Begreppet Whistleblower (Visselblåsare) avser en person som internt eller externt uppmärksammar missförhållanden eller andra oegentligheter på sin arbetsplats och som i vissa fall löper risk att drabbas av negativa konsekvenser för detta. Vi vill belysa detta utifrån ett svenskt perspektiv, med inriktning på lärare inom privat- och offentlig sektor. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur svenska lärare upplever att de blir bemötta vid framförd kritik om missförhållanden på arbetsplatsen. Vi vill även få en inblick i lärares uppfattningar av vad som krävs för att de ska känna större trygghet i att framföra kritik gentemot sin arbetsgivare, samt hur de ställer sig till en svensk whistleblowing-lagstiftning. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ metod, i form av intervjuer med både lärare och en regional ombudsman.

Huvudsyftet med studien är att genom fyra djupintervjuer granska några unga läsares syn på HarryPotter och den kritik som framförts gentemot fenomenet, alltså att framhålla ungdomarnas röst, somen motpol till de vuxna som har kritiserat böckerna. Ett annat syfte är även att lyfta fram böckernasbetydelse inom medieundervisning, då de idag är mer än bara böcker och oftast en del av dentransmedialisering, där böcker blir film och där böcker inte säljs utan medieuppbåd. I uppsatsenpresenteras fyra av de många kritiska åsikter som framförts gentemot Harry Potter-böckerna ochdessa kommenteras och diskuteras av fyra ungdomar i 17-årsåldern. De fyra kritiska åsikternagäller; magiinslaget i böckerna; rädsla för att de som inte läser böckerna skall känna sig utanför;den sneda familjebilden; samt de stereotypa könsrollerna. De fyra informanterna, två pojkar och tvåflickor, reagerar i stort sett likadant gentemot dessa.

Syftet med studien var att undersöka vad sjuksköterskestudenter reflekterar över samt vilka kommentarer de fick under den verksamhetsförlagda utbildningen. För att kunna besvara frågeställningarna valde jag en kvalitativ innehållsanalys. Min metod för datainsamling var att jag analyserade sjuksköterskestudenternas loggböcker, som använts under den verksamhetsförlagda utbildningen. I resultatet framkom det att studenterna reflekterade mycket kring planering. Studenterna ville också vara självständiga men de kände sig ibland osäkra.

?När ungdomar inom idrotten blir 13 år kliver de in i vad Riksidrottsförbundets styrdokument Idrotten vill (2009) kallar ungdomsidrotten, vilket betyder att det är legitimt att toppa ett lag och tävling och resultat kan nu ta större plats än tidigare. Det kan därmed uppstå ett pedagogiskt dilemma för ungdomsledare då de behöver ta ställning till hur laget och verksamheten ska bedrivas. Ska lagets resultat och prestation vara i fokus eller är gemenskapen inom laget och att alla ska ha kul det viktigaste med verksamheten? Syftet med den här studien var att belysa vilka pedagogiska handlingsstrategier som uttrycks av ungdomsledare och hur detta relaterar till teorier om ledarskapsideologier inom ungdomslag i fotboll.

Denna rapport undersöker vad som gjorts för att höja allmänhetens förtroende för polisens interutredningar. Vi anser att bristen av objektivitet i den mediala bevakningen av polisen påverkar allmänhetens förtroende för polisens internutredningar. För att få en bredare bild av utvecklingen inom internutredningarna har vi studerat tidigare utredningar. Vad vi mer tittade på vid studierna av dessa utredningar var om de påbörjats pga. intern kritik eller om det var för allmänhetens förtroende för utredningar mot poliser.

En intensiv förändringsprocess har kunnat identifieras runt om i Sveriges kommuner där en rad reformer genomförts i syfte att skapa forum för ökat medborgerligt deltagande. Syftet är att på så vis stärka demokratin på lokal nivå. I Halmstads kommun arbetar man med medborgerligt deltagande i flera projekt, Framtid Oskarström är ett av dem. Det finns dock en spänning i debatten kring om den lokala demokratin stärks genom att arbeta med medborgerligt deltagande. Omfattande kritik har riktats mot det deltagardemokratiska idealet, ändå arbetar Sveriges kommuner intensivt med att öka det medborgerliga deltagandet i politiska projekt och processer mellan de allmänna valen.Denna uppsats har två stycken syften.

