Klädbranschen är idag hårt konkurrensutsatt och det gör det svårt för klädföretag att synas vilket leder till att företag ständigt måste finna nya vägar för att nå ut till kunderna. En av dessa vägar är att ha ett starkt varumärke eftersom varumärket har fått en betydande roll för konsumenterna då deras köpbeteende har förändrats. Konsumenterna köper inte längre en produkt, de köper ett varumärke och det som förmedlas genom detta. Till följd av konkurrensen har många företag gett sig in i varumärkeshandeln på butiksnivå och konceptbutiker har växt fram där kunden får kliva in i företagens värld. Företag säljer genom konceptbutiker inte bara produkter utan även image och upplevelse vilket kan förstärka varumärket.Detta gör att det är intressant att ställa frågan: Vilka faktorer i konceptbutiker är viktiga för att förstärka och underhålla ett varumärke? Syftet med denna uppsats är att med hjälp av fallstudier analysera och utvärdera vad som är viktigt i konceptbutiker för att förmedla varumärken.

Varumärkesutvidgning är i dag en trend inom affärsutveckling, då metoden underlättaringången på nya marknader. Utvidgningar är dock ingen genväg till en garanteradpublikframgång. Om utvidgningen ska fungera måste den struktureras så att den framstår somsjälvklar i konsumentens huvud, förutsatt att man vill att utvidgningsprodukterna ska köpas.Många är företagen som lyckats med sin utvidgning men många är även de som misslyckats,och som med det fått betala ett högt pris för lärdomen. I takt med att utvidgningsstrategiernahar ökat bland företag, är det också många som glider in på närbesläktade marknader, eller påhelt andra branscher. Varumärket får då fungera som en garant för den nya produkten.

Under senare år har vi fått allt större problem med antibiotikaresistens bland bakterier. Dessa problem är delvis en oundviklig följd av användandet av antibiotika. De förvärras dock kraftigt av det faktum att vi använder antibiotika i en långt större omfattning än vad som kan anses nödvändigt. Detta överanvändande beror till stor del på det faktum att behandling med antibiotika i många fall är en förmånlig lösning för den enskilde patienten, som erbjuder ett snabbt tillfrisknande till en låg kostnad. Vi har följaktligen ett klassiskt fall av externa effekter, där det som är rationellt för den enskilde skiljer sig från det som är rationellt för samhället som helhet.

Inledning: Etableringen av e-handel har underlättat vardagen för många människor som nu kan handla produkter över internet, hemifrån och när de vill. Så länge som handel har funnits har även missnöjda kunder varit ett faktum och så länge handeln fortsätter kommer kunder fortsätta att vara missnöjda. E-handeln har gjort att många människor har fått nya shoppingvanor och värderingar, men en del är skeptiska till att handla över internet på grund av att det är krångligt och att de inte får den sinnliga upplevelsen det innebär att handla i en fysisk butik. Missnöjet som uppstår hos kunder som handlar över internet i en virtuell butik, tror vi skiljer sig från det missnöje en kund får efter att ha handlat i en fysisk butik.Syfte: Syftet med uppsatsen är att från ett kundperspektiv utveckla en djupare förståelse för om missnöjda kunders agerande skiljer sig åt vid köp i en fysisk butik jämfört med köp i en virtuell butik. Om så är fallet så ska dessa skillnader beskrivas och analyseras för att ytterligare kunskap inom området ska uppnås.

Problem: I denna uppsats har vi valt att behandla den människonära tjänsten. Det som utgör dessa mellanmänskliga interaktioner är dess krav på starkt kommunikativa signaler, som skall tydas och anpassas mellan den som ger tjänsten och den som tar emot den. Idag kan man köpa denna form av tjänst via Internet. Med andra ord förväntas det mellanmänskliga kriterierna skall kunna digitaliseras och ändå behålla samma värde för kunden. Är det verkligen lämpligt att digitalisera denna typ av tjänst och förvänta sig att man ska uppnå samma resultat som om tjänstegivaren och tjänstemottagaren möttes öga mot öga.

