Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur interpersonell beröring från en anställd, i form av ett handslag, förändrar kundens uppfattning av shoppingupplevelsen. Vidare ämnar studien att väcka intresse för ämnet likväl som att ge rekommendationer för vidare forskning av det taktila sinnets och den interpersonella beröringens betydelse i marknadsföringssammanhang.Metodik: Studien är utförd genom en kvantitativ undersökningsmetod med ett deduktivt angreppssätt. Ett teoretiskt ramverk presenteras, utifrån vilket hypoteser i sin tur har formulerats. För att kunna testa de framtagna hypoteserna har ett fältexperiment utförts på Teknikmagasinet i Kalmar. Utifrån analyser av resultaten har generella slutsatser dragits, vilka ligger till grund för rekommendationer för framtida forskning inom ämnet sinnesmarknadsföring med fokus på det taktila sinnet och interpersonell beröring.Resultat: Studiens resultat visar vidare att interpersonell beröring, i form av ett handslag, påverkar shoppingupplevelsen på ett positivt sätt.

Under den senare delen av 1900-talet inträffade ett antal företagsskandaler, såsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för såväl styrelsers som revisorers arbete. För att återfå förtroende på den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande åtgärderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vår problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande påverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vår frågeställning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrån ett expertperspektiv.

Problematisering:E-handeln är en av globaliseringens och informationsteknologins frukter. Denna konstant utvecklandes affärsområde innebär många fördelar för dess aktörer. Trots detta existerar det svårigheter kring dess kundserviceaspekt. Det är denna faktor som utgör uppsatsens centrala studieämne. Syfte: Uppsatsens ändamål är att förstärka våra kunskaper av e-handeln, sett ur en service management perspektiv.

Under den senare delen av 1900-talet inträffade ett antal företagsskandaler, såsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för såväl styrelsers som revisorers arbete. För att återfå förtroende på den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande åtgärderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vår problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande påverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vår frågeställning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrån ett expertperspektiv.

Problem:Idag konkurrerar Internethandeln alltmer med den traditionella handeln. Företagen måste söka efter nya konkurrensmedel. Många företag försöker styra över sina konsumenter. Här ser vi ett problem då konsumenters önskemål långt ifrån alltid stämmer överens med företagens strategier. En möjlighet att öka företagets förståelse för kundens önskemål och förbättra sina strategier är att studera konsumenternas beteende.

På dagens marknad råder hård konkurrens om konsumenterna. För att företag ska lyckas med att vinna marknadsdelar och tillfredställa oss med rätta produkter och image, gäller det att gå på djupet och undersöka oss konsumenter och varför vi egentligen shoppar. Nivån av njutning och tillfredställelse vid shopping skiljer sig åt mellan konsumenter. Den shopping som inte är nödvändig för att vi ska kunna fungera i vardagen, som används för att öka livskvalité och njutning, kallas hedonic shopping. Vid den hedonistiska aspekten av shopping blir konsumenten motiverad av den emotionella och underhållande dimensionen associerat med inköpen. Den utilitariana shopparen, å andra sidan, handlar varor målmedvetet och effektivt och påverkas därmed inte av den underhållande delen på samma sätt (Babin, Darden & Griffin, 1994). För att kunna kategorisera och djupare förstå den hedonistiska aspekten av shopping har sex kategorier utvecklats: adventure shopping, social shopping, gratification shopping, idea shopping, role shopping och value shopping.

Miljöfrågorna blir allt fler och får alltmer uppmärksamhet i vårt samhälle. Vi har blivit medvetna om vilka konsekvenser vårt agerande har haft och fokusen ligger just nu på hur vi skall stoppa denna utveckling och vända trenden mot ett mer hållbart samhälle. Frågorna handlar om att ta vara på restprodukter och återanvända dessa för att på detta sätt spara naturens resurser. En viktig del i detta arbete är återvinning.I Sverige har vi den senaste tiden sett TV-reklamer som uppmanar konsumenter att återvinna. Det är känt att marknadsföring har mycket stor inverkan på konsumenter när det gäller val av varor och tjänster.

Sammanfattning Titel:Laholmschips ? Ur ett marknadsföringsperspektiv Författare:Daniel Andersson, Malin Andersson, Daniel Petermann och Jennie Pettersson Institution:Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan, Lunds Universitet Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva Laholmschips marknad för företagets produkt - en chipspåse på 175 gram. Dessutom görs en utvärdering av Laholmschips expansionsmöjligheter, dels med en ny 75 grams påse med eventuellt förändrad design men vi kommer även att studera möjligheten att expandera med den nuvarande produkten. Metod: En kvalitativ metod i form av individuella djupintervjuer har legat till grund för enkätundersökningen. Metodvalet för att studera Laholmschips möjligheter till expansion har varit intervjuer med företrädare för olika distributionskanaler samt en intervju med en varumärkesexpert.

Det blir allt viktigare för butiker att differentiera sig från sina konkurrenter för att locka kunder. Genom marknadsföring kommunicerar butiken med kunderna och kan påverka vilken bild och uppfattning de får av butiken. En viktig marknadsföringskanal som ofta blir bortglömd är butikens egna skyltfönster. Skyltfönstret står för det första intrycket kunden får och kan vara avgörande för vilka associationer som förknippas med butiken.Syftet med den här rapporten är att undersöka hur en klädbutik utformar sina skyltfönster med hjälp av olika knep och metoder. Rapporten fokuserar på hur exponeringen och butikens syfte med skyltningen uppfattas av konsumenterna.

