Sökresultat:
4410 Uppsatser om Konstruktionen av den goda läraren - Sida 33 av 294
Interaktion mellan de yngsta barnen och lÀrare i förskolan- i ett emotionellt perspektiv
Syftet med undersökningen Àr att utifrÄn lÀrares beskrivningar belysa interaktion mellan de yngsta barnen och lÀrare i förskolan i ett emotionellt perspektiv.Det lilla barnet Àr beroende av en relation för att komma igÄng med sin emotionella ut-veckling. Det specialpedagogiska perspektivet kan bli aktuellt om barnet inte fÄr sitt be-hov tillfredstÀllt genom en nÀra och trygg kontakt med en vuxen.Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om anknytning inom det psykodynamiska perspektivet samt interaktionistiska perspektivet. Kunskaper i utvecklingspsykologi och de vuxnas förhÄllningssÀtt anses viktigt i arbetet med förskolans yngsta barn. En stor ut-maning Àr att möta varje barn utifrÄn dennes förutsÀttningar och behov.Den kvalitativa intervjun med semistrukturerade frÄgor har valts som metod och mÄl-gruppen bestÄr av Ätta lÀrare i förskolan frÄn tvÄ kommuner. Resultatet visar att nÀrhet och trygghet Àr begrepp som dominerar betrÀffande barnens behov och lÀrares förhÄll-ningssÀtt.
Relationers betydelse för elevens motivation och inlÀrning/The influence of relatioships on the pupilŽs motivation and learning
Hur elever i Är fem upplever relationers betydelse för sin motivation och inlÀrning. Ur ett elevperspektiv undersöker vi hur betydelsefullt det Àr med goda relationer till sÄvÀl pedagoger som kamrater..
Syntaktisk priming i svensk L1- och L2-produktion
En rad studier som har undersökt syntaktisk priming som fenomen och metod har genomförts framför allt med L1- och L2-engelska. Kan man se effekter av syntaktisk priming inom L2, Àven nÀr L2 Àr svenska? Finns det nÄgon skillnad mellan effekterna av priming i en grupp deltagare med svenska som L2, jÀmfört med effekterna i en grupp deltagare med svenska som L1? Kan man finna samband mellan olika bakgrundsfaktorer som vistelsetid, omfattning av sprÄkanvÀndning respektive sprÄkbehÀrskning och effekter av priming i en grupp svenska som L2-talare? För att finna svar pÄ dessa frÄgor genomfördes ett experiment med syntaktisk priming. Ett fyrtiotal gymnasieelever uppmanades skriva meningar till bilder, sedan de primats med morfologiska passiver. Resultaten av experimentet visar pÄ tydliga primingeffekter i linje med tidigare studier: Det finns primingeffekter bÄde inom L1- och L2-svenska, detta trots att den undersökta grammatiska konstruktionen Àr av annat slag Àn de som legat till grund för tidigare forskning..
E-utbildning ur kundservicehandlÀggares perspektiv - en intervjustudie
Fler och fler arbetsplatser erbjuder idag e-utbildningar till sina anstÀllda. Syftet med denna studie var att undersöka nÄgra anstÀlldas upplevelser av e-utbildning som erbjuds av arbetsgivaren. För att uppnÄ syftet med studien anvÀndes en kvalitativ studieansats. Genom intervjuer med fyra kundservicehandlÀggare pÄ en myndighet har studiens resultat framkommit. Resultatet av undersökningen visar att de anstÀllda var positivt instÀllda till e-utbildning men ville gÀrna att det kombinerades med traditionell utbildning, dÄ samtliga pÄtalade att de saknade det personliga mötet i e-utbildningar.
FörutsÀttningar och hinder för lÀrande
Globalisering och ökad konkurrens stÀller idag allt högre krav pÄ företag. För att kunna möta dessa krav mÄste företagen vara flexibla, inte minst vad det gÀller personalstyrkan. MÄnga företag vÀljer dÀrmed att hyra in tillfÀllig arbetskraft. För att kunna utvecklas Àr företagen Àven beroende av att öka arbetstagarnas kompetens. Det har tidigare konstaterats att det nu Àven för bemanningsföretag börjar bli allt viktigare att kunna erbjuda sÄ vÀl goda anstÀllningsvillkor som kompetensutveckling för sin uthyrda personal.
