Sedan det kalla krigets slut har en förändring i konflikters karaktär ägt rum, från mellanstatliga till inomstatliga, varav alltfler idag beskrivs som "etniska". Arend Lijpharts teori om "consociational democracy" ger en lösningsmodell för att skapa och behålla en stabil demokrati i ett pluralistiskt samhälle. Han identifierar fyra grundläggande element för teorins tillämpning: grand coalition, proportionalitet, ömsesidigt veto och federalism.Just nämnda teori prövar vi på Malaysia - som har ansetts vara en "consociational democracy" - för att kunna dra slutsatser om dess för- och nackdelar. Dessa erfarenheter använder vi sedan för att modifiera och applicera teorin på Sri Lanka, i syfte att ge ett konstruktivt förslag till att minska de etniska motsättningarna där.En "consociational democracy" har visat sig vara svår att i sin helhet omsätta i praktiken, eftersom förutsättningarna för dess optimala effekt är tämligen orealistiska. Vi anser dock att vissa delar kan vara fruktbara för att minska etniska motsättningar i pluralistiska samhällen..

Problemområdet för denna studie behandlar konflikthantering mellan barn i förskolan. Det första syftet med studien är att belysa hur konflikter mellan barn i förskolan kan uppfattas och hanteras. Det andra syftet med studien är att beskriva några barns och pedagogers konflikthanteringsstrategier i konflikter mellan barn. Studiens metod är att utifrån en hermeneutisk forskningstradition genomföra fokusgruppsintervjuer med barn och parintervjuer med pedagoger. Därefter kopplades resultatet från intervjuerna till litteratur och forskning vi funnit inom området.

BakgrundKonflikter är en vanlig företeelse i förskolans vardag. Både den litteratur vi tagit del av och pedagogerna i undersökningen tar upp att en konflikt innebär en oenighet mellan barnen. Undersökningen tar upp att känslor är en stor orsak till många konflikter. För att konflikten ska kunna hanteras på ett konstruktivt sätt är det betydelsefullt med bra kommunikation.SyfteSyftet med vår undersökning är att ta reda på hur pedagogerna går till väga för att lösa de konflikter som uppstår mellan barnen i förskolan.MetodUndersökningen är genomförd med hjälp av observationer och intervjuer i förskolan. Vi har observerat några konfliktsituationer i förskolan för att på så sätt få syn på pedagogernas sätt att hantera dessa.

Denna studie har grundats i en elevs behov av att finna strategier till konstruktivt samspel. Genom aktionsforskning som ansats har syftet varit att öka kunskapen kring hur en elev deltar i arbetet med sociala berättelser samt hur metoden kan fungera utanför det autistiska spektrat. Den sociala berättelsen konstruerades i samråd med involverade aktörer och lästes sedan för eleven varje dag i två veckor. Datainsamlingen skedde genom observationer, loggboksskrivande och dialogiska samtal. Ur en induktiv analys av det empiriska materialet utkristalliserades två kategorier.

Sammanfattning Titel: Målstyrning i gymnasieskolan Författare: Kent Hemberg , Oskar Hermansen , Roger Pettersson Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi Handledare: Carina Svensson och Henrick Gyllberg Institution: Institutionen för Ekonomi och Management (IEM) Syfte 1: Syftet med vår uppsats är att undersöka om målen från regeringen och Skolverket bryts ner till mätbara och utvärderingsbara mål i gymnasieskolan. Syfte 2: Vi vill också se om skolans organisation från kommunala skolpolitiker ner till lärare kommit så långt i sin omorganisering att man kan säga att målstyrning fungerar. Metod: Kandidatarbetet är utformat som en kvalitativ fallstudie och för att samla in det empiriska materialet har vi använt oss av öppna intervjuer. I vår avgränsning, att på kommunal nivå se och tolka hur mål formuleras för gymnasieskolan, har vi valt att intervjua personer inom gymnasienämnden, utbildningsförvaltningen och gymnasieskolan. Slutsatser: Idag fungerar den målstyrda skolan efter mycket slit av de ansvariga politikerna, förvaltarna, skolledningen och lärarna.

Kompetens och kompetensutveckling är viktiga områden för företag i alla branscher. Isvenska företag är utvecklingssamtal vanligt förekommande men av varierandekvalitet. Den här uppsatsens syfte är att undersöka hur anställdas kompetens ochkompetensutveckling på ett konstruktivt sätt kan behandlas i ett företagsutvecklingssamtal.En teoretisk bakgrund som behandlar de två huvudområdena kompetens ochutvecklingssamtal författades och följdes av en fallstudie på ett medelstort it-företag.Den empiriska studien bestod av intervjuer med mellanchefer och företagsledning.Kompetens kan sägas bestå av teknisk kompetens och social kompetens. Den tekniskabeskriver förmågan att lösa en uppgift och den sociala kopplas till förmågan attfungera ihop med andra människor. En korrekt bedömning är viktigt för att kunnautveckla kompetens i linje med individens och företagets behov.

Syftet med denna uppsats är att undersöka deltagares upplevelser av och tankar kring hästunderstödd terapi. Utifrån detta studerar vi hur hästunderstödd terapi är en del av socialt arbete. Detta har vi undersökt utifrån följande frågeställningar: ?Hur talar deltagarna om hästens roll och betydelse i den hästunderstödda terapin??, ?Hur beskriver deltagarna att hästens närvaro påverkar deras färdigheter och känslor?? och ?Hur upplever deltagarna hästunderstödd terapi som behandlingsmetod?? Studiens empiri härrör från intervjuer med fem deltagare i hästunderstödd terapi. Vi har gjort en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod för insamling av data.

