Syftet med den här uppsatsen var att studera hur matchning av studenter som jobbar extra som Konsulter går till. Detta jämfördes med hur bemanningsbranschen matchar sina ordinarie Konsulter och hur rekrytering går till i vanliga företag. Det visade sig att det inte gjorts så mycket forskning om matchning riktad mot just studenter och om hur matchning går till. Detta gjorde att teorin var tvungen att byggas upp innan studien kunde påbörjas. När detta var gjort studerades hur ett utvalt bemanningsföretag gjorde i praktiken, genom att studera deras dokument, intervjua jobbmäklare samt förevisning av hur de arbetar.

 Vi har kommit fram till att kontorets framgångsfaktorer ligger bl.a. i på vilket sätt personalen rekryteras, teamarbetet, företagskulturen samt att personalen delar med sina kompetenser och erfarenheter och bollar idéer med varandra. Att personalen rekryterar lämpliga Konsulter på rätt arbetsplats är andra framgångsfaktorer enligt oss. Vi har utformat ett koncept i form av en stjärna till kontoret som ett bidrag till fortsatt utveckling.   Vi har kommit fram till att kontorets framgångsfaktorer ligger bl.a. ipå vilket sätt personalen rekryteras, teamarbetet, företagskulturensamt att personalen delar med sina kompetenser och erfarenheteroch bollar idéer med varandra.

Syfte: Syftet med studien var att skapa förståelse för hur konsultchefers ledarskap blir präglat a trepartsrelationen som uppstår när det är två parter som är ansvariga för en konsult. Vi ville skapa oss en inblick i hur konsultcheferna leder sina Konsulter och hur de arbetar för att motivera dem. Vidare ville vi skaffa oss en uppfattning över hur Konsulterna upplever situationen.Metodik: Studien har genomförts i form av en fallstudie på två bemanningsföretag med utgångspunkt i en induktiv forskningsansats. Data har samlats in genom en kvalitativ metod där sju semistrukturerade intervjuer med personer på fallföretagen har genomförts.Slutsats och slutdiskussion: Genom studien har det framkommit att trepartsrelationen är ett komplext fenomen där chefen inte ses som den traditionella ledaren utan snarare som en administratör. Genom trepartsrelationen har det framkommit att problem kan uppstå då konsultchefernas roll blir likt medlare istället för chef.

SammanfattningDetta är en Magisteruppsats i medie- och kommunikationsvetenskap som ska undersökarelationen mellan PR-Konsulter och journalister med hjälp av den kvalitativa metodensamtalsintervjuer. Mina frågeställningar lyder som följer: Vilka är deras vanligastearbetsuppgifter? Hur ser respondenterna på relationerna mellan PR-Konsulterna ochjournalisterna? Bör relationen förbättras och skulle det i så fall vara till fördel för samhället? Om det skulle behövas, går det att se vilka möjligheter som finns för att kunna få en bättre relation professionerna emellan?Syftet är att undersöka relationen mellan PR-Konsulter och journalister samt att diskuterahur relationen kan beskrivas ur ett samhällsperspektiv. Kan man se att samspelet är något som påverkar yrkesrollernas innehåll? Avsikten är också att se om relationen harförändrats över tid.Tidigare forskning har visat på både fördelar och nackdelar med Public Relation där fördelarna kan vara att de har en positiv påverkan på demokratin och där nackdelarna kan vara att de är manipulativa och företräder organisationer och företag som har starkast resurser.

Traditionellt sett har organisationer ett fokus på värdering av materiella tillgångar och mindre hänsyn tas till värdering av den immateriella tillgången humankapitalet, d v s det mänskliga i organisationen som t ex kunskap, färdighet och kompetens. Ett sätt att värdera humankapitalet är att ta hjälp av externa Konsulter. Uppsatsen är en studie över hur externa Konsulter går tillväga vid värdering av humankapitalet och vilka värderingsfaktorer som används. Uppsatsen bygger på en fallstudie, baserad på halvstrukturerade intervjuer, och är utförd hos tre organisationer, av varierande storlek, som arbetar med att på konsultbasis värdera bl a humankapitalet. Uppsatsens övergripande syfte är att identifiera skillnader och likheter bland värderingsfaktorer som används vid värdering av humankapital.