I denna uppsats har vi fördjupat oss i begreppet otillbörlig förmån gällande mutbrott. Uppsatsen riktar sig till både juridiskt kunniga och oskolade personer, eftersom vi har kommit till slutsatsen att en otillbörlig förmån juridiskt sett skiljer sig från hur begreppet används i folkmun. Med den här uppsatsen vill vi ge, såväl personer med som utan juridiska kunskaper, både en djupare förståelse för begreppet otillbörlig förmån men även konkret vägledning gällande hur en person bör handla i vissa situationer.För att kunna fastställa vad som utgör en otillbörlig förmån har vi analyserat och förklarat vilka omständigheter som domstolarna beaktar vid en bedömning. Vår utgångspunkt var att med hjälp av rättsfall, doktrin och juridiskt erkända riktlinjer försöka finna gränsdragningen mellan en tillbörlig- och en otillbörlig förmån.Vi har även förklarat hur mutlagstiftningen har förändrats från dess tillkomst på medeltiden fram till dagens (2012 års) lagstiftning. Vi har även tagit upp den förändring av mutlagstiftningen som skedde 2012, varför denna förändring har skett och vad den innebär.Genom detta arbete har vi nått en slutsats i frågan om att dagens mutbrottslagstiftning är för generellt utformad och därmed gör den svårtolkad.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.

Under vårterminen 2014 har vi arbetat kontinuerligt med ämnet långtidsarbetslösa unga vuxna. Detta forskningsområde är en aktuell debatterad fråga i dagens samhälle, och har varit intressant som fenomen att undersöka.Härmed vill vi tacka och rikta vår uppskattning till er som har bistått oss under studiens gång och gjort det möjligt för oss att genomföra samt färdigställa denna kandidatuppsats.Ett stort tack till Arbetsförmedlingen i Trollhättan, som stod för ett varmt mottagande och ett gott samarbete. Vi vill här särskilt rikta ett stort Tack till samtliga intervjudeltagare som så fint ställt upp och berätta om deras personliga erfarenheter gällande långtidsarbetslöshet. Vi anser att utan er hjälp, hade inte denna uppsats blivit av.Sist, men inte minst, ett varmt tack till vår handledare Yngve Mohlin, för hans positiva inställning och inspiration, samt för all Konstruktiv kritik och pedagogiskt vägledande under hela processen.Vi har noggrant övervägt för- och nackdelar med att skriva denna studie tillsammans. Det framkom att vi tänker lika varandra, utifrån att båda vill ha en hållbar struktur och en given framförhållning.

Allemansrätten innebär en inskränkning i markägarens äganderätt men även en förutsättning för att var och en ska ha möjlighet att ta sig fram till fots och vistas på annans mark. Sedan år 1994 är Allemansrätten grundlagsskyddad i 2 kap 18 § kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform. Strandskyddet, som återfinns i 7 kap miljöbalken (1998:811), infördes på 1950?talet och ger allmänheten tillgång till svenska stränder. Strandskyddet förbjuder uppförandet av nya byggnader, anläggningar eller utförandet av liknande åtgärder inom 100 meter från var sida om strandlinjen och förbudet gäller i hela Sverige.

Syftet med denna studie var att utforska och analysera studie- och yrkesvägledares uttryckta åsikter om betyg och betyg som urvalsinstrument. Vi har, med en fenomenografisk forskningsansats, genomfört fyra stycken kvalitativa intervjuer med representanter från den utvalda yrkesgruppen. Arbetet har fokuserat på urval av sökande till gymnasieskolan.Våra respondenter förmedlade viss kritik mot hur urvalet i svensk skola, men menade även att ett urval måste göras. Deras främsta kritik gällde vad betyg egentligen representerar. De menade att betyg som urvalsinstrument förbiser många personlighetsdrag som kan vara väsentliga inför elevernas val av gymnasieprogram.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i de möjligheter som processorienterat skrivande kan medföra i gymnasieskolans svenskundervisning. Vårt intresse ligger främst i att studera en grupp elevers upplevelser av processorienterat skrivande i det specifika undervisningsförlopp som vi genomfört. Undersökningen har sin grund i ett undervisningsförlopp som Emilia genomfört i en klass som läser första året inom det samhällsvetenskapliga programmet och har följts upp av intervjuer med några av de deltagande eleverna. Undersökningen har som syfte att besvara följande frågeställningar: Vilka positiva aspekter lyfter eleverna fram gällande processorienterat skrivande som metod i svenskundervisningen? Vilken betydelse har arbetets utformning och innehåll för elevernas uppfattning om processorienterat skrivande? Vilka uppfattningar har eleverna om olika typer av respons? Vi har genom undersökningen kunnat se att elevernas upplevelser av arbetet med processorienterat skrivande varit positiva.

I dagens ?kunskapssamhälle? är det viktigt att vara förändringsbenägen. Om företag vill följa med i den snabbt växande utvecklingen är det nödvändigt att de måste fungera som ?lärande organisationer? där anpassning, förändring och reflektion är dagliga inslag i arbetet. De måste se till att det livslånga lärandet blir verklighet och inte bara ett uttryck. Mitt syfte med denna undersökning var att undersöka om det finns förutsättningar för individuell kompetensutveckling och ett livslångt lärande i företag. Studien bygger på en kvalitativ metod.