I denna uppsats undersöks hur tecknade serier används i undervisningssammanhang i gymnasieskolan. Metoderna som använts för att undersöka detta är enkätundersökning i tre gymnasieklasser och intervjuer med fyra gymnasielärare. Resultatet ger vid handen att tecknade serier används i begränsad utsträckning. Majoriteten av de tillfrågade eleverna ställde sig positiva till tecknade serier i undervisningssammanhang och visade sig ha en uppfattning om tecknade seriers kännetecken som överensstämmer med lärarnas. De intervjuade lärarna uppger att de ser vissa didaktiska potentialer i undervisningsarbete med tecknade serier, men också att de ser problem med praktiken.

Vi har sett på vår VFU (Verksamhetsförlagd utbildning) att pedagoger tycks bemöta eleverna olika beroende på om de är flickor eller pojkar. Vidare har vi uppmärksammat att lärarna pratar på olika sätt till flickor och pojkar. Om läraren hjälper en flicka och en pojke behöver hjälp, avbryter läraren flickans hjälp för att genast hjälpa pojken. Läraren verkar ägna mer tid och uppmärksamhet åt pojkarna än flickorna. Vi anser att detta är ett aktuellt ämne, då det förmodligen förekommer skillnader i pedagogernas bemötande av pojkar och flickor på många skolor runt om i landet.

Detta är en kvalitativ studie som har sin utgångspunkt i problematiken med galleriornas framväxt, vilket leder till att mycket människor vistats på liten yta. Byggnationen av gallerior har tagit raketfart under 2000-talet, vilket tyder på att denna konstruktion är ett vinnande koncept. Med syftet att förklara hur ordning skapas och upprätthålls i gallerior förhåller sig studien till en teoretisk referensram bestående av Foucaults teori om disciplin samt Goffmans teori om offentlig interaktion. Genom denna teoretiska referensram att förhålla sig till genererades det empiriska materialet bestående av observationer och intervjuer. Resultatet visar hur infinnande av ordning främst kan förklaras genom tre bidragande faktorer.

Huruvida skolor i Sverige är jämställda eller inte kan diskuteras. Formellt sätt finns inget som tyder på att ojämställdhet råder men i verkligheten ter det sig annorlunda. Att män/kvinnor ska ha bland annat lika mycket makt, inflytande, rättigheter och skyldigheter på livets alla områden blir i praktiken flytande. För att förstå ojämställdhet/jämställdhet blir genus ett centralt begrepp. Ofta betraktas kvinnor och män som åtskilda och vi lär oss tidigt hur en pojke respektive flicka ska vara vilket banar väg för olika villkor för män/pojkar och kvinnor/flickor. Studien baseras på fyra relativt ostrukturerade djupintervjuer med två pojkar och två flickor som går i årskurs 9 och i samma klass.

The purpose of this thesis is to examine how gender is constructed in presentence reports written by social workers? as mandated by 11§ LUL. Young offenders are often assigned normative masculine or feminine attributes by personnel at treatment centers, girls are considered emotional and in need of support while boys are considered disorderly and in need of structure. Young female delinquents are victimized which affects their culpability; they are less likely to be held responsible for the crimes they committed. Young male delinquents are viewed as aggressive and in control; they are more likely to be held accountable for their criminal actions.

The purpose of this paper was to describe how a phenomenon is constructed into being a social problem, by studying articles on honour killing in the Swedish daily press and in the technical journal Socionomen. The main questions were: can different discourses on honour killing be identified, and if so, have they changed over time, and are there differences between the discourses identified in the daily press and in Socionomen? The method used was a qualitative analysis of discourse influenced by Faircloughs Critical Discourse Analysis. The main conclusion was that honour killing has been textually constructed as a social problem in the studied media. There was one main discourse which clearly pointed out groups as bearers and victims of the social problem.

