SammanfattningSyftet med studien har varit att undersöka hur professionella, det vill sÀga handlÀggare och socialsekreterare inom socialtjÀnsten, upplever sin kunskap om anknytningsteori samt huruvida denna kunskap tillÀmpas praktiskt i familjehemsuppföljningar. Studien har sin utgÄngspunkt i anknytningsteori. Metoden som har anvÀnts för studien Àr kvalitativ innehÄllsanalys och materialet har framstÀllts med hjÀlp av fem semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat antyder att handlÀggare har goda grundlÀggande kunskaper om anknytning, men att det finns en allmÀn önskan om mer utbildning i Àmnet. Resultatet indikerar Àven att anknytningsaspekten Àr betydelsefull för insatser och beslut i uppföljningar..

PÄ grund av en ökande befolkning, industrialisering, krav pÄ komfortkyla samt anvÀndning av elektronisk utrustning finns idag ett allt större kylbehov för lokaler och tekniska anlÀggningar i sÄvÀl Sverige som övriga vÀrlden. Kyla kan tillverkas pÄ flera olika sÀtt. Vanligast Àr att kylan tillverkas med kylmaskiner som drivs av el, men absorptionsvÀrmepumpar som drivs av vÀrme finns ocksÄ. Med stigande elpriser och med hÀnsyn till miljön Àr det dÀrför önskvÀrt att hitta alternativ till kylmaskinerna. En alternativ metod Àr att utnyttja lagrad kyla frÄn snö och is.

Företaget GC Windpower har under 2010 arbetat med utvecklingen av tvÄ vindkraftverk, ett tvÄbladigt med en effekt pÄ 1 MW och ett trebladigt pÄ 2,5 MW. Examensarbetet innefattade utformningen och konstruktionen av maskinkÄpan för det trebladiga verket. MÄlet med projektet var att ta fram ett tillverkningsunderlag för motorhuset bestÄende av ritningar, 3D modeller, FEM-analyser samt förslag för material och tillverkningsmetod.Tillsammans med uppdragsgivarna sattes en kravspecifikation upp för maskinkÄpan. Kraven innefattade utformningen, hÄllfastheten och materialvalet för maskinkÄpan. En omsorgsfull informationssökning utfördes för att ge en bra grund till konceptgeneringen.Konceptgenreringen skedde i omgÄngar och i flera steg.

Denna studie syftar till att se pÄ hur barn tar sig an konstruktionsritningar i jÀmförelse med fritt byggande i en lekfull gruppmiljö. Tidigare forskning visar skillnad mellan mÀngden mÀn och kvinnor i tekniska yrken och Àven mÀn och kvinnors instÀllning till de tekniska Àmnena. Vissa forskare visar ocksÄ pÄ Äldersskillnader mellan hur barn lÀr sig tekniska Àmnen. Tar fyra- och femÄringar frivilligt sig an konstruktionsritningar, följer dem och fÀrdigstÀller de konstruktionen? Studien har sÀrskilt tittat pÄ om det fanns skillnader mellan flickorna och pojkarna nÀr de byggde? Hur pÄverkar barnens eget intresse hur de bygger? Om barn, fyra och fem Är gamla kan följa bygginstruktioner?Resultatet av denna studie, i viss mÄn, stödjer tidigare forskning om att det finns en genus aspekt redan i förskoleÄldern, pojkarna var mer försekomna och hade lÀttare för att följa lego instruktioner Àn flickorna, men frÄgan kvarstÄr; varför finns denna skillnad? Förutom genusaspekten fanns det ocksÄ ett tydligt resultat som visade pÄ skillnad i byggkunskap mellan fyraÄringar och femÄringar.

Studien syftar till att undersöka konsumentens roll för en hÄllbar utveckling genom att analysera hur fyra organisationer som arbetar för hÄllbar livsmedelskonsumtion konstruerar hÄllbarhet och konsumenten.Organisationerna representerar olika intressen och empirin bestÄr av officiella kommunikationsdokument samt intervjuer. Empirin analyseras i relation till postmodernitetens individualisering som beskriver hur individer, genom kommunikation om miljörisker och ohÄllbarhet ÄlÀggs ta ansvar för en hÄllbar samhÀllsutveckling. Analysen visar att hÄllbarhetsbegreppet stÀndigt omformuleras vilket leder till ambivalens hos konsumenten, och vikten av politiska ÄtgÀrder för hÄllbar konsumtion framhÄlls av organisationerna med politisk inriktning.Tre konstruktioner av konsumenten uttrycks. Samtliga organisationer konstruerar i en officiell diskurs en hÄllbar konsument som med hjÀlp av kunskap tar ansvar genom aktiva livsmedelsval. I en vardagsdiskurs konstrueras konsumenten som förvirrad av budskapen om hÄllbara livsmedelsval och sÀgs behöva hjÀlp genom förenklad kunskap.

