Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att lindra patienters andliga lidande. En kvalitativ metod med induktiv ansats och deskriptiv design valdes och data insamlades genom intervjuer med sjuksköterskor inom onkologisk vård. Semistrukturerade frågor användes och data analyserades genom latent innehållsanalys, med inspiration av Granheim & Lundman (2003). Resultatet presenteras i kategorier och subkategorier som beskriver förutsättningar men också vilka hinder som finns för att lindra andligt lidande. Förutsättningar och hinder kan förklaras som inre och yttre och beskriver sjuksköterskans personliga egenskaper och förmågor samt arbetsgruppen och organisationen.

Vi ansåg oss ha ett gemensamt intresse kring sex och sexualitet då vi båda vill arbete som sexologer. Ungdomsmottagningen såg vi som det rätta stället att göra vår uppsats på. Syftet vi har med vår uppsats är att titta närmare på två ungdomsmottagningars mål och riktlinjer för att främja sexuell och reproduktiv hälsa hos dagens ungdomar. Skiljer sig deras mål och riktlinjer mot deras faktiska arbete? Vi vill belysa deras skillnader och likheter ur ett forskningsperspektiv som kommer beröra genus och queerteori.

Bakgrund: HIV/AIDS är en allvarlig, smittsam och kronisk immunbristsjukdom. Idag förekommer sjukdomen överallt i samhället, men en stereotyp bild av sjukdomen lever fortfarande kvar. HIV/AIDS är en stigmatiserande sjukdom och leder till diskriminering vilket förekommer i vården. Detta är ett problem eftersom att målet med hälso- och sjukvård är en god vård på lika villkor.Syfte: Att beskriva HIV/AIDS-positiva patienters upplevelser av diskriminering i vården.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Kvalitativ innehållsanalys genomfördes i enlighet med Graneheim och Lundman (2004).Resultat: Två övergripande kategorier framkom; Diskriminerande handlingar med underrubrikerna felaktiga hygienrutiner, brytande av sekretess, nekad vård och kroppsspråk och Verbal diskriminering med underrubrikerna icke relevanta frågor och opassande språk och hårda ord.Slutsats: Patienter med HIV/AIDS blir utsatta för diskriminerande handlingar och verbal diskriminering i vården, vilket orsakar patienten vårdlidande.

Syftet med undersökningen är att ta del av personalens erfarenheter av föräldrasamverkan i en skolverksamhet för elever med autism, från förskola till årskurs fem. Undersökningen fokuseras också på vilken syn skolpersonal har på föräldrasamverkan och vilka förutsättningarna är för ett bra föräldrasamarbete. I arbetet med elever med autism är det nödvändigt att vi har kunskaper om funktionshindret och det specialpedagogiska arbetssättet. I ett föräldrasamarbete behöver vi inta ett förhållningssätt som bygger på ömsesidig respekt där lyhördhet och empati är en viktig grund. Genom detta byggs ett förtroende upp successivt.

Detta är ett arbete som visar utvecklingen hos lärare i ett arbetslag som under två terminer har arbetet med temaenheter i NTA-projektet. NTA, Naturvetenskap och Teknik för Alla, är ett projekt som skall locka elever till ett naturvetenskapligt in-tresse. I projektet finns handledning till läraren och all materiel som behövs för arbete under tio veckor med en temaenhet. Syftet med arbetet är att undersöka vilka förändringar som sker inom ett arbetslag när ett nytt koncept tas in i den naturvetenskapliga undervisning. Tidigare forskning visar att framtidens lärare måste vara flexibla och kunna planera undervisningen efter en målstyrd läroplan.

Denna studie handlar om ramfaktorer som påverkar undervisningen av elever med ADHD, enligt högstadielärare. Åtta intervjuer genomfördes med högstadielärare med erfarenhet av denna typ av undervisning och frågeställningarna var: Vilka ramfaktorer anser lärarna har betydelse för undervisning av elever med ADHD? Hur upplever lärarna det egna arbetet med denna typ av undervisning till exempel vad avser tilldelning av resurser från skolans ledning? Vad skulle underlätta undervisningen för elever med ADHD-problematik? Resultaten visar att lärarna anser att viktiga ramfaktorer är möjligheter till kompetensutveckling, tillgång till information, arbete med att analysera och diagnostisera, strukturer på arbetsplatsen samt den fysiska arbetsmiljön. Lärarna upplever också att undervisning och miljön inte är tillräckligt individanpassad, att stödet från skolledning och elevhälsoteam är svagt samt att det saknas resurser från ledning och skolorganisation. De önskar sig även mer specifik handledning kring enskilda elever från elevhälsoteamet.

Bakgrund: Antalet personer som insjuknar i demenssjukdom o?kar va?rlden o?ver. Behovet efter utbildad personal och sjuksko?terskans ansvar att kunna ge sto?d och hja?lp till demenssjukas anho?riga o?kar da?rfo?r ocksa? da? en demenssjukdom pa?verkar hela familjen.Syfte: Syftet a?r att beskriva anho?rigas upplevelser av att ha en na?ra familjemedlem med demenssjukdom.Metod: En systematisk litteraturstudie enligt Evans (2002) analysmetod har anva?nts fo?r att analysera 12 stycken kvalitativa artiklar. Nyckelfynd sammanfo?rdes och bildade tre teman och sex stycken subteman.Resultat: Resultatet pa?visar att anho?riga upplever blandade ka?nslor av att en na?ra familjemedlem fa?tt diagnosen demenssjukdom.