Uppsatsens titel: Leverantörens varumärkesstrategi ? En studie om hur konsumenters beteende kan påverka en leverantörs varumärkesstrategi gällande private label och national brandsKurs: Examensarbete, Civilekonomexamen, Marknadsföring, 30hp (4FE62E)Lärosäte: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, KalmarFörfattare: Amanda Andersson och Rebecca DanielssonHandledare: Christine TidåsenExaminator: Bertil HulténDatum: 2014-05-26Nyckelord: Private Label, National Brands, Varumärkesstrategi, Leverantör, Konsumentbeteende, Attitydslojalitet, Beteendelojalitet Bakgrund: Varumärkesutbudet på hyllorna i dagligvaruhandeln har förändrats. Denna uppsats fokuserar på hur en konsuments beteende gällande varumärkena private label och national brands ser ut. Vidare utgår uppsatsen från hur konsumentens beteende kan påverka leverantörens varumärkesstrategi gällande private label och national brands. Syfte: Examensarbetets syfte är att beskriva hur konsumenters köpbeteende och tankar kan påverka en leverantörs varumärkesstrategi gällande private label och national brands. Vidare avser uppsatsens författare generera slutsatser gällande hur leverantörer kan hantera sin varumärkesstrategi.

Titel:?Gapa så får du en release. Svälj den så anses du samarbetsvillig? Konstruktionen av journalistrollen i tidningen journalisten 1960-2010Författare: Sanna LindmarkKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet, Hösttermin 2012Uppdragsgivare: Jenny Wiik JMGHandledare: Jenny WiikSidantal: 47Syfte: Syftet är att undersöka konstruktionen av journalistrollen i tidningen Journalisten under 50 år, 1960-2010Metod: Kvalitativ innehållsanalysMaterial: Journalistförbundets facktidning Journalisten årsutgivningar; 1960, 65, 70, 75, 80, 85, 90, 95, 2000, 2005 och 2010.Huvudresultat: Konstruktionen av journalistrollen har skapats ur olika diskurser under perioden frånprofessionaliseringens start 1960 fram till idag.

Att hälsa är en ny och växande marknad i Sverige är inget som undgått vare sig producenter eller konsumenter. Medvetenheten hos folket kring hälsa ökar och den svenska befolkningen har aldrig varit så hälsomedveten som den är idag. Trots detta blir vi enligt statistiken allt fetare. Det verkar motsägelsefullt, att sjukdomar som fetma och diabetes kraftigt ökar under samma period där marknadsföringen av nyttigare livsstilar och livsmedel är massiv. Fettsnåla och sockersnåla alternativ bland livsmedelprodukterna ökar och produktionen av hälsosamma produkter har varit på uppgång de senaste åren.

Den växande e-handelsbranschen präglas av stora returmängder och i den konkurrens sområder på marknaden idag kan en enkel returprocess bidra till både kundlojalitet ochkostnadseffektivisering. E-handelsföretagens och transportföretagens gemensamma mål är attgöra konsumenten nöjd, eftersom utan konsumentens köp uteblir intäkten för bägge parter.Med samma slutgiltiga mål finns det en anledning att undersöka närmare hur dessa aktörerförhåller sig till varandra. Studiens fokus är returflödet från konsument tillbaka till ehandelsföretagetmed tillhörande tre parallella flöden: information, fysiska varor och kapital.Syftet är att belysa såväl e-handelsföretags som transportföretags uppfattningar och hanteringrelaterat till e-handelsreturer, för att därigenom bidra med ökad kunskap och förståelse förcentrala aspekter att beakta vid utformandet av ett effektivt returflöde. Ett effektivt returflödehandlar om såväl kostnads- som måleffektivitet och inkluderar även miljöaspekten,kundservice, ledtider, förmågan att se till returflödeskedjan ur ett helhetsperspektiv ochhållbarhet inför framtiden. Studien grundar sig på intervjuer med e-handelsföretag,sakkunniga inom e-handel och anställda på ett transportföretag samt en kartläggning av fyrasvenska transportföretags returerbjudande utifrån deras hemsidor.

Problem: I denna uppsats har vi valt att behandla den människonära tjänsten. Det som utgör dessa mellanmänskliga interaktioner är dess krav på starkt kommunikativa signaler, som skall tydas och anpassas mellan den som ger tjänsten och den som tar emot den. Idag kan man köpa denna form av tjänst via Internet. Med andra ord förväntas det mellanmänskliga kriterierna skall kunna digitaliseras och ändå behålla samma värde för kunden. Är det verkligen lämpligt att digitalisera denna typ av tjänst och förvänta sig att man ska uppnå samma resultat som om tjänstegivaren och tjänstemottagaren möttes öga mot öga.