Rakblad, Blod och DödslÀngtan : Identitetsskapande och den diskursiva konstruktionen av sjÀlvskadebeteende pÄ ett Internetcommunity
Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera medlemmars diskursiva konstruktioner av sjÀlvskadebeteende och de konsekvenser dessa konstruktioner fÄr för medlemmarnas identitetsskapande pÄ ett Internetcommunity. Studien har en kvalitativ forskningsansats med grund i diskurspsykologi. TvÄ diskurser har identifierats och döpts till ?naturlighetsdiskurs? och ?onaturlighetsdiskurs?. Inom dessa konstrueras sjÀlvskadebeteende pÄ skilda vis och medlemmarna av communityt rör sig mellan bÄda diskurserna.
Livskunskap i samklang med svenskÀmnet
 In ?goda influenser utifra?n? (positive effects from abroad) the purpose is to explore how ideas about feminism and nationality is created within the commentarys on Newsmill (swedish websight for debate). The questions which is directed on the basis of my purpose is drafted to enable my enquiry. On intersectional premisses, and with the help of a textanalysis, i will dress the data which i collected from one field of commentarys. The analysis is divided into themes in which and everyone i tend to immerse on that particular theme..
Automatiserad viktkontroll av formsprutade detaljer
Arbetet utfördes pÄ Sura Magnets, ett företag i Söderköping som bl.a. tillverkar formsprutade plastbaserade magneter. En av deras produkter kallad ?10 mm:aren? tillverkas genom formsprutning. Varje skott ger 6 detaljer.
Flexibelt fotstöd för elektrisk rullstol
VĂ„rt examensarbete gick ut pĂ„ att utveckla ett nytt flexibelt fotstöd till Boden Rehab:s elektriska rullstolar. Med flexibelt menas att fotstödet ska kunna fĂ€llas upp frĂ„n vertikalt till horisontalt lĂ€ge. Under den rörelsen mĂ„ste Ă€ven en steglös förlĂ€ngning av fotstödet ske för att ge en riktigt bra komfort. Det befintliga fotstödet har vissa brister, dels i flexibilitet och dels i hĂ„llfasthet. ĂnskemĂ„len pĂ„ det nya fotstödets funktion frĂ„n Boden Rehab var: ? UppfĂ€llning: 90° frĂ„n vertikalt till horisontalt lĂ€ge.
Att frÀmja goda matvanor ? en intervjustudie med förskolepersonal i fokus
Bakgrund: FolkhÀlsan i Sverige beror till viss del pÄ befolkningens matvanor. Matvanor grundlÀggs i de tidiga Ären vilket ger den offentliga miljön, exempelvis förskolor, stora möjligheter att skapa goda förutsÀttningar för barnens matvanor. PÄ sÄvÀl global som nationell nivÄ finns flera styrdokument som berör barns matvanor och hÀlsa. Det debatteras ofta vilka risker befolkningens matvanor innebÀr. Vi ville öka förstÄelsen för matens möjligheter genom ett salutogent perspektiv.
Organiserin, planering och systematiskt arbete för elever i behov av sÀrskilt stöd : En studie i hur man med ett inkluderande arbetssÀtt organiserar arbetet kring elever i behov av sÀrskilt stöd
Sammanfattning Inkluderingsbegreppet har de senaste Ären inom skolans vÀrld blivit ett klichéartat uttryck. Alla elever ska inkluderas vilket Àr klart utskrivet i skolans styrdokument. Men vad menas med inkludering, Àr alla elever inkluderade i skolan i dag och hur tolkas och diskuteras begreppet i skolans verksamhet? Syftet med denna rapport Àr att undersöka hur skolorganisationen kan vara utformad nÀr alla elever Àr inkluderade samt att undersöka om det finns skillnader i organisationen kring elever i behov av sÀrskilt stöd pÄ skolor i kommuner som nÄr goda respektive dÄliga resultat i skolverkets undersökning. En studie har genomförts pÄ en skola som lyckats vÀl med att inkludera alla elever och nÄtt goda resultat.