Bemanningsbranschen är en ny och expanderande bransch i Sverige. Brain Bemanning är en av branschens aktörer som inriktar sig på att hyra ut högskolestudenter till företag och detta projekt utgår ifrån ett uppdrag för företaget i fråga. Projektets syfte var att utveckla ett förslag till lojalitetsprogram för Brain Bemannings uthyrda Konsulter. Företaget ville ha hjälp med att deras uthyrda Konsulter skall känna sig mer integrerade i företaget. För att kunna svara på projektets frågeställning genomfördes kvalitativa intervjuer där hermeneutiken använts som vårt vetenskapliga angreppssätt.

Since the late 1900s, the consultancy has taken a firm grip on the labor market. The consultants' work profile has been secured through agreements such as guaranteed wages. The collective has been shattered as well as higher demands are required of the employee. This results in higher work demands, workload, a reduced staffing resource and hopeless wages which can lead to health problems and depressions. Previous research shows that consultants find it stressful to be associated with two companies and some clients can also point out consultant through different attributes.

Syftet är att med en fallstudie analysera projektarbete inom en enhet på Teliasonera AB med avseende på arbetsmotivation bland medarbetare inom organisationsförändringar. Vi analyserar även om medarbetare inom enheten upplever skillnader mellan internt respektive externt ledarskap inom projektarbete när det kommer till att genomföra aktiviteter som skapar arbetsmotivation.Vi har för att kunna få svar på detta genomfört en förstudie av ett förändringsprojekt inom en enhet där organisationsförändringen var att utveckla befintliga rutiner och implementera ett nytt arbetssätt. Detta under ledning av både intern projektledning och externa Konsulter med kompetens inom Change Management. Förstudien har inneburit att intervjua en intern projektledare och två processansvariga ledare inom förändringsarbetet där resultatet i samband med teorier varit hypotesgrundande. Genom metodtriangulering har vi i nästa steg insamlat data genom en enkätundersökning hos medarbetare inom enheten som operativt arbetar med implementering av organisationsförändringar.Vårt resultat och slutsats visar att medarbetare inom enheten inte upplever att det finns någon skillnad i den utsträckning som interna och externa ledare genomför aktiviteter som har en påverkan på arbetsmotivationen.Bidraget med denna studie är att försöka se som medarbetare uppfattar skillnader mellan interna respektive externa ledare och deras förmågor att skapa arbetsmotivation hos medarbetare inom organisationsförändringar..

Vi har undersökt konsultchefer på ett bemanningsföretag. Syftet med studien har varit att ta reda på hur de upplever sina olika roller, vilket känsloarbete de utför i dessa roller, samt hur ledarskapet ser ut i chefsrollen. Vi har utgått från ett individperspektiv och med kvalitativ ansats intervjuat sex konsultchefer på ett bemanningsföretag, för att ta reda på vår frågeställning: Hur upplever konsultcheferna sina olika roller (som chef och säljare) och vilket känsloarbete utför de i rollerna mot Konsulter och kunder? Denna har vi besvarat med hjälp av tre huvudsakliga teoretiska ramar: Goffmans (2009) dramaturgiska teori, Hochschilds (2003)teorier om emotionellt arbete och slutligen Sandahl et al.s (2010) teorier om chefens roll i organisationen. Undersökningen visade att konsultcheferna upplever det vara viktigare att ?hålla rollen? som säljare mot kunder, än rollen som chef mot Konsulter.

Abstact: Syftet med uppsatsen Berättelser i organisationer - en analys av hur fyra organisationer och två Konsulter använder Corporate Storytelling som ett strategiskt muntligt kommunikationsverktyg var att öka kunskapen om begreppet Corporate Storytelling samt att undersöka hur de intervjuade organisationerna och Konsulterna använde sig av verktyget i en intern kontext. Vid användandet av Corporate Storytelling inom organisationer handlar det framförallt om hur berättelser kan användas som ett strategiskt verktyg för att förenkla och begripliggöra olika fenomen och budskap dels för den enskilda människan, dels mellan människor. Berättelser kan exempelvis användas för att förmedla känslor, politik och symbolism till medarbetare och omvärlden. Uppsatsen utgick från ett pedagogiskt perspektiv och frågeställningarna besvarades med hjälp av en kvalitativ undersökning bestående av sex intervjuer. I uppsatsen arbetade vi utifrån en abduktiv metod och resultatet visade att de intervjuade organisationerna och Konsulterna som medvetet arbetade med Corporate Storytelling främst gjorde det i syfte att stärka organisationskulturen.

