Övervikt och fetma Ă€r ett ökande problem runtom i samhĂ€llet, nĂ„got som visat sig genom ökade kostnader för överviktsrelaterade sjukdomar och sjukskrivingar. Syftet med studien var att genom en litteraturstudie undersöka hur en arbetsplats miljö skall vara för att frĂ€mja de anstĂ€lldas hĂ€lsa avseende övervikt, fetma, motion och kost. Metoden som anvĂ€ndes var en litteraturstudie och datainsamling gjordes genom sökning av vetenskapliga artiklar pĂ„ databaserna Academic Search Elite samt Highwire Press. Resultat som framkom var att arbetsplatser har goda förutsĂ€ttningar för att frĂ€mja den fysiska hĂ€lsan för sina anstĂ€llda. Interventioner som har gjorts har fĂ„tt goda genomslag och förbĂ€ttrat bĂ„de den fysiska aktiviteten samt förbĂ€ttrat kosthĂ„llningen hos sina anstĂ€llda.

Bara BostÀderPlacerat mellan Bollmora flerbostadshus och den gamla landsvÀgen breder Tyresögymnasium ut sig. VÄr ingÄng blir atr riva skolan, materialet ŽkremerasŽtill tegelkross och sprids i en röd löparbana lÀngs med den befintliga landsvÀgen, att tillÄtas glömma för att senare minnas. Gymnasiet förstÄs som en del av det befintliga landskapet, det Àndrar bara from och byter plats. Vad hÀnder om man slÀcker ett lager i AutoCad?Det nÀrvarar i sin frÄnvaro. Djup genom lager.

De flesta loggningsenheter för spÀnningssignaler som anvÀnds idag krÀver en koppling till en persondator för att fungera. Men det Àr oftast inte idealiskt att vara tvungen att anvÀnda en persondator under sjÀlva loggningsprocessen, speciellt inte om test eller felsökning skall utföras pÄ kretskort som Àr monterade pÄ ett svÄrÄtkomligt stÀlle. Denna rapport Àr slutrapporten för examensarbetet fristÄende signallogger, som utfördes pÄ företaget Motion Control i VÀsterÄs AB. Examensarbetet gick ut pÄ att utveckla en logger som oberoende av en persondator kan utföra insamling av analog och digital mÀtdata. Detta dokument beskriver de olika undersökningarna som utfördes för att fÄ en grund inför sjÀlva utvecklingsarbetet. DÀrefter sÄ beskrivs de krav och den grundlÀggande designen som togs fram, detta följs av konstruktionen av hÄrdvara samt firmware. Rapporten tar Àven upp de tester som utförts, för att kontrollera de krav som stÀlldes pÄ produkten.

SammandragUndersökningen behandlar hur inlÀrare i svenska som andrasprÄk, svas, uppfattar preteritum som omfattar nu-situationer. LÄngt ifrÄn att vara marginella, felaktiga uttryck, Àr bruket av detta idiomatiskt och har specifika syften och funktioner, fastÀn dessa kan vara diffusa och svÄrinringade.En enkÀt genomfördes bland gymnasieelever med svas-undervisning respektive modersmÄlssvenska, sv1, dÀr eleverna fick bedöma tio meningar dÀr verben i preteritum omfattar nu-situationer. Konstruktionen ansÄgs av informanterna som anvÀndbar, vardaglig och talsprÄklig, sÀrskilt av svas-eleverna. Huvudsakligen ansÄgs studiens meningar som dÄlig svenska, men frekvensen av elever som ansÄg dem felaktiga var högre bland svas-eleverna, vilka ÀndÄ anvÀnder liknande meningar.Svas-inlÀrarna uppvisade en större osÀkerhet kring bruket jÀmfört med svenska1-gruppen, men bara delvis genom underanvÀndning. OsÀkerheten rör snarare kÀnslan för huruvida uttryckssÀttet Àr korrekt eller inte..

Verksamheter anvÀnder sig idag mer och mer utav informationssystem för att effektivisera arbetsflödet. Det ter sig inte sÄ konstigt med tanke pÄ att IT har en betydande roll i dagens samhÀlle. För att följa med i utveckling och efterfrÄgan Àr det idag nödvÀndigt att större verksamheter anvÀnder sig utav nÄgon form av IT stöd. Eftersom IT hela tiden utvecklas rÀcker det sÄledes inte att införa ett informationssystem dÄ det kommer nya och effektivare alternativ. Informationssystemen ska stödja verksamhetsmÄlen vilka blir annorlunda som en följd av att verksamheten förÀndras över tid.