Hot och våld inom sjukvården är ett ökande problem. Vårdare som utsätts för hot och våld påverkas negativt i sitt arbete. Ambulanspersonal måste under en begränsad tid och i en akut situation etablera en bra relation till vårdtagaren. För att förutsättningarna att klara detta ska vara så bra som möjligt behöver vårdaren må bra. Därför är det viktigt att vårdaren efter att ha varit utsatt för en hot- eller våldssituation får möjlighet att bearbeta händelsen.Syftet med studien är att beskriva ambulanspersonalens upplevelse av behov av stöd efter att ha varit utsatt för en hot- eller våldssituation.En kvalitativ intervjustudie genomfördes.

Sjuksköterskor kommer i kontakt med många människor i livets slut, patienter och även dess anhöriga. För människor som snart inte har någon tid kvar, finns många behov att tillgodose och här har sjuksköterskor en viktig roll. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda människor i livets slut. Elva vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sex kategorier: att ha känslomässigt engagemang, att göra allt för att ge välbefinnande åt patienten, att undvika emotionell stress, att känna tidsbrist, att arbeta i team, att bli berikad av sina erfarenheter.

Syftet med denna studie var att undersöka vad sjuksköterskor som arbetar med demenssjuka personer uppfattar som viktigt för att den demenssjuke ska få ett gott välbefinnande i det dagliga livet. För att undersöka detta genomfördes en kvalitativ studie med en deskriptiv  design, tio legitimerade sjuksköterskor på demensboenden i en medelstor svensk stad intervjuades. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer.Av huvudresultatet framkom att sjuksköterskorna ansåg att vården alltid ska utgå från den demenssjukes dagsform, sjukdomsbild, dess tidigare liv och se till den demenssjukes friska sidor. Att miljön är lugn och tydligt utformad beskrevs som viktigt för att öka den boendes välbefinnande och självständighet. Olika faktorer som påverkar välbefinnandet beskrevs och kunde delas in som kognitiv stimulering, sinnesstimulering, fysisk aktivitet och sysselsättning.

Detta examensarbete är ett samarbete med Fiskarhedenvillan i Borlänge där arbetsuppgiften gått ut på att göra ett nytt kataloghus. Peder Nordström, bygglovschef på Fiskarhedenvillan lade fram några önskemål för husets utformning och funktion. Det ska vara ett modernt hus som passar in på deras koncept och huset skulle passa en barnfamilj. Men det ska även kunna ändras och passa för familjer med fler eller färre personer. Den nya husmodellen har skapats genom skissarbete som sedan utvecklats och ritats upp i Autodesk Revit Architecture. Det som ligger till grund för arbetet är förutsättningarna som gavs av Nordström ifrån början.

Palliativ vård innebär ett förhållningssätt som bekräftar livet och ser döden som en normal process och som en viktig slutpunkt av livet. Den palliativa vården bör omfatta symtomkontroll, samarbete av mångprofessionellt arbetslag, god kommunikation samt stöd till närstående. Palliativ omvårdnad ställer höga krav på sjuksköterskan, inte minst vad gäller kommunikativa färdigheter. Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med patienter i palliativ vård. Metoden som valdes var en litteraturbaserad studie.

Det övergripande syftet med den här studien är att undersöka hur lärares arbete med läsförståelse hos elever med autism kan fungera och ställa det i relation till litteratur och forskning. I litteraturöversikten beskrivs hur aktuell forskning ser på arbetssätt, svårigheter och hjälpmedel samt olika perspektiv på det komplexa och svårdefinierade begreppet läsförståelse. För att kartlägga hur arbetande pedagoger ser på sin egen situation ingår i studien intervjuer med fyra lärare som är anställda i klasser med inriktning på elever med diagnosen autism. Intervjuerna ligger till grund för att besvara arbetets två frågeställningar; Hur arbetar de studerade lärarna med läsförståelse hos elever med autism? och Hur förhåller sig arbetssätten till det forskningen säger om autism och läsförståelse?.

The aim of this study is to research images of the academic world that is presented, incorporated and reproduced within the frames of the mentorship in the basic level. Can these images derive to the view upon science as a traditionally male area? Is mentorship gendered? Can the mentorship on the basic level be viewed upon as a milestone of a academic career where men and women have different opportunities to succeed?By interviewing seven mentors, working in a social sciences institution in a larger Swedish university, I have come to the conclusion that knowledge is coded male and that this affect mentors mental images of what male and female students are expected to do. The male student represent the scientist, while the female student represent what the scientist is not.Depending on the work of, among others, Kerstin Norlander, Dorothy Smith and Eva Erson I have come to view upon the university as a patriarchal organisation witch produces knowledge based upon male values, experiences and concepts. This precludes the female within this organisation from relating to the knowledge she is supposed to incorporate.

Obesitas och övervikt är ett växande problem bland befolkningen och tenderar att söka sig allt längre ner i åldrarna. Levnadsvanor och genetiska orsaker är starkt bidragande orsaker till uppkomst av obesitas. Allvarliga följdsjukdomar som diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar och vissa former av cancer får konsekvenser för individens hälsa, livskvalitet och ekonomi, samt drar med sig stora kostnader för samhället. Syftet var därför att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa hur ett promotivt och/eller ett preventivt arbetssätt kan bidra till att motverka obesitas. Studien genomfördes som en litteraturstudie där artiklar om promotiva och preventiva åtgärder granskades utifrån syftet och därefter utvärderades och diskuterades.