Klädindustrins negativa påverkan på hållbar utveckling har på senare tid blivit allt mer uppmärksammad av konsumenter, media och aktörer i modebranschen. Även om medvetenheten har ökat så har inte konsumtionen av hållbara klädalternativ gjort det till önskad grad. Tidigare forskning har identifierat ett gap mellan konsumenters attityd och beteende kring hållbart mode, konsumenten säger sig vilja köpa grönt mode men gör det inte. Den här studien går ut på att undersöka vilka orsaker som finns till gapet med följande problemformulering: vilka är de bakomliggande orsakerna till gapet mellan unga svenska kvinnliga konsumenters attityder och handlingar gällande hållbart mode? Syftet med studien är att med hjälp av funna orsaker kunna bidra till befintlig forskning inom området.

Kurs: 2FE73E, Examensarbete i företagsekonomi med inriktning marknadsföring, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet.Författare: Johanna Liikamaa & Erika GustafssonHandledare: Leif MarcussonExaminator: Richard OwusuUppsatsens titel: Förtroendeskapande mellan företag och kunder: en kvalitativ studie om hur sex svenska företag ser på förtroendeskapande gentemot kunder.Forskningsfråga: Hur arbetar svenska tjänsteföretag med förtroendeskapande gentemot kunder och potentiella kunder?Syfte: Syftet med denna uppsats är att bidra med en undersökning kring förtroendeskapande gentemot kunder. Vi har två delsyften, vilka är att klargöra och analysera hur företagen arbetar med kundrelationer och lojalitet.Metod: Studien baseras på kvalitativ metod, datainsamlingen har skett genom öppna telefonintervjuer med sex företrädare från företag. Resultat: Genom studiens intervjuer och dess resultat har vi kommit fram till att företag är beroende av förtroende från deras kunder. Våra informanter har återgett att förtroendeskapandeåtgärder är värt mycket och att utan förtroende kommer man inte långt i sitt arbete. Detta beror troligen på att det inte enbart är produkten eller tjänsten som står i fokus utan ?hela paketet? i form av service och förtroendeskapande åtgärder med mera.

 Titel:                           Va´då finanskris? En studie om Konsumentbeteenden. Problemformulering: Hur påverkas konsumenterna av finanskrisen vad gäller inköp av dagligvaror och sällanköpsvaror? Syfte: Vårt huvudsyfte är att studera hur konsumenternas konsumtion har förändrats i form av bättre planering, prismedvetenhet och eventuella utgiftsminskningar på grund av finanskrisen och den rådande lågkonjunkturen. Metod: Vi har valt att göra en studie utifrån konsumenternas perspektiv då vi vill få en bred bild av hur konsumenterna upplever sig påverkas av finanskrisen. Detta ledde till att vi genomförde en kvantitativ studie genom att dela ut enkäter till 400 personer utanför Ica Maxi respektive Coop Forum. I studien har vi haft ett positivistiskt förhållningssätt då vi objektivt har bearbetat respondenternas svar. Vi har tillämpat den deduktiva ansatsen eftersom vi utgår från en redan befintlig teori och utifrån den bildar en hypotes för att sedan se ifall den ska förkastas eller ej. Teori: Vi har koncentrerat oss på teorier som berör Konsumentbeteende på ett eller annat sätt.

Titel: Kundens val av bank Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Sanna Westling och Angelica Kjellin Handledare: Lars-Johan Åge Datum: 2012- januari Syfte: Syftet med denna studie är att belysa vilka faktorer som påverkar kunden i valet av bank och jämföra dessa med bankernas syn på vilka faktorer som avgör kundens val av bank. Målet är att presentera ett resultat som kan vara till nytta för bankerna i deras framtida marknadsföring. Metod: En kvantitativt inriktad enkätundersökning har via metoden snowballing spridits till respondenter. Resultat har mätts och presenterats empiriskt via staplar och diagram. Kvalitativa intervjuer har skett med bankerna där resultatet har kopplats till enkätundersökningen och en diskussion förts med kopplingar till teorierna vi presenterat och bearbetat med inhämtad sekundärdata. Resultat & slutsats: Vår studie utmynnade i att de tre viktigaste faktorerna för val av bank är kunskap, kundbehandling och säkerhet. Det visade sig att bankerna var på ungefär samma linje men att det fortfarande finns några kunskapsluckor här att fylla ut. Förslag till fortsattforskning: Vi har bara skrapat på ytan bland alla de orsaker som kan finnas till valet av bank.

Att sociala medier och dess användarantal har ökat avsevärt de senaste åren kan knappast ha undgått någon. Som en konsekvens av detta produceras idag enorma mängder data som kommit att tituleras ?The Big Data?. Det råder idag en stor hype kring begreppet och de affärsmässiga möjligheter som fenomenet skapar. I relation till en explosionsartad användning av sociala medier och med den entusiasm som ?The Big Data? har mötts av, har vi observerat ett annat fenomen: konsumenter som hashtaggar sina Instagrambilder med varumärken och produktnamn.

Syftet med denna rapport är att undersöka hur en mindre bank med begränsade resurser kan marknadsföra hållbara aktiefonder mot privata kunder på ett lämpligt sätt. Detta är av intresse eftersom marknaden i allt större utsträckning efterfrågar produkter av detta slag samtidigt som det ofta råder bristande kunskap bland banker angående hur hållbara produkter bör marknadsföras. En empirisk studie tillsammans med en litteraturstudie har legat till grund för utformningen av ett antal rekommendationer. Resultatet av kundundersökningen visar att det finns en utbredd okunnighet på marknaden om dessa produkter, men även att det finns ett relativt stort intresse för dem. Enligt undersökningens resultat är en lämplig målgrupp att rikta marknadsföringen mot högutbildade, yngre män och kvinnor.