Det goda boendet ? En kvalitativ studie av diskurserna kring bostadskvarteren i
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka diskurserna kring ett antal bostadskvarter isödra GÄrda i Göteborg. Utsagorna som utgör diskurserna Àr hÀmtade frÄnkommunala politiker, boende, media samt Göteborg stads stadsarkitekt.Genom en kvalitativ metod intervjuar uppsatsförfattarna Ätta politiker frÄn GöteborgsbyggnadsnÀmnd och fastighetsnÀmnd, en boende i södra GÄrda samt Göteborgs stadsstadsarkitekt. Det insamlade materialet analyseras med hjÀlp av teori och tidigareforskning. De teoretiska referensramar som anvÀnds Àr identitet, makt, psykoanalys,gentrifiering och diskursanalys. Den tidigare forskningen behandlar bostadspolitik,boendestandard, gentrifiering och social polarisering.I analysen redogörs för de fyra diskurser som urskiljs: Bevarandediskursen,rivningsdiskursen, den sociala diskursen om bostadens vÀrde och den materielladiskursen om bostadens vÀrde.
Kvinnors upplevelse av amning första veckan efter förlossningen
Amningen under första veckan efter förlossningen Àr för bÄde mor och barn en ny och
skör process. Amning innebÀr för modern att hon kan ge sitt barn nÀringsrik och
vÀlanpassad mjölk men ocksÄ nÀrhet och kÀrlek. För barnet Àr amning och bröstmjölk
nÄgonting som betyder överlevnad och nÀrhet. Sverige har internationellt sett en hög
amningsfrekvens under barnets första halvÄr. Barn som ammas under första veckan var
91 % enligt siffror frÄn Är 2002.
Ăvervikt och fetma hos barn : Betydelsen av kost och fysisk aktivitet samt vĂ„rdens insatser
Syftet med denna studie var att undersöka vad kost och fysisk aktivitet har för betydelse för övervikt och fetma hos barn. Metod: En systematisk litteraturstudie dÀr artiklarna Àr hittade pÄ databaserna Elin@dalarna, Pubmed+ och Blackwell Synergy. Resultat: Kost och fysisk aktivitet har stor betydelse för övervikt och fetma bland barn och ungdomar. Goda kostvanor tillsammans med fysisk aktivitet bör förÀldrarna introducera för barnen redan i tidig Älder, eftersom barnen fortsÀtter leva med de vanor de lÀr sig i barndomen. FörÀldrarna kan introducera goda kostvanor genom att sÀtta grÀnser för hur mycket onyttig mat barnen fÄr Àta och alltid se till att barnen har tillgÄng till frukt och liknande hemma, eftersom det ökar deras intag av detta.
?hÀr gör alla allt oavsett om man Àr man eller kvinna? : om kvinnliga och manliga vÄrdares konstruktion av kön
Syfte med denna studie har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt kvinnliga och manliga vÄrdare inom omsorgen för personer med funktionshinder konstruerar kön. VÄra frÄgestÀllningar var: hur ser de kvinnliga och manliga vÄrdarna pÄ yrket som vÄrdare och vilka egenskaper anser de vara viktiga i yrket som vÄrdare och skiljer sig uppfattningen Ät mellan de kvinnliga och manliga vÄrdarna? I vÄr analys av resultatet har vi anvÀnt oss av ett könsperspektiv med fokus pÄ hur kön ses som en social konstruktion. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ intervjumetod. Vi valde att intervjua sex personer, tre kvinnor och tre mÀn, som alla arbetade som vÄrdare pÄ olika boenden för vuxna i behov av sÀrskilt stöd.