In ?goda influenser utifra?n? (positive effects from abroad) the purpose is to explore how ideas about feminism and nationality is created within the commentarys on Newsmill (swedish websight for debate). The questions which is directed on the basis of my purpose is drafted to enable my enquiry. On intersectional premisses, and with the help of a textanalysis, i will dress the data which i collected from one field of commentarys. The analysis is divided into themes in which and everyone i tend to immerse on that particular theme..

Arbetet utfördes pÄ Sura Magnets, ett företag i Söderköping som bl.a. tillverkar formsprutade plastbaserade magneter. En av deras produkter kallad ?10 mm:aren? tillverkas genom formsprutning. Varje skott ger 6 detaljer.

VĂ„rt examensarbete gick ut pĂ„ att utveckla ett nytt flexibelt fotstöd till Boden Rehab:s elektriska rullstolar. Med flexibelt menas att fotstödet ska kunna fĂ€llas upp frĂ„n vertikalt till horisontalt lĂ€ge. Under den rörelsen mĂ„ste Ă€ven en steglös förlĂ€ngning av fotstödet ske för att ge en riktigt bra komfort. Det befintliga fotstödet har vissa brister, dels i flexibilitet och dels i hĂ„llfasthet. ÖnskemĂ„len pĂ„ det nya fotstödets funktion frĂ„n Boden Rehab var: ? UppfĂ€llning: 90° frĂ„n vertikalt till horisontalt lĂ€ge.

Bakgrund: FolkhÀlsan i Sverige beror till viss del pÄ befolkningens matvanor. Matvanor grundlÀggs i de tidiga Ären vilket ger den offentliga miljön, exempelvis förskolor, stora möjligheter att skapa goda förutsÀttningar för barnens matvanor. PÄ sÄvÀl global som nationell nivÄ finns flera styrdokument som berör barns matvanor och hÀlsa. Det debatteras ofta vilka risker befolkningens matvanor innebÀr. Vi ville öka förstÄelsen för matens möjligheter genom ett salutogent perspektiv.

Sammanfattning Inkluderingsbegreppet har de senaste Ären inom skolans vÀrld blivit ett klichéartat uttryck. Alla elever ska inkluderas vilket Àr klart utskrivet i skolans styrdokument. Men vad menas med inkludering, Àr alla elever inkluderade i skolan i dag och hur tolkas och diskuteras begreppet i skolans verksamhet? Syftet med denna rapport Àr att undersöka hur skolorganisationen kan vara utformad nÀr alla elever Àr inkluderade samt att undersöka om det finns skillnader i organisationen kring elever i behov av sÀrskilt stöd pÄ skolor i kommuner som nÄr goda respektive dÄliga resultat i skolverkets undersökning. En studie har genomförts pÄ en skola som lyckats vÀl med att inkludera alla elever och nÄtt goda resultat.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka diskurserna kring ett antal bostadskvarter isödra GÄrda i Göteborg. Utsagorna som utgör diskurserna Àr hÀmtade frÄnkommunala politiker, boende, media samt Göteborg stads stadsarkitekt.Genom en kvalitativ metod intervjuar uppsatsförfattarna Ätta politiker frÄn GöteborgsbyggnadsnÀmnd och fastighetsnÀmnd, en boende i södra GÄrda samt Göteborgs stadsstadsarkitekt. Det insamlade materialet analyseras med hjÀlp av teori och tidigareforskning. De teoretiska referensramar som anvÀnds Àr identitet, makt, psykoanalys,gentrifiering och diskursanalys. Den tidigare forskningen behandlar bostadspolitik,boendestandard, gentrifiering och social polarisering.I analysen redogörs för de fyra diskurser som urskiljs: Bevarandediskursen,rivningsdiskursen, den sociala diskursen om bostadens vÀrde och den materielladiskursen om bostadens vÀrde.

Amningen under första veckan efter förlossningen Àr för bÄde mor och barn en ny och skör process. Amning innebÀr för modern att hon kan ge sitt barn nÀringsrik och vÀlanpassad mjölk men ocksÄ nÀrhet och kÀrlek. För barnet Àr amning och bröstmjölk nÄgonting som betyder överlevnad och nÀrhet. Sverige har internationellt sett en hög amningsfrekvens under barnets första halvÄr. Barn som ammas under första veckan var 91 % enligt siffror frÄn Är 2002.

Syftet med denna studie var att undersöka vad kost och fysisk aktivitet har för betydelse för övervikt och fetma hos barn. Metod: En systematisk litteraturstudie dÀr artiklarna Àr hittade pÄ databaserna Elin@dalarna, Pubmed+ och Blackwell Synergy. Resultat: Kost och fysisk aktivitet har stor betydelse för övervikt och fetma bland barn och ungdomar. Goda kostvanor tillsammans med fysisk aktivitet bör förÀldrarna introducera för barnen redan i tidig Älder, eftersom barnen fortsÀtter leva med de vanor de lÀr sig i barndomen. FörÀldrarna kan introducera goda kostvanor genom att sÀtta grÀnser för hur mycket onyttig mat barnen fÄr Àta och alltid se till att barnen har tillgÄng till frukt och liknande hemma, eftersom det ökar deras intag av detta.

