumärken är för konsumenter vid inköp av dagligvaror samt undersöka vilka faktorer som skapar lojalitet hos dessa.Undersökningen visar att flertalet respondenter anser att varumärket är viktigt vid köp av dagligvaror.

Magisteruppsats Turismgeografi.

Att vårda sina relationer har för företag blivit betydligt viktigare och mer tid har lagts på utvecklandet av relationsmarknadsföring. Hur dessa relationer skapas och vad som gör att de utvecklas och bibehålls har dessutom varit i forskarnas blickfång. I dagens forskning åtskiljs relationer mellan företag samt relationer mellan företag och konsumenter.Syftet med denna uppsats är att, genom att studera och analysera Hendryx Skis Industries konsumentrelationer, undersöka huruvida Holmlunds relationsmodell, som utvecklats för att studera relationer mellan företag, även är tillämpbar för att undersöka relationer mellan företag och konsumenter.Med skidföretaget Hendryx Skis Industries som fallstudie analyserades det insamlade materialet med hjälp av tre dimensioner; en teknisk, en social och en ekonomisk. Tydligt kan sägas att den tekniska och sociala dimensionen kan identifieras som viktiga och väl fungerande mätinstrument. Däremot bör bättre anpassade ekonomiska variabler utarbetas för att på bästa sätt kunna analysera kundrelationer även inom denna dimension..

Livsmedelsindustrin har förändrats under de senaste decennierna. En gradvis globalisering av livsmedelsmarknaden har bidragit till förändringar i hela livsmedelskedjan. Flera sjukdomar hänförda till livsmedel har rapporterats i media de senaste åren. Som en följd av detta ifrågasätter fler konsumenter leverantörskedjans distributionsmetoder. Det har även lett till en ökad efterfråga på närproducerade livsmedel.

Resultatet vi kommit fram till genom vår empiriska undersökning är att konsumenters uppfattning om en produkts egenskaper i vissa fall skiljer sig betydligt mot de egentliga egenskaperna. Centrala slutsatser i uppsatsen är att den perceptuella synen på miljövänliga och ekologiska produkter kan skilja sig betydligt mellan produktkategorier, men även i hög grad konsumenter sinsemellan. Marknadsföringen av dessa produkter uppfattades som jämställd med konventionell marknadsföring trovärdighetsmässigt, dock uppmärksammades en tendens till att konsumenter gärna hade sett att företag var mer specifika med hur mycket bättre produkten är för miljön i sin marknadsföring. Dessa företeelser ställs mot befintliga teorier om bland annat konsumenters attityder och beteenden, företags samhällsansvar och miljömärkning. Begreppet CSR behandlas även centralt för att skänka läsaren en djupare förståelse av problemet ur ett företags synvinkel..

Studien syftar till att undersöka konsumentens roll för en hållbar utveckling genom att analysera hur fyra organisationer som arbetar för hållbar livsmedelskonsumtion konstruerar hållbarhet och konsumenten.Organisationerna representerar olika intressen och empirin består av officiella kommunikationsdokument samt intervjuer. Empirin analyseras i relation till postmodernitetens individualisering som beskriver hur individer, genom kommunikation om miljörisker och ohållbarhet åläggs ta ansvar för en hållbar samhällsutveckling. Analysen visar att hållbarhetsbegreppet ständigt omformuleras vilket leder till ambivalens hos konsumenten, och vikten av politiska åtgärder för hållbar konsumtion framhålls av organisationerna med politisk inriktning.Tre konstruktioner av konsumenten uttrycks. Samtliga organisationer konstruerar i en officiell diskurs en hållbar konsument som med hjälp av kunskap tar ansvar genom aktiva livsmedelsval. I en vardagsdiskurs konstrueras konsumenten som förvirrad av budskapen om hållbara livsmedelsval och sägs behöva hjälp genom förenklad kunskap.

Idag är konsumentmarknaden inne i en globaliseringsfas som ständigt växer. Marknader har idag öppnat upp sig, och hela världen tar del av den internationella handeln. Det pågår även en tydlig förändring i konsumentbeteendet världen över, då informationsutbytet nu når ut till hela världen. Konsumenter nöjer sig inte bara med den standard som erbjuds på nära håll utan det specifika behovet har gjort att tillverkningen av varor och produkturvalet idag är enormt stort och tidsödande att välja mellan.Företag kommunicerar med olika typer av påverkan exempelvis, direktreklam och varumärkesannonser för att nå ut till sin målgrupp. Samtidigt som urvalet av produkter och tjänster växer sig allt större, tenderar varumärkesutbudet att bli något mindre då allt starkare internationella aktörer etablerar sig på den globala marknaden, och köper upp eller konkurrerar ut nationella aktörer på marknader världen över.