Varumärkeskapital är det mervärde som ett varumärke ger en produkt i förhållande till om varumärket inte funnits på produkten. Konsumentbaserat varumärkeskapital innebär vidare att det är i konsumentens medvetande som varumärkeskapitalet existerar. Snabbrörliga konsumentvaror kännetecknas av att de köps ofta och att deras kontakt med konsumenten är begränsad, vidare är de ofta lätta att byta ut.Den här studien undersöker genom kvalitativa intervjuer hur företag bygger varumärkeskapital inom en marknad för snabbrörliga konsumentvaror. Åtta varumärkesansvariga på företag verksamma inom en marknad för snabbrörliga konsumentvaror har intervjuats för att få reda på deras syn på byggande av varumärkeskapital inom nämnda kontexten.Hela studien utgår i grunden från fem dimensioner av varumärkeskapital nämligen varumärkesassociationer, varumärkeskännedom, varumärkeslojalitet, upplevt värde samt andra varumärkestillgångar. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån dessa dimensioner stött av andra relevanta teorier inom ämnet, analysen har också sin grund i det valda syftet.Resultaten av denna studie påvisar hur varumärkeskapital skapas för snabbrörliga konsumentvaror inom de fem dimensionerna av varumärkeskapital.

De senaste årtiondena har den privata konsumtionen per capita ökat påtagligt och konsumenters köpbeslut har alltmer kommit att handla om emotionella köpkriterier och shopping har kommit att bli mer än bara ett produktval. Användandet av livsstilar som bas för segmentering har blivit ett populärt inslag i dagens marknadsföring. Med detta menas att butiker segmenterar sin marknad efter konsumentens intressen, erfarenheter och uppfattningar, för att nå konsumenten så bra som möjligt samt få konkurrensfördelar mot konkurrenterna. Uppsatsens undersökning bygger på att vi har besökt butiker som utger sig för att vara livsstilsbutiker. Vi intervjuade representanter för butikerna för att få deras syn på livsstilskoncept.

I en mindre stad råder det hård konkurrens på marknaden mellan de enskilda damklädesbutikerna. Detta ställer i sin tur press på butikerna att skapa en kundkrets som på lång sikt vill vara lojal till butiken. Att erbjuda sina konsumenter en kundklubb kan vara ett sätt, dock är inte detta tillräckligt då det idag finns det en uppsjö med kundklubbar. Faktum är att många kundklubbar erbjuder i stort sett likadana förmåner till sina medlemmar. För att urskilja sig på marknaden är det viktigt att finna den rätta kombinationen av ekonomiska och sociala förmåner som passar det utvalda segmentet för den enskilda butiken.

En färsk undersökning visar att en av tre köper ny mobil vartannat år, var femte har tre tv-apparater och fler än var fjärde svensk äger en spelkonsol. Konkurrensen i hemelektronikbranschen hårdnar med den tyska kedjan Media Markts intåg i Sverige. De etablerade kedjorna får det allt tuffare och risken för utslagning ökar. Konsumenterna blir vinnarna som gagnas av lägre priser och ett större utbud. Många företag går i den fälla som innebär att de konkurrerar med låga priser, vilket ibland kan vara effektivt, men som många gånger bara betyder att man ger bort de vinster som krävs för att skapa och upprätthålla bestående fördelar gentemot konkurrenterna.

 Syfte: Studien syftar till att identifiera upplevda risker och riskreducerare vid e-handel, samt beskriva hur dessa påverkas av produktens och Internetbutikens karaktär. Metod: Data insamlas genom enkätstudie, fokusgruppsintervjuer samt observationer. Fokusgruppsintervjuerna ger dels förklaring till enkätstudien och bidrar dels till ytterligare perspektiv. Observationer av Internetbutiker genomförs för att identifiera riskreducerare.Teori: Främst används teorier om upplevd risk, riskreducering samt produkters karaktär.Slutsats: De upplevda risker som identifierats vid köp över Internet är funktionell risk, leveransrisk, tidsrisk, psykologisk risk, finansiell risk, betalningsrisk, källrisk samt social risk. Undersökningen visar att dessa upplevda risker varierar beroende av konsumenten, produktens karaktär samt Internetbutikens karaktär. En mängd olika riskreducerare har identifierats varav word-of-mouth har varit den mest betydande och som i viss mån kan reducera samtliga risker.