Syftet med denna studie Àr att undersöka om lÀrare ser sig ha det stöd och de resurser som krÀvs för att Ästadkomma en inkluderande skola.Vi vill Àven undersöka synen pÄ inkludering.För att möta elevers olikheter i en skola för alla krÀvs att lÀrare skapar goda relationer till elever och förÀldrar. LÀraren mÄste Àven ha goda kunskaper om arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Det Àr ocksÄ viktigt att resurser tillsÀtts. VÄra frÄgestÀllningar har varit vilket stöd lÀrarna fÄr i sitt inkluderingsarbete, vilka insatser som görs och vilka som skulle vara önskvÀrda. Ytterligare en frÄgestÀllning har varit vad skolpersonal har för syn pÄ inkludering.  KlasslÀraren och dennes arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd stÄr i fokus för vÄr studie.Undersökningen genomfördes genom intervjuer. Vi har intervjuat fyra klasslÀrare, tvÄ skolledare, en specialpedagog och en speciallÀrare pÄ tre grundskolor i Stor-Stockholm.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur planerare i svenska stÀder kan arbeta för att minska invÄnarnas bilresande. I studien har UmeÄ kommuns arbete med hÄllbara resor analyserats genom att studera olika plandokument som tagits fram för att vÀgleda den samtida och framtida planeringen.Tidigare studier visar att det finns ett antal gemensamma nÀmnare för stÀder som visar pÄ goda resultat för invÄnarnas val av hÄllbara resandet.  Planerarna har haft olika angreppssÀtt pÄ prioriteringen av trafikstrukturen i dessa stÀder. Det gemensamma för stÀderna med goda resultat Àr att de har planerat lÄngsiktigt, med ett hÄllbart resande i fokus.Av UmeÄ kommuns planeringsdokument framgÄr att visionen för tÀtorten har mÄnga delar gemensamt med dessa stÀder, varav mÄlen för hur bilberoendet i staden ska byggas bort Àr det tydligaste. Efter att ha studerat UmeÄ tÀtorts nuvarande markanvÀndning, uppsatta planeringsmÄl och politiska beslut framgÄr det dock att översiktliga planeringsdokument och faktiska resultat ligger relativt lÄngt ifrÄn varandra.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om lÀrare ser sig ha det stöd och de resurser som krÀvs för att Ästadkomma en inkluderande skola.Vi vill Àven undersöka synen pÄ inkludering.För att möta elevers olikheter i en skola för alla krÀvs att lÀrare skapar goda relationer till elever och förÀldrar. LÀraren mÄste Àven ha goda kunskaper om arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Det Àr ocksÄ viktigt att resurser tillsÀtts. VÄra frÄgestÀllningar har varit vilket stöd lÀrarna fÄr i sitt inkluderingsarbete, vilka insatser som görs och vilka som skulle vara önskvÀrda. Ytterligare en frÄgestÀllning har varit vad skolpersonal har för syn pÄ inkludering.  KlasslÀraren och dennes arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd stÄr i fokus för vÄr studie.Undersökningen genomfördes genom intervjuer. Vi har intervjuat fyra klasslÀrare, tvÄ skolledare, en specialpedagog och en speciallÀrare pÄ tre grundskolor i Stor-Stockholm.

För att barn med hörselnedsÀttning skall kunna fÄ en normal tal- och sprÄkutveckling samtkognitivt beteende Àr det av stor betydelse att hörselnedsÀttningen upptÀcks tidigt.En av de beteendebaserade metoderna för att uppskatta spÀdbarns hörseltröskelvÀrden ÀrVisual Reinforcement Audiometry, VRA. Det Àr en konditionerande procedur dÀr barnetassocierar ett ljud med ett visuellt mÄl. En audionom kontrollerar om barnet vrider pÄ huvudetmot det visuella mÄlet, som en reaktion pÄ ljud stimuli, och belönar dÄ barnet med en visuellförstÀrkning, sÄ som en animerad bild pÄ en skÀrm eller en mekanisk leksak.En ide pÄ hur man kan göra VRA mer objektivt och mindre tidskrÀvande finns. Idén Àr attanvÀnda eye tracking teknik som registrerar spÀdbarnets ögonrörelser och anvÀndaögonrörelserna istÀllet för huvudvridningar som reaktioner pÄ ljud stimuli.Detta examensarbete syftar till att testa och avgöra om VRA med eye tracking har godaframtidsutsikter. En prototyp i form av en datorapplikation har byggts och testats.Tester har utförts pÄ tolv vuxna och nio spÀdbarn.

