Sökresultat:
4410 Uppsatser om Konstruktionen av den goda läraren - Sida 61 av 294
Betrakta - och bli betraktad
?Syftet med min uppsats Àr att ta reda pÄ hur unga kvinnor genom en estetisk praktik ? fotografiet - skapar sin identitet och söker sitt vuxenblivande. Min uppsats har som rubrik ? Betrakta och bli betraktad vilket för tankarna till kvinnan som objekt i en heteronormativ ordning dÀr den manliga blicken Àr norm. Genom att undersöka elevernas estetiska praktik kan jag förbereda min egen roll som bildpedagog och öka min egen förstÄelse för hur eleverna fotograferar i skolan.
Ăversa?ttning av svenska passiva satser till ryska : en empirisk studie
Arbetet undersöker det straffrÀttsliga rekvisitet ?tillÄtelse? enligt förslaget om en ny, samtyckesbaserad bestÀmmelse (sexuellt övergrepp) i Brottsbalken 6:3. En förutsÀttning för att en individ ska kunna ge en tillÄtelse som gör gÀrningen straffri Àr att denna har förmÄga och tillfÀlle att göra detta, dvs. sjÀlvbestÀmmande. Inom straffrÀtten Àr sjÀlvbestÀmmande ideologiskt preciserat utifrÄn en idé om mÀnniskan som en fri individ, vilket fÄr konsekvenser för bedömningen av rekvisitet ?tillÄtelse?.
Boksamtal. Att arbeta med skönlitteratur som stimulans för sprÄk och tanke.
Det hÀr examensarbetet handlar om litteraturlÀsning ur ett receptionsperspektiv, hur man kan arbeta med skönlitteratur i undervisningen i grundskolans senare Är och dÄ speciellt hur man som lÀrare leder goda och utvecklande boksamtal med eleverna. Arbetet bestÄr av en litteraturstudie och en undersökning. Undersökningsmaterialet utgörs av transkriptioner av tvÄ boksamtal samt elevernas reflektioner inför och efter samtalen. Studien visar att i en medveten och vÀlplanerad litteraturundervisning, dÀr elevernas lÀsupplevelser fÄr stÄ i centrum, kan eleverna i mötet med skönlitteraturen fÄ vÀrdefull kunskap om sig sjÀlva och omvÀrlden. I boksamtalets dialog fördjupas deltagarnas lÀsupplevelser och de fÄr möjlighet att uttrycka och pröva sina intryck, uppfattningar och vÀrderingar..
Kvinnor och mÀn eller fria individer? : Ett arbete om straffrÀttens ideologiska premisser och betydelsen av kön i samband med införandet av en samtyckesbaserad bestÀmmelse i BrB 6:3
Arbetet undersöker det straffrÀttsliga rekvisitet ?tillÄtelse? enligt förslaget om en ny, samtyckesbaserad bestÀmmelse (sexuellt övergrepp) i Brottsbalken 6:3. En förutsÀttning för att en individ ska kunna ge en tillÄtelse som gör gÀrningen straffri Àr att denna har förmÄga och tillfÀlle att göra detta, dvs. sjÀlvbestÀmmande. Inom straffrÀtten Àr sjÀlvbestÀmmande ideologiskt preciserat utifrÄn en idé om mÀnniskan som en fri individ, vilket fÄr konsekvenser för bedömningen av rekvisitet ?tillÄtelse?.
CleanTech - En utredning av historiska finansieringsmönster samt framtida kapitalbehov
Vi konstaterar att CleanTech-branschen historiskt sett Àr
finansierad i enlighet med pecking order teorin. I vÄr studie
uppmÀrksammar vi Àven tecken pÄ en riskkapitalbrist inom
CleanTech-branschen. Bristen beror till stor del pÄ
informationsasymmetri, men Àven den i allmÀnhet höga
affÀrsrisken och den lÄnga investeringshorisonten. Vi framhÄller
genom detta resonemang förekomsten av ett finansiellt gap
inom CleanTech-branschen. VÄr analys visar Àven att
kapitalbehovet inom CleanTech-branschen Àr mycket stort och
att Sverige har goda tillvÀxtmöjligheter inom CleanTech, men
för att realisera dessa krÀvs en vÀl fungerande hemmamarknad..
Produktutveckling  av CC-box kapsling för NSSS utrustning i Stockholms tunnelbana C20
Föreliggande rapport Àr resultatet av genomfört examensarbete KPP106, inom produktutveckling och formgivning. Examensarbetet har genomförts under vÄrterminen 2013 pÄ uppdrag frÄn Bombardier Transportation av studenten Anna Svensson frÄn MÀlardalens högskola. Författarens arbete bedrivs parallellt med den redan framtagna projektgruppen och Àr begrÀnsat till 20 halvtidsveckor, 400 mantimmar. BTs redan framtagna projektgrupp har jobbat fortgÄende med C20 projektet sedan hösten 2012. Syftet med detta examensarbete Àr utföra en realistisk produktutveckling av CC-box kapsling för New safety signal utrustning i passagerarutrymmet för Stockholms tunnelbana C20.En avgrÀnsning gjordes dÀr författarens koncept som tas fram bygger pÄ den BTs befintliga konceptuella lösning med CC-boxens dimensioner L1600xB550xH565 mm.