Elevers intresse för naturvetenskapliga ämnen minskar. Detta är en långvarig trend som gäller större delen av västvärlden och som inte har brutits av de idéer och resultat som kommit ur forskningen inom naturvetenskapens didaktik. Jay Lemkes teoretiska konstruktion om teknisk diskurs och teknokratisk ideologi skulle kunna lämna ett konstruktivt bidrag till förståelsen för den här situationen. Teknokratisk ideologi är en samhällssyn som ser en centralisering av makt till en elit av experter som något eftersträvansvärt. Teknisk diskurs är ett mönster i språkanvändningen som medvetet eller omedvetet bidrar till att sprida den teknokratiska ideologin.

Environmental management officers ? leadership and employeeship in local environmental health authorityThe purpose of this study was to illustrate the working situation of municipal environmental health management officers. This is a qualitative study where I have interviewed ten environmental officers in ten municipalities in Sweden. The interviews were based on a half structured interview guide with questions. I have interpreted the interviews through different leadership theories.

Barn utgör idag en femtedel av Sveriges befolkning men står likväl utan rösträtt. Denna studie undersöker på vilka grunder vi kan utesluta personer från demos, dvs. det styrande folket i demokratin, och vilka konsekvenser det får för åldersstrecket, vårt sista rösträttsstreck. Studien utförs från tre perspektiv; empiriskt (är), normativt (bör vara), och konstruktivt (kan vara). Som material används dels rösträttshistorik och offentligt tryck, dels böcker, artiklar och andra resonemang om demokratins utformning. I den empiriska genomgången ser vi hur rösträtten gradvis utvecklats från 1866, från att först innefatta en mängd spärrar mot deltagande till att idag endast avgränsas med åldersstrecket.

This study aims to examine attitudes and conceptions of staff who work with mentally disabled persons, concerning normalization and gender. Six qualitative interviews with such professionals were performed and subsequently analyzed. Since the method of this study is qualitative, no claim of generalizability is made. The interview material has been categorized into themes by means of coding. The result of the study is presented according to those themes.

Syftet med vårt examensarbete har varit att få en kunskap och en förståelse för hur populärkultur, med fokus på skönlitteratur, införlivas i religionskunskapsundervisningen för grundskolans senare år. Fokus låg på lärarnas arbete med skönlitteratur utifrån de tre didaktiska frågorna, vad, hur och varför. Litteraturstudier har visat att det finns många förtjänster med att föra in skönlitteratur i undervisningen samt att det kan finnas en viss problematik kring det. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsmetod som bestod av semi- strukturerade intervjuer. Informantgruppen bestod av nio stycken lärare i de samhällsorienterade ämnena i grundskolans senare år. Urvalsgruppen var representerad från fem olika skolor i södra Sverige. Resultatet visade att majoriteten av lärarna ansåg att skönlitteratur lämpar sig i de flesta arbetsområden inom religionskunskap med en betoning på världsreligionerna.

Vårt syfte med studien var att få och skapa förståelse för hur pedagogerna i en förskoleklass förstår och uppfattar arbetet med konflikthantering för att främja elevers trygghet och lärande. De forskningsfrågor vi arbetat utefter har varit: Vilka konflikter upplever pedagogerna finns i deras verksamhet? Hur arbetar pedagogerna förebyggande och aktivt med konflikter/konflikthantering? Uttrycker pedagogerna ett behov av utveckling inom området konflikthantering, vad i så fall? Vilken samhörighet upplever pedagogerna mellan konflikt, trygghet och lärande? Studien är byggd av forskning och litteratur samt en intervju i form av ett kollektivt kvalitativt lärande samtal med tre verksamma pedagoger. Det vår studie visar är att pedagogerna uppfattar arbetet med konflikthantering svårt, då det dagligen uppstår mycket konflikter i verksamheten och de upplever sig sakna de rätta verktygen för att kunna handskas med dem på ett konstruktivt sätt. I den dagliga verksamheten arbetar pedagogerna förebyggande och aktivt med konflikter.

Syftet med denna uppsats är att undersöka deltagares upplevelser av och tankar kring hästunderstödd terapi. Utifrån detta studerar vi hur hästunderstödd terapi är en del av socialt arbete. Detta har vi undersökt utifrån följande frågeställningar: ?Hur talar deltagarna om hästens roll och betydelse i den hästunderstödda terapin??, ?Hur beskriver deltagarna att hästens närvaro påverkar deras färdigheter och känslor?? och ?Hur upplever deltagarna hästunderstödd terapi som behandlingsmetod?? Studiens empiri härrör från intervjuer med fem deltagare i hästunderstödd terapi. Vi har gjort en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod för insamling av data.

Sammanfattning Titel: Målstyrning i gymnasieskolan Författare: Kent Hemberg , Oskar Hermansen , Roger Pettersson Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi Handledare: Carina Svensson och Henrick Gyllberg Institution: Institutionen för Ekonomi och Management (IEM) Syfte 1: Syftet med vår uppsats är att undersöka om målen från regeringen och Skolverket bryts ner till mätbara och utvärderingsbara mål i gymnasieskolan. Syfte 2: Vi vill också se om skolans organisation från kommunala skolpolitiker ner till lärare kommit så långt i sin omorganisering att man kan säga att målstyrning fungerar. Metod: Kandidatarbetet är utformat som en kvalitativ fallstudie och för att samla in det empiriska materialet har vi använt oss av öppna intervjuer. I vår avgränsning, att på kommunal nivå se och tolka hur mål formuleras för gymnasieskolan, har vi valt att intervjua personer inom gymnasienämnden, utbildningsförvaltningen och gymnasieskolan. Slutsatser: Idag fungerar den målstyrda skolan efter mycket slit av de ansvariga politikerna, förvaltarna, skolledningen och lärarna.