Avgörande för ett företags framgång är att genom varumärken differentiera sig från konkurrenters alternativ på marknaden. I samband med ett varumärke är positionering i konsumenters medvetande en viktig aspekt då varumärkets position avspeglar konsumenters uppfattningar. Med uppsatsen avser vi undersöka hur en ompositionering av ett varumärke kan påverka konsumenters uppfattningar. Vi analyserar ompositioneringens påverkan med hjälp av att utveckla immateriella dimensioner av brand equity som varumärkesmedvetenhet, upplevd kvalitet och märkesassociationer. Vi har valt att uppfylla syftet genom att använda oss av ett fallföretag.

Det blir allt vanligare med etiska och miljömässiga märkningar på livsmedel. Med bryggkaffe som exempel är syftet med uppsatsen att undersöka konsumenters attityd till symbolerna KRAV, Rättvisemärkt, Rainforest Alliance och EU-symbolen för ekologiskt jordbruk. Genom att undersöka attityden kan möjliga förklaringar till det så kallade ?konsumentglappet? urskiljas samt förslag till hur glappet kan minskas. Den teoretiska huvudmodell som använts är ?The ABC-model of attitudes? och som analysunderlag används positionering och valkriterier.

Det finns god tillgång på vildsvin i Södermanland, trots det når endast en liten del av vildsvinsköttet konsumenterna. Jägare skjuter av vildsvin, vilthanteringsföretag tar hand om köttet och återförsäljare saluför vildsvinskött till konsumenter. Dock uppskattas det att endast 15 % av det tillgängliga vildsvinsköttet säljs till konsumenter. Denna studie har genomfört en kvalitativ fallstudie för att identifiera de tillväxthinder som vilthanteringsföretagare upplever hindrar dem från att utveckla vildsvinsköttsföretagandet. Den teoretiska grund studien baseras på utgörs av entreprenörskapslitteratur med tyngdpunkt på tillväxthinder. Studien tar en ansats i förädlingskedjan och utgår från att tillväxthinder i småskaliga företag kan beror på interaktionen med andra aktörer.

Syftet med denna studie är att belysa vilka faktorer som ligger bakom företags beslut att själva äga eller outsourca hela eller delar av transportfunktionen. På en global marknad inser fler och fler företag att de inte besitter den kompetens som krävs i den allt tuffare konkurrensen. Det blir nödvändigt att samarbeta med andra företag för att kunna utnyttja deras kompetens och därigenom skapa konkurrensfördelar. Det har länge pågått en diskussion kring outsourcing som ett svar på detta ökade konkurrenstryck. Debatten kring in- och outsourcing har historiskt fokuserats mycket på kärnkompetens som en drivande faktor när företag ska besluta vad de själva ska producera kontra att lägga ut på marknaden.

I en värld där konsumenten dagligen överöses av kommersiella budskap är det många gånger svårt, för att inte säga omöjligt, för företag att synas. Ett tuffare klimat kräver tuffare tillvägagångssätt, vilket har resulterat i nya marknadsföringsmetoder. En av dessa nya metoder är provokativ marknadsföring som vänder sig till betraktarens känslor genom provokation. Provokativ reklam och dess effekter på konsumenter har undersökts tidigare. Dessa studier har emellertid övervägande fokuserat på provokation i form av sexuella stimuli, varför det råder stor osäkerhet om hur andra provokationsformer i reklamsammanhang mottas av konsumenter.

Syfte: Meningen med studien är att bidra med en större förståelse och förhoppningsvis nya insikter om konsumtionen av lyxprodukter inom matbranschen genom att integrera redan existerande teori med empiriskt material. Syftet är att ur ett företagsperspektiv beskriva hur en förståelse för konsumententbeteende kring exklusiva matprodukter kan användas i marknadsföringen av dessa produkter.Studien riktar sig till människor, forskare samt organisationer som är intresserade av marknadsföring av lyxprodukter, men är även riktad till människor med intresse för nutidens konsumtion. Vidare motiveras studien ur ett etiskt perspektiv genom att belysa fenomenet kring dagens konsumtion och göra konsumenter medvetna om drivkrafterna bakom sitt beteende.Problemformulering: Hur kan företag som säljer exklusiva matprodukter använda förståelsen för konsumenternas beteende i sin marknadsföring? Vad kan vara bakgrunden till att konsumenter väljer att konsumera högkvalitativa och exklusiva matprodukter? Hur kan företag kategorisera in dessa konsumenter i olika konsumentgrupper? Var och vid vilka tillfällen väljer dessa konsumenter att konsumera exklusiva matprodukter?Metod: Studien är en kvalitativ studie där en kombinerad fall- och tvärsnittsstudie är genomförd. De data som samlats in och ligger till grund för studiens resultat och slutsats är genomförd genom litteraturstudier, intervjuer samt en frågeenkätundersökning.