Vad förÀldrarna uppskattade pÄ montessoriförskolor - jÀmförelse mellan montessoriförskolor och kommunala förskolor
Uppsatsen presenterar en undersökning om varför förÀldrarna valde montessoriförskola till sina barn. Undersökningen gjordes bland 16 förÀldrar pÄ tvÄ montessoriförskolor i södra Sverige. FörÀldrarna svarade muntligt och skriftligt pÄ frÄgor kring sina val av montessoriförskola. Författarnas syfte var att se vad förÀldrarna uppskattade pÄ montessoriförskolan och jÀmföra detta med den kommunala förskolan. Metod i analysen Àr kvalitativ och kvantitativ.
Framtidens vinnare och förlorare i Ăstra Götaland? : Infrastruktur och tĂ€tortsutveckling i Ăstergötlands, Jönköpings och Kalmar lĂ€n 2010-2020
Syftet med uppsatsen Ă€r att studera möjlig utveckling av kommunerna och tĂ€torterna i Jönköpings, Kalmar och Ăstergötlands lĂ€n fram till 2020, med utblickar mot framtiden. Bakgrunden till uppsatsen Ă€r de diskussioner som förs i Sverige kring nya regionkommuner, dĂ€r sammanslagningar av befintliga lĂ€n ska ske. I denna process Ă€r Ăstra Götland ett förslag för de tre lĂ€nen och dĂ€rför Ă€r det av intresse att studera hur dessa kan utvecklas i framtiden.För denna analys har tidsgeografiska utgĂ„ngspunkter kombinerats med Christallers centralortsteori för att skapa ett tredimensionellt tillgĂ€nglighetslandskap. Detta har sedan legat som en viktig förklaringsgrund för hur tĂ€torter utvecklas. Resultatet av uppsatsen visar att de som lyckats locka till sig nya invĂ„nare kan delas upp i huvudsak i tre grupper; pendelorter med goda kommunikationer till andra orter, förorter med kort avstĂ„nd till regioncentra eller residensstĂ€der (undantaget Ăstergötland dĂ€r bĂ„de Linköping och Norrköping Ă€r tillvĂ€xtorter).
Elevers tankar om hÄllbar utveckling och konsumtion.
Examensarbetets syfte har varit att undersöka elevers tankar om hÄllbar utveckling och konsumtion. Med min undersökning ville jag ha svar pÄ vilken kunskap eleverna har om hÄllbar utveckling, hur de anvÀnder sin kunskap i egen konsumtion samt varifrÄn de har fÄtt sin kunskap. Resultaten har baserats pÄ en enkÀtundersökning och intervjuer med elever i Är 6, i en ort med goda socioekonomiska förhÄllanden i södra Sverige. Resultaten har visat att eleverna har en relativt lÄg kunskap och att lÀrandesituationerna i skolan Àr fÄ inom omrÄdet hÄllbar konsumtion. Jag har i min undersökning sett tydliga samband mellan elevernas kunskap, attityd och handling..
LÀmpliga skogsbruksfastigheter : Om lÄnga avstÄnd mellan skogsskiften efter fastighetsreglering
PÄ LantmÀteriet har frÄgan funnits om hur enhetlig lÀmplighetsprövningen av fastigheter Àr gÀllande avstÄnd mellan skogsskiften. Denna frÄga blev Àn mer aktuell efter att stÀmpelskatten pÄ fastighetsköp för juridiska personer höjdes 2011. En enhetlig rÀttstillÀmpning blev dÄ Àn viktigare ur ett rÀttviseperspektiv. Syftet med denna undersökning var dÀrför att utreda rÀttslÀget och tillÀmpningen angÄende om det efter fastighetsreglering ska fÄ uppstÄ lÄnga avstÄnd mellan skogsskiften inom samma fastighet och utifrÄn vilka kriterier denna bedömning ska göras. Undersökningen skulle ocksÄ utreda om förrÀttningslantmÀtarna bedömer att s.k.
Artefakter - en vÀg mot bÀttre begreppsförstÄelse i matematik
Arbetet beskriver arbetsgÄngen frÄn identifierat behov av hjÀlpmedel i undervisningen i matematik A till ett fÀrdigt pedagogiskt hjÀlpmedel. Begreppsutveckling har en central roll i styrdokumenten och skolan. För att alla elever ska fÄ likvÀrdiga förutsÀttningar att utvecklas i skolan bör undervisningen utformas sÄ att den passar varje elevs sÀtt att lÀra sig. Genom att anvÀnda en mÄngfald av presentationsformer och arbetsformer kan man som lÀrare skapa goda förutsÀttningar för alla elever oavsett lÀrstil. UtifrÄn erfarenhetspedagogiken och lÀrstilsteorin utformas och konstrueras en artefakt som ska kunna anvÀndas i avsikten att bidra till en mÄngfacetterad undervisning..