Denna uppsats syftar till att undersöka diskursen om urbanitet i tidskrift Arkitektur mellan Ären 1989-1994. Relevant för undersökningen Àr planeringsmodellen kvarterstad och begreppsparen privat-offentligt, vilka belyser olika sÀtt som diskursen om urbanitet gestaltade sig pÄ i stadsbyggnadsdiskussionen. Analysen visar hur historiska idealbilder och problembilder var central för konstruktionen av urbanitet. Förorten och modernismen fick funktionen av motbilder till samtidens ideal, inramade av en kontext om den ?upplösta staden?.

Volvo Powertrain AB Àr den del av Volvokoncernen som ansvarar för utveckling och tillverkning av tunga motorer, vÀxellÄdor och drivaxlar. Vid tillverkning av vevaxlar anvÀnds en metod som heter superfinering för att ge vevaxlarnas lager önskad ytfinhet. Företag har i dagslÀget tvÄ olika superfineringsmaskiner som arbetar parallellt i samma processteg. Problemet som uppstÄtt Àr att de bÄda maskinerna avverkar olika mycket material under processen vilket stÀller till problem dÄ det föreliggande processteget Àr gemensamt.Syftet med detta examensarbete Àr att försöka likstÀlla avverkningen i de bÄda superfineringsmaskinerna genom en omkonstruktion av verktygshÄllarna (skorna) i den Àldre av superfineringsmaskinerna. För att kunna likstÀlla avverkningen krÀvs god förstÄelse för processen, de bÄda maskinerna och de krafter som verkar i skorna.

Övervikt och fetma Ă€r ett ökande problem runtom i samhĂ€llet, nĂ„got som visat sig genom ökade kostnader för överviktsrelaterade sjukdomar och sjukskrivingar. Syftet med studien var att genom en litteraturstudie undersöka hur en arbetsplats miljö skall vara för att frĂ€mja de anstĂ€lldas hĂ€lsa avseende övervikt, fetma, motion och kost. Metoden som anvĂ€ndes var en litteraturstudie och datainsamling gjordes genom sökning av vetenskapliga artiklar pĂ„ databaserna Academic Search Elite samt Highwire Press. Resultat som framkom var att arbetsplatser har goda förutsĂ€ttningar för att frĂ€mja den fysiska hĂ€lsan för sina anstĂ€llda. Interventioner som har gjorts har fĂ„tt goda genomslag och förbĂ€ttrat bĂ„de den fysiska aktiviteten samt förbĂ€ttrat kosthĂ„llningen hos sina anstĂ€llda.

Bara BostÀderPlacerat mellan Bollmora flerbostadshus och den gamla landsvÀgen breder Tyresögymnasium ut sig. VÄr ingÄng blir atr riva skolan, materialet ŽkremerasŽtill tegelkross och sprids i en röd löparbana lÀngs med den befintliga landsvÀgen, att tillÄtas glömma för att senare minnas. Gymnasiet förstÄs som en del av det befintliga landskapet, det Àndrar bara from och byter plats. Vad hÀnder om man slÀcker ett lager i AutoCad?Det nÀrvarar i sin frÄnvaro. Djup genom lager.

De flesta loggningsenheter för spÀnningssignaler som anvÀnds idag krÀver en koppling till en persondator för att fungera. Men det Àr oftast inte idealiskt att vara tvungen att anvÀnda en persondator under sjÀlva loggningsprocessen, speciellt inte om test eller felsökning skall utföras pÄ kretskort som Àr monterade pÄ ett svÄrÄtkomligt stÀlle. Denna rapport Àr slutrapporten för examensarbetet fristÄende signallogger, som utfördes pÄ företaget Motion Control i VÀsterÄs AB. Examensarbetet gick ut pÄ att utveckla en logger som oberoende av en persondator kan utföra insamling av analog och digital mÀtdata. Detta dokument beskriver de olika undersökningarna som utfördes för att fÄ en grund inför sjÀlva utvecklingsarbetet. DÀrefter sÄ beskrivs de krav och den grundlÀggande designen som togs fram, detta följs av konstruktionen av hÄrdvara samt firmware. Rapporten tar Àven upp de tester som utförts, för att kontrollera de krav som stÀlldes pÄ produkten.