Uppsatsens frågeställning handlar om att beskriva hur konsumenter använder sociala medier inför ett köpbeslut. Syftet är därmed att beskriva de olika sätt som konsumenter använder tjänster i sociala medier i denna process och hur de värderar det innehåll som de väljer att ta del av. Arbetet har en induktiv ansats utifrån tankarna att användandet av sociala medier är ett nytt ämne där det saknas utförlig forskning. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Totalt genomfördes 10 intervjuer där respondenterna utgjordes av ett bekvämlighetsurval bestående av studenter på Örebro universitet i åldrarna 21 till 30. Respondenterna valdes utifrån premissen att de använder sociala medier och urvalet blir således inte representativt för samtliga konsumenter, oavsett om de använder sociala medier eller ej.Utifrån intervjusvaren har en modell konstruerats där konsumenter delas in i fyra olika typer av användare utifrån två aspekter.

SyfteSyftet med denna studie har varit att undersöka vilka delar av upplevelsen som konsumenten får i en fysisk single brandbutik som bör efterliknas och lyftas in i samma företags digitala butik. Det har även varit att se hur väl företag förmedlar sina kärnvärden till sina konsumenter i den fysiska butiken. Slutligen har det undersökts vad som är viktigt när det kommer till egenskaper, funktioner och upplevelsen generellt för konsumenter när de handlar online.ProblemformuleringVad som gör denna studie speciellt intressant är att de single brandföretag jag har undersökt bedriver egen fysisk samt digital butik där de säljer sina produkter, men de har även återförsäljare som säljer samma produkter och blir på så sätt deras konkurrenter. Eftersom dessa single brandföretag har ett varumärke och kärnvärden som de måste leva upp till kan de inte sänka priserna på sina produkter på samma sätt som deras återförsäljare kan. Skulle då lösningen kunna vara att försöka lyfta in upplevelsen konsumenterna får i den fysiska butiken in i den digitala butiken för att förmedla en bra varumärkesupplevelse?SlutsatsDenna studie grundade sig på en modell som beskriver hur en bra användarupplevelse kan skapas.

Denna undersökning utreder om det finns anledningar till att elektronisk handel skulle vara intressant för butiker i glesbygd. Landsbygd likställs i den här rapporten med glesbygd. I denna undersökning har metoderna litteraturstudie och telefonintervju använts. Fördelar med att införa en webbutik för butiker i glesbygd är att det kan ge en utökad kundkrets och ökade intäkter. Samtidigt kan ett webbutiksinförande vara svårt att genomföra.

Detta arbete syftar till att finna mönster för vad vuxna konsumenter anser vara viktiga attribut hos förebilder för att dessa ska påverka våra konsumtionsval. Detta för att underlätta och förbättra arbetet med att finna goda förebilder som kan representera det man som marknadsförare eller PR-ansvarig önskar kommunicera, förmedla eller sälja. Detta även för att lösningarna på arbetet med förebilder ska bli mer effektivt, både kostnads- och tidsmässigt. Detta är en kvalitativ studie vars resultat bygger på intervjuer med 10 st konsumenter i olika åldrar, samtliga dock över 18 år.Teorier som använts i analysen är bland andra självkoncept, self/image congruence models, det utökade jaget, referensgrupper och celebrity endorsement.Resultatet av detta arbete tyder på att tydliga mönster för vad som anses vara viktiga attribut är självsäkerhet, öppenhet och trovärdiga informationskällor. Genom att som PR-ansvarig skapa en konsekvent bild av den människa som man vill generera publicitet kring ökas trovärdigheten och därmed även påverkan på konsumtionsval.