Syftet med denna uppsats har varit att utifrÄn personliga assistenters perspektiv undersöka hur de ser pÄ utvecklingsstördas sjÀlvbestÀmmande och pÄ vilket sÀtt de arbetar för att möjliggöra detta. För att undersöka detta har tvÄ fokusgruppsintervjuer genomförts, och vinjetter har anvÀnts. Att fÄ bestÀmma i sin vardag sÄg de personliga assistenterna som sjÀlvklart, men ifrÄga om hur vÀl det stÀmde överrens med utvecklingsstörning uppstod ambivalens.För att förklara begreppet sjÀlvbestÀmmande, anvÀndes sociala konstruktioner. Utvecklingsstörning förklarades vara avvikande frÄn det som ansÄgs vara normativt i samhÀllet. I den sociala konstruktionen associeras dock utvecklingsstörning med individuella funktionsnedsÀttningar, vilket de personliga assistenterna sÄg som en svÄrighet.

Examensarbetet var en utvÀrdering av en synkron trefas permanentmagnetmotor med utvÀndig rotor. Den Àr tÀnkt att ingÄ i ett batterimatat drivsystem för hjÀlputrustning pÄ segelbÄtar. MÄlen var att kartlÀgga prestandan i standardutförande samt att hitta de svaga punkterna i konstruktionen. Förslag pÄ hur motorutförandet kan optimeras ska ocksÄ lÀggas fram. Tester och mÀtningar gjordes i en testuppkoppling med vÀxelriktare, motor och axelkopplad generator. Detta för att kunna fÄ fram fler mÀtvÀrden pÄ motorn.

Abstract Knutsson, Henrik (2008). Skolans Fostrande Roll, En studie kring arbetsmetoden ?Bra Val? SchoolÂŽs Educating Role A survey about the method Making Good Choice Examensarbete 15 högskolepoĂ€ng, SÄL 3:2, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola I min undersökning har jag försökt ta reda pĂ„ hur eleverna pĂ„ ett individuellt utformat program i Malmö, uppfattar arbetet med den individuella bedömningen av genomförandet av lektioner som vi kallar Bra Val. Metoden Bra Val har sitt ursprung i trappmodellen, Det Ă€r ditt val, hĂ€mtat frĂ„n boken Ordning och reda i skolan, skriven av Edin och Drummond (2006). Arbetet bygger pĂ„ att lĂ€rarens ledarskap skapa förutsĂ€ttning för en social utveckling i skolan.

I den hÀr uppsatsen presenteras en undersökning om konstruktioner av kön i debatten om hen. Syftet Àr att utifrÄn ett queerteoretiskt perspektiv ta reda pÄ hur kön och hen konstrueras i en internetbaserad debatt om ordet. Undersökningen baseras pÄ kommentarerna under ett blogginlÀgg om ordet hen. Det kvalitativa analysverktyget som anvÀnds Àr membership categorization analysis (MCA). Resultatet visar att de personer som Àr emot anvÀndning av ordet hen Àr under förestÀllningen att ordet anvÀnds för att avköna samhÀllet, medan föresprÄkarna anser att ordets frÀmsta anvÀndningsomrÄde Àr som ett komplement till pronomenen han och hon.

Bakgrund BÄde förÀldrar och barn var kÀnsliga för hur de blev bemötta och hur man kommunicerade. Ord var endast en liten del av kommunikationen och barn lÀste av kroppssprÄket. Ett av de viktigaste arbetsredskapen en vÄrdgivare hade var ett korrekt bemötande och god kunskap om kommunikation. Syfte Att belysa kommunikationen mellan sjuksköterska, barn och deras förÀldrar i omvÄrdnaden. Metod En litteraturstudie med 12 inkluderade artiklar.