Följande undersökning utgÄr ifrÄn intervjuer med förÀldrar till elever som saknar fullstÀndiga grundskolebetyg. Dessa förÀldraintervjuer speglar pÄ sÄ sÀtt skolans vardagsproblem och de utvecklingsbehov som föreligger inom gymnasieskolans frirum. Framför allt betonas att förÀldrarna bör ses som en resurs i skolans kartlÀggning av elever, men ocksÄ att skolan bör ha ett processinriktat förhÄllningssÀtt. Att lÀs- och skrivsvÄrigheter kan ligga till grund för en stor del skolproblematik betonas, men ocksÄ att goda relationer bereder stora möjligheter att arbeta konstruktivt kring dessa elever..

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur vÀl gymnasieelevers kunskaper i Àmnet geografi överrensstÀmmer med vad kursplanen sÀger. Vidare var vÄrt syfte att utföra en jÀmförande analys mellan friskolor och kommunala skolor för att se om elevernas geografikunskaper skiljer sig Ät beroende pÄ elevens val av skolform. Fyra skolor deltog i vÄr empiriska undersökning, tvÄ friskolor och tvÄ kommunala skolor. GeografilÀrarna för respektive skola blev intervjuade och eleverna fick besvara ett sammansatt kunskapsprov baserat pÄ skolverkets kursplan för Geografi A. Resultatet visade pÄ att geografikunskaperna hos gymnasieeleverna var goda men att de skiljde sig Ät beroende pÄ var eleven studerade..

Vi har utvecklat tvÄ fristÄende webbapplikationer till det webbaseradehÀlsovÄrdsstödsystemet Asynja. Den ena Àr en designapplikationför enkÀtundersökningar och den andra Àr en svarsapplikation dÀr respondenternakan besvara enkÀterna.Utvecklingsprocessen har bestÄtt av planering, design, implementation,testning och dokumentation. Mycket av arbetet har skett parallelltvilket vi har sett som en framgÄngsfaktor i examensarbetet.Projektet har prÀglats av att applikationerna ska vara anvÀndarvÀnligaoch funktionella samtidigt som designen och koden ska göra attapplikationerna kan vidareutvecklas och underhÄllas effektivt.Arbetet med att utveckla J2EE-applikationer och anvÀnda sig av ramverketStruts har gett goda erfarenheter och det har Àven visat sig attdenna plattform Àr vÀl lÀmpad för denna typ av uppgifter..

Syftet med denna uppsats Ă€r att jĂ€mföra fundament i skriftlig andrasprĂ„ks- och förstasprĂ„ksproduktion. Åtta texter skrivna av elever i Ă„rskurs tvĂ„ pĂ„ gymnasiet utgör undersökningsmaterial. Fyra av eleverna lĂ€ser kursen svenska som andrasprĂ„k B, och fyra av eleverna lĂ€ser kursen svenska B. AndrasprĂ„kseleverna har bott i Sverige och anvĂ€nt det svenska sprĂ„ket frĂ„n fyra Ă„r till hela livet. I elevtexterna analyseras andelen subjektsfundament kvantitativt i förhĂ„llande till andelen övriga fundament.

Utbyggnaden av vindkraftverk har ökat kraftigt i Europa och Sverige. Den explosionsartade utbyggnaden kommer i sin tur att stÀlla stora krav pÄ byggföretagen som behöver optimera och effektivisera produktionen. Tidigare studier har visat att införandet av industriella metoder för platsgjutna betongkonstruktioner kan generera stora ekonomiska besparingar. De exempel pÄ industriella metoder som kan tillÀmpas för vindkraftverksfundament och som denna rapport behandlar Àr sjÀlvkompakteradbetong (SKB) och rullarmering. För att uppnÄ en god byggbarhet för konstruktionen bör byggföretagen redan i projekteringsfasen ha ett bra samarbete med projektören.