SammandragUndersökningen behandlar hur inlÀrare i svenska som andrasprÄk, svas, uppfattar preteritum som omfattar nu-situationer. LÄngt ifrÄn att vara marginella, felaktiga uttryck, Àr bruket av detta idiomatiskt och har specifika syften och funktioner, fastÀn dessa kan vara diffusa och svÄrinringade.En enkÀt genomfördes bland gymnasieelever med svas-undervisning respektive modersmÄlssvenska, sv1, dÀr eleverna fick bedöma tio meningar dÀr verben i preteritum omfattar nu-situationer. Konstruktionen ansÄgs av informanterna som anvÀndbar, vardaglig och talsprÄklig, sÀrskilt av svas-eleverna. Huvudsakligen ansÄgs studiens meningar som dÄlig svenska, men frekvensen av elever som ansÄg dem felaktiga var högre bland svas-eleverna, vilka ÀndÄ anvÀnder liknande meningar.Svas-inlÀrarna uppvisade en större osÀkerhet kring bruket jÀmfört med svenska1-gruppen, men bara delvis genom underanvÀndning. OsÀkerheten rör snarare kÀnslan för huruvida uttryckssÀttet Àr korrekt eller inte..

Verksamheter anvÀnder sig idag mer och mer utav informationssystem för att effektivisera arbetsflödet. Det ter sig inte sÄ konstigt med tanke pÄ att IT har en betydande roll i dagens samhÀlle. För att följa med i utveckling och efterfrÄgan Àr det idag nödvÀndigt att större verksamheter anvÀnder sig utav nÄgon form av IT stöd. Eftersom IT hela tiden utvecklas rÀcker det sÄledes inte att införa ett informationssystem dÄ det kommer nya och effektivare alternativ. Informationssystemen ska stödja verksamhetsmÄlen vilka blir annorlunda som en följd av att verksamheten förÀndras över tid.

Syftet med denna uppsats har varit att utifrÄn personliga assistenters perspektiv undersöka hur de ser pÄ utvecklingsstördas sjÀlvbestÀmmande och pÄ vilket sÀtt de arbetar för att möjliggöra detta. För att undersöka detta har tvÄ fokusgruppsintervjuer genomförts, och vinjetter har anvÀnts. Att fÄ bestÀmma i sin vardag sÄg de personliga assistenterna som sjÀlvklart, men ifrÄga om hur vÀl det stÀmde överrens med utvecklingsstörning uppstod ambivalens.För att förklara begreppet sjÀlvbestÀmmande, anvÀndes sociala konstruktioner. Utvecklingsstörning förklarades vara avvikande frÄn det som ansÄgs vara normativt i samhÀllet. I den sociala konstruktionen associeras dock utvecklingsstörning med individuella funktionsnedsÀttningar, vilket de personliga assistenterna sÄg som en svÄrighet.

Examensarbetet var en utvÀrdering av en synkron trefas permanentmagnetmotor med utvÀndig rotor. Den Àr tÀnkt att ingÄ i ett batterimatat drivsystem för hjÀlputrustning pÄ segelbÄtar. MÄlen var att kartlÀgga prestandan i standardutförande samt att hitta de svaga punkterna i konstruktionen. Förslag pÄ hur motorutförandet kan optimeras ska ocksÄ lÀggas fram. Tester och mÀtningar gjordes i en testuppkoppling med vÀxelriktare, motor och axelkopplad generator. Detta för att kunna fÄ fram fler mÀtvÀrden pÄ motorn.

Abstract Knutsson, Henrik (2008). Skolans Fostrande Roll, En studie kring arbetsmetoden ?Bra Val? SchoolÂŽs Educating Role A survey about the method Making Good Choice Examensarbete 15 högskolepoĂ€ng, SÄL 3:2, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola I min undersökning har jag försökt ta reda pĂ„ hur eleverna pĂ„ ett individuellt utformat program i Malmö, uppfattar arbetet med den individuella bedömningen av genomförandet av lektioner som vi kallar Bra Val. Metoden Bra Val har sitt ursprung i trappmodellen, Det Ă€r ditt val, hĂ€mtat frĂ„n boken Ordning och reda i skolan, skriven av Edin och Drummond (2006). Arbetet bygger pĂ„ att lĂ€rarens ledarskap skapa förutsĂ€ttning för en social utveckling i skolan.

I den hÀr uppsatsen presenteras en undersökning om konstruktioner av kön i debatten om hen. Syftet Àr att utifrÄn ett queerteoretiskt perspektiv ta reda pÄ hur kön och hen konstrueras i en internetbaserad debatt om ordet. Undersökningen baseras pÄ kommentarerna under ett blogginlÀgg om ordet hen. Det kvalitativa analysverktyget som anvÀnds Àr membership categorization analysis (MCA). Resultatet visar att de personer som Àr emot anvÀndning av ordet hen Àr under förestÀllningen att ordet anvÀnds för att avköna samhÀllet, medan föresprÄkarna anser att ordets frÀmsta anvÀndningsomrÄde Àr som ett komplement till pronomenen han och hon.