I denna rapport redogör projektgruppen för resultatet i kursen examensarbete 15hp (C-nivÄ) utfört pÄ maskiningenjörsprogrammet, inriktning produktutveckling och design, vid Jönköpings Tekniska Högskola.Examensarbetet har utförts i samarbete med Kongsberg Power Product Systems AB i Ljungsarp. Syftet var att utveckla en ny typ av övre teleskopfunktion till Kongsbergs modulsystem för stÀllbara rattstÀnger.UtgÄngspunkten i projektet var att skapa en mer ergonomisk förarmiljö, nÄgot som Kongsbergs kunder och marknaden för lÄngsamtgÄende fordon allt mer efterfrÄgar. Kraven som stÀllts pÄ projektet bestod i största del av axiella och radiella krafter som konstruktionen skulle klara av, samt den axiella förlÀngningen av rattstÄngen.För att strukturera arbetet har en produktutvecklingsmetod frÄn boken The Mechanical Design Process av David G. Ullman anvÀnts. Dessa metoder har anvÀnts i genomförandefasen för att leda fram till resultatet.Projektet har resulterat i ett koncept som löser Kongsbergs krav pÄ förbÀttrad förarergonomi..

Idén om blandstaden Àr Äterkommande i dagens stadsbyggnadsdiskussion och anvÀnds i diskussionen bÄde som en vision och ett medel. I konstruktionen av blandstadsbegreppet har Jane Jacobs varit viktig och i utvecklingen av exemplet HyllievÄng i Malmö har Jan Gehls idéer varit centrala. CentrumomrÄdet i HyllievÄng har en uttalad mÄlsÀttning om att bli en blandad stad. Uppsatsen syftar till att undersöka hur vÀl utformningen av HyllievÄng förhÄller sig Jane Jacobs och Jan Gehls idéer om den blandade staden, vilka sociala aspekter det finns av den blandade staden enligt Gehl och Jacobs och vilka exempel pÄ fysiska miljöer som kan förknippas med idén om blandstaden som avses skapas i exemplet HyllievÄng. Studien genomfördes genom en dokumentstudie och visar pÄ att det finns en viss diskrepens mellan Jacobs idéer och det som planeras i HyllievÄng. Studien visar Àven att det finns en oklarhet blandstadsbegreppets innebörd vilket försvÄrar planeringen av blandstadsmiljöer..

Den hÀr genusvetenskapliga uppsatsen Àr en undersökning av hur tvÄ HBTQ-organisationer iIsrael/Palestina konstruerar sig sjÀlva och sina motstÄndsstrategier, utifrÄn förestÀllningar omhomosexualitet, etnicitet och nationalitet, men ocksÄ utifrÄn hur organisationerna förhÄller sig tilloch anvÀnder sig av ett förestÀllt ?VÀst?. UtgÄngspunkten för min undersökning Àr de respektiveorganisationernas engelsksprÄkiga hemsidor. Med idéanalys som metod nÀrmar jag mig mittmaterial utifrÄn nÄgra av de teoretiska diskussioner som förts inom den vÀsterlÀndska akademinkring homosexualitet i Mellanöstern. I resultatet diskuterar jag betydelsen av ett förestÀllt ?VÀst?för de respektive organisationernas sÀtt att skriva fram sina mÄl och verksamheter.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att lyfta fram hur specialpedagoger och klasslÀrare arbetar med individualisering och individanpassning för alla elever och tydliggöra vilka strategier yrkesgrupperna anvÀnder sig av för att individualisera och individanpassa. I Lpo 94 stÄr det att: ?Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov? (s.4). Genom att ha gjort sju kvalitativa intervjuer, med fyra specialpedagoger och tre klasslÀrare, och studerat olika författares teorier om individualisering har vi försökt att se över goda strategier i att individualisera och Àven problematiserat dem. Goda strategier som framkom var bland annat att arbeta multisensoriskt, se över elevens styrkor samt att ha tillgÄng och anvÀnda sig av rÀtt hjÀlpmedel.

Denna studie Àr en skildring över skolÀmnet för kroppsövning som det kommer till uttryck genom lÀrarkÄrens fackliga tidskrift Idrott & HÀlsa : Organ för Svenska IdrottslÀrar-föreningen. Skildringens syfte Àr att identifiera och problematisera lÀrarkÄrens sjÀlvförstÄelse och förestÀllning om skolÀmnet. Vidare Àr syftet att undersöka hur makt utövas genom sprÄket, men Àven hur makt utövas i skolÀmnet. Michel Foucaults diskussioner om makt och maktutövning ligger till grund för metod- och teoridiskussioner. Genom diskursanalys som metodologiskt tillvÀgagÄngssÀtt analyseras hur sprÄket anvÀnds som redskap för att utöva makt, nÀrmare bestÀmt hur tidskriften bidrar till att formera lÀrarkÄrens sjÀlvförstÄelse.