Rosenlunds sandbankar är ett naturskyddsområde mellan Jönköping och Huskvarna som rasar med ungefär 30 cm per år. Platsen tillåts att årligen krympa men inte att användas. Det görs inga större ansatser för att dokumentera den för framtida generationer eller synliggöra den för nu levande generationer.I detta examensarbete undersöks ett naturligt fenomen som kommer att påverka civilisationer i tusentals år. Examensarbetet syftar i första hand till att återintroducera en bortglömd plats och beskriva hur den förändras i tid och rum. Med hjälp av studier om erosion, landhöjning, istid och med hjälp av fältstudier tolkas platsens förgänglighet i fotografier och i en serie ritningar.Därefter föreslås ett promenadstråk där det direkt går att beskåda de geologiska processer som omformar platsen.

Syftet med uppsatsen är att med diskursanalys undersöka hur det dalgliga talet om invandrare ser ut på diskussionsforumet Passagen.se underkategorin svenska samhället. Dessutom vill vi ta reda på hur invandrare konstrueras som problem och hur det är legitimt att tala om invandrare på forumet.Tidigare forskning inom ämnet har gjorts med diskursanalys på talet om invandrare i media, intervjuer och dagligt tal, men främst i andra länder och inte på internet. Vid diskursanalys går teori och metod hand i hand, vilket innebär att de begrepp som vi presenterar i teorin använder vi till stor del i analysmetoden. I analysen fann vi en mängd diskurser i talet om invandrare, vilket resulterade i en dominerande kritisk inställning och en underrepresenterad liberal inställning till invandrare. Invandrare konstrueras som problem genom att ?de? begår brott, luras, hotar vår kultur, konspirerar mot oss, är kostsamma och på det hela taget är alltför många.

Denna studie ämnar att skapa en holistisk grund för bedömning av kvalitet och acceptans hos informationssystem och åstadkommer detta genom att omfatta ett organisatoriskt, infologiskt och ett socialt perspektiv. Studiens huvudfråga lyder:Vilka slags kriterier är avgörande för att kunna bestämma ett informationssystems kvalitet och acceptans samt hur bör de tillämpas?Som svar på studiens huvudfråga kan följande slutsatser härledas:? Att det råder en stor likhet mellan teoretiska respektive empiriskaföreställningar kring de tre formerna av systemacceptans och attde bedömningskriterier som tillsammans skapar grunden för konstruktionen av SAM kan anses vara fullständiga.? Att grupperingen av kriterierna i SAM under organisatorisk, infologisk respektive social acceptans har skapat en överblickbar och kärnfull föreställning men också en förståelse kring varför denna gruppering är viktig.? Att ett informationssystems kvalitet påverkar och påverkas av helaorganisationens beteende. Detta innebär att den vanligt förekommande bedömningen av organisatorisk acceptans kan ses som en otillräcklig faktor för systemacceptans.Dessa kunskaper har tillkommit genom en systematisk utredningsprocess där grunden till utredningen ligger i skapandet av en starkt validerad modell, vars reliabilitet dock är begränsad med hänvisning till tidsbrist..

 På senare år har samhället ställt allt högre miljökrav, när nya tunnlar ska anläggas. Ett område där kraven har höjts, är dräneringen av grundvatten på grund av inläckage till tunneln. Detta kan ge upphov till bland annat sinande brunnar, sättningsskador på byggnader samt påverkan på vegetation och naturmiljö. För att minimera problemen genomförs ett omfattande tät­ningsarbete i tunneln. Fullständig täthet uppnås dock sällan.