Vår avsikt med uppsatsen är att beskriva och analysera medias larmrapporters inverkan på livsmedelsprodukternas nuvarande situation och framtid. Vi undersöker varför vissa företag lyckas bättre respektive misslyckas med sin krishantering utifrån hur de bemöter larmen.Vi har utgått från teorin Crisis Management, där vi har funnit en applicerbar modell på vårt syfte, Crisis Response System, som kompletteras med sårbarhetsmodellen A Simple model of Crisis Susceptibility. Dessa modeller behandlar den interna krishanteringen. För att externt kunna bemöta larmrapporter har vi valt att tillämpa PR-modellen Communication Strategies for Responding to a Crisis där paralleller dras till delar ur ryktes- och trovärdighetsmodellen Brand-Building Blocks..

Bakgrund Vi lever i ett konsumtionssamhälle där barn och unga ses som konsumenter som många gånger har egna pengar. Forskning har visat att konsumtion och ekonomi är något som dagens elever behöver kunna, samt att det är både i skolan och i hemmet som dessa kunskaper ska erhållas. I skolan sker undervisning om konsumtion och ekonomi bland annat i ämnet hem- och konsumentkunskap.Syfte Syftet med denna studie var att utforska lärares tankar och val kring undervisning i perspektivet ekonomi inom hem- och konsumentkunskap.Metod Den metod som användes var semistrukturerade intervjuer med totalt fyra kvinnliga hem- och konsumentkunskapslärare från tre olika orter i södra Sverige. Intervjuerna spelades in på mobiltelefon och transkriberades sedan med hjälp av dator och därefter analyserades med innehållsanalys.Resultat Lärarna i studien ansåg att rättigheter och skyldigheter som konsumenter samt förmågan att hushålla med pengar är något eleverna behöver lära sig. Lärarna uppger att de själva undervisar både om pengar samt om rättigheter och skyldigheter.

SammanfattningBakgrundMedlemskort är ett väl utbrett marknadsföringsverktyg som frekvent tillämpas på marknader runt om hela världen. Detta marknadsföringsverktyg är en produkt av de lojalitetsklubbar som i början av 1920-talet började utvecklas för att skapa bättre relationer mellan konsumenter och företag. I dag har en debatt bland forskare uppstått där medlemskortets betydelse och användningsområden har börjat debatterats. Vissa anser att medlemskort inte alls är så pass lojalitets skapande och relationsbyggande som tidigare ansett, utan att de idag endast existerar för att skapa kunskap och inhämta information om företagens kunder. Tillämpningen av medlemskort har fått en sådan utbredning att de idag används mot allt yngre och yngre konsumenter. I denna studie skall vi därför undersöka medlemskortets utsträckning hos gymnasieelever och se hur denna målgrupp förhåller sig till detta marknadsföringsverktyg.

Syftet med denna studie är att undersöka hur etisk produktion påverkar konsumenters attityd gentemot en ökad investering vid konsumtion. Vedertagen teori menar på att etisk produktion har en positiv påverkan på den genomsnittlige konsumentens attityd och att konsumenter kan tänka sig att betala ett högre pris för produkter producerade på etiskt vis. Med syfte att konkretisera begreppet CSR och underlätta för respondenterna i enkätundersökningen används begreppet etisk produktion med hänvisning till äggkonsumtion. Aspekterna av begreppet etisk produktion som ligger till grund för denna studie är miljövänlig transport och god hönshållning. Studiens resultat redogör för att konsumenter är positivt inställda till att betala ett högre pris för produkter producerade på ett etiskt vis och att etisk produktion är ett produktattribut som påverkar konsumenternas attityd gentemot konsumtion..

Under 2000-talet verkar flera företag i en konkurrensutsatt miljö och vikten av begreppen kundnöjdhet och servicekvalitet har återigen aktualiserats. En av de branscher där kon-kurrensen tilltar är restaurangbranschen och olika konsumenter efterfrågar olika erbju-danden. Ett vanligt förekommande sätt att öka konkurrensförmågan är genom en nisch-ning och ett globaliserande av konceptet, detta är särskilt vanligt inom snabbmatsbran-schen. Det finns flera olika anledningar att besöka en restaurang och olika konsumenter har olika uppfattning om vad en god service innebär. Det är därför viktigt att förstå vilka branschspecifika aspekter som ger upphov till kundnöjdhet.