I denna text diskuterar jag produktionen av Hearty Horrors, ett spel programmerat och designat helt i flash. Jag diskuterar svÄrigheterna för de olika delarna i att skapa ett spel. Tankar och jÀmförelser mellan onda och goda karaktÀrer och vad man, som speldesigner, bör och inte bör göra för att fÄ spelare att kÀnna sig manade att spela vidare. In this text I discuss the production of Hearty Horrors, a game programmed and designed completly in flash. I discuss the difficulties of diffrent parts in the making of a game. Thoughts and comparances are made between evil and good characters and what you, as a gamedesigner, should and should not do to make the player want to continue playing..

VÀxelvÀljaren som Scania anvÀnder i dagslÀget har stort inbyggnadsdjup vilket skapar problem vid integration i instrumentbrÀdan, dessutom har glödlamporna för indikationsbelysningen kort livslÀngd. Utvecklingen mot distribuerade system har gjort det möjligt för Scania att anvÀnda en egenutvecklad vÀxelvÀljare och dÀrför vill man undersöka möjligheten för en egen konstruktion.Konceptet som presenteras i detta examensarbete Àr en mycket kompakt enhet, inbyggnadsdjupet Àr endast en fjÀrdedel av den vÀxelvÀljare som anvÀnds i dagslÀget. Tryckknapparna utgörs av en silikonknappsats som Àr genomlyst. Till indikations- och grundbelysning anvÀnds OSRAMs HYPER T66. Detta Àr en kapsel som innehÄller tre av varandra oberoende lysdioder.

Syfte: Denna studie syftar till att försöka undersöka hur avkastningen pÄ eget kapital förÀndras pÄ kort sikt dÄ man vÀljer att utlokalisera verksamheten till lÄglönelÀnder, med motivet att sÀnka sina produktionskostnader Slutsats: Avkastningen pÄ eget kapital Àr högre för de utlokaliserande företagen vilket dock Àr svÄrt att hÀrröra till sjÀlva flytten. Andra faktorer spelar in, exempelvis produktiviteten i lÄglönelÀnder. En utlokalisering bör ske efter noggrann utredning, dÄ finns det goda möjligheter till att öka aktieÀgarnas förmögenhet..

Denna uppsats har haft till syfte att söka nÄ en förstÄelse för ondskan och dess eventuella betydelse för mÀnniskans förutsÀttningar i tillvaron. Med hjÀlp av ett psykoanalytiskt och arketypiskt förhÄllningssÀtt har jag valt att framstÀlla ondskan som viktig bestÄndsdel i det mÀnskliga livet. I myter, riter, sagor och symboler kan man finna en slags överordnad mening som kan bringa balans och jÀmvikt mellan det jordiska och det överjordiska, och mellan det goda och onda, menar exempelvis den kÀnde mytforskaren Joseph Campbell. De Àr till för att skapa mening och förstÄelse för allt som rör det mÀnskliga. HÀr har jag valt att titta nÀrmare pÄ myter som exempelvis Oden, Lilit, Utdrivningen ur Paradiset och Den gudomliga komedin.Oftast Àr vi inte sÀrskilt benÀgna att se och erkÀnna vÄr egen ondska utan vill gÀrna behÄlla bilden av ondskans annorlundahet för att rÀttfÀrdiga bilden av oss sjÀlva.

Jordens resurser Àr Àndliga, om konsumtionsmönstret följer dagens utveckling kommer flera ta slut inom en överskÄdlig framtid. En ÄtgÀrd Àr att kÀllsortera sÄ att vÄra naturresurser kommer in i ett kretslopp dÀr de Ätervinns eller ÄteranvÀnds. Det hÀr arbetet inriktar sig pÄ hur man med god kommunikation kan Ästadkomma en beteendeförÀndring som leder till ökad kÀllsortering. Arbetet utgörs av en litteraturstudie för att finna goda exempel frÄn EU och en enkÀtundersökning med frÄgor relaterade till kÀllsortering/informationskanaler.Förordningen om deponering har bidraget till att en större andel avfall kÀllsorteras men utvecklingen har stagnerat och i dag Ätervinns bara 2/3 av alla förpackningar frÄn hushÄll.PÄverkan för en beteendeförÀndring kan ske genom regelstyrning, mÄlstyrning och visionsstyrning. Enligt enkÀtundersökningen har visionsstyrningen störst inverkan för en ökad kÀllsortering.För att fÄ mÀnniskor att Àndra sitt beteende mÄste man veta vad som styr beteendet i dag sÀrskilt om det Àr ett beteende som inte Àr gynnsamt för individen sÄsom rökning eller en hÄllbar utveckling sÄsom att vi tÀr pÄ jordens Àndliga resurser.