Minnesteknik ? ett anvÀndbart verktyg vid inlÀrning?
För att tillgodogöra sig fakta och omvandla den till kunskap sÄ Àr det viktigt att vi kan minnas och komma ihÄg det vi ser och hör. Precis som vi behöver bra program i vÄr dator för att hantera informationen, sÄ kan vi fÄ hjÀlp av minnesstrategier för att lÀttare kunna placera och plocka fram minnen.
Arbetets syfte och frÄgestÀllning har varit att belysa tillÀmplighet och anvÀndande av minnesteknik och minnestrÀning som undervisnings- och inlÀrningsverktyg inom allmÀnpedagogisk undervisning, samt Àven se pÄ dess möjligheter och begrÀnsningar.
Underlaget till den teoretiska bakgrunden har framförallt inhÀmtats frÄn tidigare forskning, studier, och annan för Àmnet relevant litteratur.
Arbetets metod Àr induktiv och förhÄllningssÀttet hermeneutiskt dÄ mÄlet varit att skapa förstÄelse. Vidare har arbetet ett kvalitativt angreppssÀtt baserad pÄ observationer av företeelser och data och till sin undersökningsform deskriptiv dÄ avsikten varit att belysa och beskriva tillÀmplighet och anvÀndande av minnesteknik.
Resultaten visade att forskningsfÀltet kring minnestrÀning var i viss mÄn motsÀgelsefullt och spretigt, vissa studier visade pÄ effekter, medan andra helt förkastade samma teori. LikasÄ kunde vi se att en del forskning tenderar att vara sjÀlvrefererande och partisk och inte alltid samstÀmmig. Vidare pekade resultatet pÄ att det inte fanns nÄgon entydigt bild om fördelarna och effekter av minnestrÀning.
Konstruktionen av valet i gemeinschaft och gesellschaft
Uppsatsen syftar till att skapa en sociologisk/socialpsykologisk förstÄelse av valet. För att skapa en sÄdan förstÄelse har jag valt att utgÄ ifrÄn begreppen gemeinschaft och gesellschaft, nÀrmare bestÀmt hur valet kan förstÄs i termer av gemeinschaft och gesellschaft samt vilka strategierna och förutsÀttningarna Àr för dessa val. Jag har arbetat med frÄgestÀllningen dels ur ett teoretiskt och metaforiskt perspektiv dÀr jag via smÄstad och storstad, kollektivism och individualism försökt att skapa en grundlÀggande förstÄelse för gemeinschaft och gesellschaft dels en specifik förstÄelse för valets konstruktion. I stora drag har jag urskiljt tvÄ strategier i gesellschaft, vilka jag kallat det tillfÀlliga valet/Puer aeternus och det kalkylerande valet/Homo oeconomicus. I gemeinschaft har jag urskiljt en strategi som jag kallat det naturliga valet.
"Du blir vad du trÀnar" : En kvalitativ studie om hur kroppslighet konstrueras i en gymmiljö
Syftet med föreliggande uppsats Àr att uppnÄ förstÄelse för den kroppslighet som konstrueras i en gymmiljö. För att uppnÄ svaret pÄ syftet har jag intervjuat ett antal personer som i stor utstrÀckning Àgnar sig Ät kroppsligt arbete i form av gymtrÀning. Det empiriska materialet utgÄr frÄn tio kvalitativa intervjuer och informanterna bestÄr av fem mÀn och fem kvinnor i Äldrarna 23 till 31 Är. De teorier som ligger till grund för analysen av empirin Àr bland annat Foucaults teorier om hur kroppen kan ses ur ett makroperspektiv och Goffmans analyser om kroppsliga relationer ur ett mikroperspektiv. Giddens teori har anvÀnts för att analysera relationen mellan kropp och identitet. De genusbaserade teorierna innefattar bland annat Butlers analyser om hur genus kan ses som nÄgot performativt.De slutsatser som kan dras frÄn uppsatsen Àr att informanterna trÀnar pÄ gym av flera olika anledningar, men strÀvan efter att förÀndra kroppen fungerar som en stark drivkraft.
Energieffektivisering av rekordÄrensflerbostadshus
SandviksvÀgen 38 Àr ett av mÄnga flerbostadshus byggt under Ären 1961 ? 1975, de sÄkallade rekordÄrens bostÀder. Byggnaden stÄr inför en omfattande renovering, och dÄ finnsdet samtidigt goda möjligheter att minska byggnadens energiförbrukning. I studien undersöksoch beskrivs ett antal av de ÄtgÀrder som kan genomföras. MÄlet Àr att föreslÄ ÄtgÀrdspaketför att minska byggnadens specifika energiförbrukning med 20 respektive 50 procent jÀmförtmed dagens anvÀndning.