Film är ett av de medier som påverkar vår identitetskonstruktion och vår uppfattning om normer och verkligheten. En av de mest populära filmgenrerna är komedifilm. Det är därför intressant att studera konstruktionen av karaktärer i komedifilm för att se vilka normer som är rådande idag.Studiens syfte är att ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka olika karaktärer i modern komedifilm för att ta reda på hur genus är konstruerat, vilken humoristisk funktion olika karaktärer tilldelas samt vilka eventuella skillnader det finns i komedifilm med i huvudsak manliga skådespelare respektive kvinnliga skådespelare.Resultaten av analysen visade att komedifilm med i huvudsak manliga skådespelare bekräftar traditionella könsnormer samt sociala normer medan en komedifilm med i huvudsak kvinnliga skådespelare visar nya tendenser gällande maskulina och feminina karaktärer. Maskulina egenskaper visades dock vara de mest eftersträvansvärda. Studien fann även att den humoristiska funktionen hos karaktärerna ligger i stereotypisering, överdrifter samt brott mot sociala normer..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur flickor och pojkar tillskrivs kön i barnböcker och läroböcker, men även att se hur de själva konstruerar kön. Ett delsyfte är att se om det finns någon skillnad i hur kön tillskrivs beroende på vilken ålder böckerna riktar sig till, och om det finns någon skillnad i hur barnen själva tillskriver sig kön beroende på ålder.Jag har valt att undersöka barnböcker och teckningar av sexåringar, läroböcker för årskurs 4 och 9, samt lucktest till elever i årskurs 4 och 9. De infallsvinklarna som jag valt att undersöka är: utrymme, handlingar, egenskaper och aktivitet.Resultatet visade att pojkarna får mer utrymme än flickorna i allt undersökningsmaterial, förutom teckningar. Utrymmet blir mer än utrymme eftersom den som ges mest också är den vars egenskaper förstärks. Det är även viktigt att undersöka hur flickor och pojkar upptar sitt utrymme.Teckningarna visar att flickor vid sex års ålder aktiverar sig med kläder, accessoarer, leker husliga lekar och har egenskaper som förstärker deras karaktär.

This paper is about the construction of a ?Swedish? identity in the novel Montecore: en unik tiger by Jonas Hassen Khemiri (translated in English to Montecore: the silence of the tiger). In the paper I start by, after a short introduction, introducing the theoretical background against which the novel will be analyzed. The main focus is postcolonial theories with Edward Saids work about making ?the Other? as a base.

I uppsatsen undersöks hur fyra biografiförfattare skildrar Coco Chanels liv genom respektives val av de områden, händelser och attribut som de valt att belysa. Teorierna utgår ifrån Burkes fabrikationsprocess som innebär att fabrikation och mytologisering ofta kan förekomma vid historiska återberättande av personer och händelser. Dessa tillsammans med författarens personliga intressen kan skapa olika versioner av en persons öde. Yvonne Hirdmans tes om att kvinnor, i historiska sammanhang beskrivs på ett särskilt vis används också. Och sist Hermansson Adlers tanke om att det är nästan enbart kvinnor från de högre klasserna som är av intresse.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap och en diskussion om hur några pedagoger beskriver konstruktionen av utvecklingssamtal på förskolan samt hur pedagogerna beskriver det innehåll som de anser bör finnas med vid ett utvecklingssamtal. Studien har genomförts med utgångspunkt från ett konstruktionistiskt perspektiv med hjälp av en mindre enkätundersökning samt en fördjupad intervjustudie där svaren sedan har bearbetats kvalitativt. Bearbetning av materialet har gjorts genom att tolka innebörder och konstruera kategorier efter de svar som erhållits. Resultatet av studien visar att de deltagande pedagogerna använder sig av fortlöpande anteckningar under terminen, multimedia såsom Ipad och digitalkamera och pedagogisk dokumentation samt barnkonferens när de förbereder sig inför ett utvecklingssamtal. Pedagogerna anser också att de viktigaste delarna att ta upp vid ett utvecklingssamtal är barnets utveckling och lärande, information från föräldrar, föräldrarnas tankar och önskemål samt barnets trivsel och trygghet på förskolan. En viktig aspekt är relationen mellan föräldrarna och pedagogerna där både denna studies respondenter och tidigare forskning är samstämmiga, en god relation är grunden till hur utvecklingssamtalet uppfattas. .