Sammanfattning BAKGRUND: Denna studie berör egenföretagande Konsulter som inredare och deras beskrivning samt användande av nätverkande. Egenföretagande Konsulter är den målgrupp som representerar informanterna i studien med anledning av att de ingår i en komplex och flexibel arbetssituation. Utifrån den egenföretagande situationen har dessa informanters beskrivning av kompetensutveckling utifrån nätverkande belysts i relation till hälsa som välmående. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet med denna studie är att studera nätverkandets betydelse för utveckling av kompetens, det vill säga, utveckling av förmågor, färdigheter och yrkesrelaterade kunskaper inom en yrkesprofession. Mer specifikt inbegriper syftet att söka förståelse för hur individer, som delar praktikgemenskap i form av egenföretagande Konsulter i inredningsbranschen, beskriver och använder nätverkande som en källa till kompetensutveckling samt om detta kan bidra till dessa individers välmående i arbetslivet.

Bakgrund: The Standish Group, CompTI, (Computing Technology Industry Association) och Good ? to ? great visade i sina studier att de främsta faktorerna för ett lyckat IT-projekt handlar om att bjuda in aktörerna i utvecklingsarbetet, förbättra kommunikationen mellan berörda parter samt att använda rätt personal på rätt plats. Detta medför att konsulten måste inneha en mellanmänsklig kunskap för att kunna förtydliga den kommunikation som uppstår vid interaktionen med användaren. Syfte: Att undersöka vilka mellanmänskliga kommunikationskunskaper yrkesverksamma systemvetare inom konsultbranschen upplever sig sakna och möjligtvis behöva efter avslutade studier i systemvetenskap.Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats baserad på fem intervjuer. Materialet har transkriberats, kodats och strukturerats enligt beskriven bearbetningsmetoden.Resultat: I resultatet framkom det två olika kategorier; viktiga aspekter och avsaknad av kunskaper.Slutsatser: Denna studie påvisar att Konsulter saknar kunskaper inom mellanmänsklig kommunikation efter avslutade studier från olika systemvetenskapliga program i Sverige.

AbstractTitle: An industry with a lacking trust ? PR-consultants about their own responsibility and how they can contribute to an increased trust for their profession (En bransch med bristande förtroende ? PR-Konsulter om sitt eget ansvar och hur de själva kan bidra till ökat branschförtroende)Number of pages: 68 (79 including enclosures)Author: Ebba GöranzonTutor: Göran SvenssonCourse: Media and Communication Studies DPeriod: Spring 2008University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityAim: The aim of this essay is to study the Swedish PR-industry and the distrust that is directed towards it. The starting point is different PR-consultants opinion about their profession and industry. What do they think needs to be done to increase the trust for the industry and what kind of responsibility do they think they have?Method/Material: Together with literature studies, a qualitative method has been used and five in-depth interviews with PR-consultants have been conducted.

Sammanfattning BAKGRUND: Denna studie berör egenföretagande Konsulter som inredare och deras beskrivning samt användande av nätverkande. Egenföretagande Konsulter är den målgrupp som representerar informanterna i studien med anledning av att de ingår i en komplex och flexibel arbetssituation. Utifrån den egenföretagande situationen har dessa informanters beskrivning av kompetensutveckling utifrån nätverkande belysts i relation till hälsa som välmående. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet med denna studie är att studera nätverkandets betydelse för utveckling av kompetens, det vill säga, utveckling av förmågor, färdigheter och yrkesrelaterade kunskaper inom en yrkesprofession. Mer specifikt inbegriper syftet att söka förståelse för hur individer, som delar praktikgemenskap i form av egenföretagande Konsulter i inredningsbranschen, beskriver och använder nätverkande som en källa till kompetensutveckling samt om detta kan bidra till dessa individers välmående i arbetslivet.

Sammanfattning BAKGRUND: Denna studie berör egenföretagande Konsulter som inredare och deras beskrivning samt användande av nätverkande. Egenföretagande Konsulter är den målgrupp som representerar informanterna i studien med anledning av att de ingår i en komplex och flexibel arbetssituation. Utifrån den egenföretagande situationen har dessa informanters beskrivning av kompetensutveckling utifrån nätverkande belysts i relation till hälsa som välmående. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet med denna studie är att studera nätverkandets betydelse för utveckling av kompetens, det vill säga, utveckling av förmågor, färdigheter och yrkesrelaterade kunskaper inom en yrkesprofession. Mer specifikt inbegriper syftet att söka förståelse för hur individer, som delar praktikgemenskap i form av egenföretagande Konsulter i inredningsbranschen, beskriver och använder nätverkande som en källa till kompetensutveckling samt om detta kan bidra till dessa individers välmående i arbetslivet.