Ekologisk konsumtion blir allt mer framstående i dagens konsumtionssamhälle, då dess negativa påverkan på miljö, hälsa och arbetsförhållanden är klart mindre än den konventionella konsumtionens avtryck. Livsmedelskonsumtionen står för en fjärdedel av den klimatpåverkan svenska hushåll orsakar och även om medvetenheten kring detta ökat så saknar många människor idag fortfarande kunskap om hur stor negativ påverkan konsumtionen av livsmedel faktiskt har för vår planet. Bananer är en av de allra mest besprutade frukterna och Sverige är det land som konsumerar flest bananer per invånare av alla länder där bananer inte odlas. Bananer är även en av de varor där skillnaden mellan ekologisk och konventionell odling är som störst.Syftet med den här uppsatsen är att genom en kvantitativ undersökning ta reda på om livsmedelsbutiker bör fokusera på faktorerna miljö, hälsa och arbetsförhållanden i sin gröna marknadsföring för att öka försäljningen av ekologiska bananer. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av webbenkäter som skickats ut till en urvalsgrupp.

Uppsatsen handlar om hur användningen av bemanningsföretag ser ut i två stora företag i livsmedelsbranschen samt varför dessa företag använder sig av inhyrd arbetskraft. En bakgrund med information om bemanningsbranschen presenteras för att ge läsaren en inblick i ämnet. Uppsatsen är baserad på en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form två intervjuer som komplement. Empirin har analyserats med hjälp av teorin och genom studien har vi kommit fram till att de två livsmedelsföretagen använder sig av olika bemanningsföretag beroende på vad de levererar i relation till pris samt hur kommunikation med bemanningsföretagen fungerar. Slutsatser är att de mest förekommande anledningarna till att företagen använder sig av bemanningsföretag är snabbhet och flexibilitet.

: Modeindustrins negativa påverkan på en hållbar utveckling har ökat aktualiteten för hållbarhetsfrågor inom branschen. Flera fast fashion-företag har därför börjat införa hållbara åtgärder efter starkare tryck från intressenter. Trots ökad medvetenheten hos konsumenter för hållbara problem påvisar forskarstudier ett gap mellan attityd och beteende inom hållbar klädkonsumtion. Syftet med studien är därför att bidra med kunskap som ökar förståelsen för hållbart konsumentbeteende inom fast fashion på den svenska marknaden. Studien utgår från att undersöka vilka de bakomliggande motiven är till att attityd och beteende skiljer sig åt, och varför motiven ger uppkomst till ett attityd-beteende gap.

Som butikschef är det viktigt att man visar upp sina varor på ett attraktivt sätt och detta kan man enkelt göra genom en exponering. Det är dock viktigt att man genomför exponeringen på ett genomtänkt sätt och tar hänsyn till vissa faktorer för att konsumenterna verkligen ska uppmärksamma den (Carlsson m.fl. 2002).Vi har tagit hjälp av 57 konsumenter för att få deras syn på exponeringar och för att få ett underlag som beskriver vad det är som är viktigt för dem för att en exponering ska uppmärksammas. Frågorna som skickades ut till konsumenterna hade nio frågor och svaren var inte givna på alla frågor, allt för att konsumenterna skulle få tänka sig in i sin egen situation så mycket som möjligt och på så sätt inte bli styrda av några speciella svarsalternativ. På några frågor fanns dock alternativ att välja bland för att konsumenterna enkelt skulle förstå vad det var vi menade med frågorna.Resultatet av frågorna visar att konsumenterna i denna undersökning är väl medvetna om att butiker använder sig av olika exponeringssätt för att åstadkomma en merförsäljning.

I detta arbete har vi valt att fördjupa oss kring ålen med anledning av det utrotningshot som råder. Syftet var att undersöka förhållningssätt till ål bland konsumenter och näringsidkare inom ålfiskeindustrin, samt deras konsumtionsvanor av ål. En kvalitativ intervjustudie enligt fenomenografisk ansats genomfördes. De elva intervjupersoner som valdes ut och som deltog i undersökningen var bosatta och/eller verkade i Hanöbukten, där ålnäringen är betydande. Av intervjupersonerna var fem personer näringsidkare inom ålfiskeindustrin och sex konsumenter.

Internets framfart har skapat ändrade förhållande på marknaden för kommunikation och marknadsföring. Företag marknadsför sig alltmer på Internet och e-handeln har samtidigt ökat kraftigt. Debatten kring nya sätt att marknadsföra sig på Internet och hur konsumenterna reagerar på information är i full gång. I en undersökning gjord av Posten visar det sig att 7 av 10 svenskar gör sina distanshandelsköp på Internet och att de har en sofistikerad informationssökningsprocess. Påståendet görs att konsumenter litar mer på vänner, bekanta och andra konsumenter på ?nätet? .

Miljöfrågorna blir allt fler och får alltmer uppmärksamhet i vårt samhälle. Vi har blivit medvetna om vilka konsekvenser vårt agerande har haft och fokusen ligger just nu på hur vi skall stoppa denna utveckling och vända trenden mot ett mer hållbart samhälle. Frågorna handlar om att ta vara på restprodukter och återanvända dessa för att på detta sätt spara naturens resurser. En viktig del i detta arbete är återvinning.I Sverige har vi den senaste tiden sett TV-reklamer som uppmanar konsumenter att återvinna. Det är känt att marknadsföring har mycket stor inverkan på konsumenter när det gäller val av varor och tjänster.