Syfte med denna studie har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt kvinnliga och manliga vÄrdare inom omsorgen för personer med funktionshinder konstruerar kön. VÄra frÄgestÀllningar var: hur ser de kvinnliga och manliga vÄrdarna pÄ yrket som vÄrdare och vilka egenskaper anser de vara viktiga i yrket som vÄrdare och skiljer sig uppfattningen Ät mellan de kvinnliga och manliga vÄrdarna? I vÄr analys av resultatet har vi anvÀnt oss av ett könsperspektiv med fokus pÄ hur kön ses som en social konstruktion. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ intervjumetod. Vi valde att intervjua sex personer, tre kvinnor och tre mÀn, som alla arbetade som vÄrdare pÄ olika boenden för vuxna i behov av sÀrskilt stöd.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om lÀrare ser sig ha det stöd och de resurser som krÀvs för att Ästadkomma en inkluderande skola.Vi vill Àven undersöka synen pÄ inkludering.För att möta elevers olikheter i en skola för alla krÀvs att lÀrare skapar goda relationer till elever och förÀldrar. LÀraren mÄste Àven ha goda kunskaper om arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Det Àr ocksÄ viktigt att resurser tillsÀtts. VÄra frÄgestÀllningar har varit vilket stöd lÀrarna fÄr i sitt inkluderingsarbete, vilka insatser som görs och vilka som skulle vara önskvÀrda. Ytterligare en frÄgestÀllning har varit vad skolpersonal har för syn pÄ inkludering.  KlasslÀraren och dennes arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd stÄr i fokus för vÄr studie.Undersökningen genomfördes genom intervjuer. Vi har intervjuat fyra klasslÀrare, tvÄ skolledare, en specialpedagog och en speciallÀrare pÄ tre grundskolor i Stor-Stockholm.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur planerare i svenska stÀder kan arbeta för att minska invÄnarnas bilresande. I studien har UmeÄ kommuns arbete med hÄllbara resor analyserats genom att studera olika plandokument som tagits fram för att vÀgleda den samtida och framtida planeringen.Tidigare studier visar att det finns ett antal gemensamma nÀmnare för stÀder som visar pÄ goda resultat för invÄnarnas val av hÄllbara resandet.  Planerarna har haft olika angreppssÀtt pÄ prioriteringen av trafikstrukturen i dessa stÀder. Det gemensamma för stÀderna med goda resultat Àr att de har planerat lÄngsiktigt, med ett hÄllbart resande i fokus.Av UmeÄ kommuns planeringsdokument framgÄr att visionen för tÀtorten har mÄnga delar gemensamt med dessa stÀder, varav mÄlen för hur bilberoendet i staden ska byggas bort Àr det tydligaste. Efter att ha studerat UmeÄ tÀtorts nuvarande markanvÀndning, uppsatta planeringsmÄl och politiska beslut framgÄr det dock att översiktliga planeringsdokument och faktiska resultat ligger relativt lÄngt ifrÄn varandra.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om lÀrare ser sig ha det stöd och de resurser som krÀvs för att Ästadkomma en inkluderande skola.Vi vill Àven undersöka synen pÄ inkludering.För att möta elevers olikheter i en skola för alla krÀvs att lÀrare skapar goda relationer till elever och förÀldrar. LÀraren mÄste Àven ha goda kunskaper om arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Det Àr ocksÄ viktigt att resurser tillsÀtts. VÄra frÄgestÀllningar har varit vilket stöd lÀrarna fÄr i sitt inkluderingsarbete, vilka insatser som görs och vilka som skulle vara önskvÀrda. Ytterligare en frÄgestÀllning har varit vad skolpersonal har för syn pÄ inkludering.  KlasslÀraren och dennes arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd stÄr i fokus för vÄr studie.Undersökningen genomfördes genom intervjuer. Vi har intervjuat fyra klasslÀrare, tvÄ skolledare, en specialpedagog och en speciallÀrare pÄ tre grundskolor i Stor-Stockholm.

För att barn med hörselnedsÀttning skall kunna fÄ en normal tal- och sprÄkutveckling samtkognitivt beteende Àr det av stor betydelse att hörselnedsÀttningen upptÀcks tidigt.En av de beteendebaserade metoderna för att uppskatta spÀdbarns hörseltröskelvÀrden ÀrVisual Reinforcement Audiometry, VRA. Det Àr en konditionerande procedur dÀr barnetassocierar ett ljud med ett visuellt mÄl. En audionom kontrollerar om barnet vrider pÄ huvudetmot det visuella mÄlet, som en reaktion pÄ ljud stimuli, och belönar dÄ barnet med en visuellförstÀrkning, sÄ som en animerad bild pÄ en skÀrm eller en mekanisk leksak.En ide pÄ hur man kan göra VRA mer objektivt och mindre tidskrÀvande finns. Idén Àr attanvÀnda eye tracking teknik som registrerar spÀdbarnets ögonrörelser och anvÀndaögonrörelserna istÀllet för huvudvridningar som reaktioner pÄ ljud stimuli.Detta examensarbete syftar till att testa och avgöra om VRA med eye tracking har godaframtidsutsikter. En prototyp i form av en datorapplikation har byggts och testats.Tester har utförts pÄ tolv vuxna och nio spÀdbarn.

Denna uppsats syftar till att undersöka diskursen om urbanitet i tidskrift Arkitektur mellan Ären 1989-1994. Relevant för undersökningen Àr planeringsmodellen kvarterstad och begreppsparen privat-offentligt, vilka belyser olika sÀtt som diskursen om urbanitet gestaltade sig pÄ i stadsbyggnadsdiskussionen. Analysen visar hur historiska idealbilder och problembilder var central för konstruktionen av urbanitet. Förorten och modernismen fick funktionen av motbilder till samtidens ideal, inramade av en kontext om den ?upplösta staden?.

Volvo Powertrain AB Àr den del av Volvokoncernen som ansvarar för utveckling och tillverkning av tunga motorer, vÀxellÄdor och drivaxlar. Vid tillverkning av vevaxlar anvÀnds en metod som heter superfinering för att ge vevaxlarnas lager önskad ytfinhet. Företag har i dagslÀget tvÄ olika superfineringsmaskiner som arbetar parallellt i samma processteg. Problemet som uppstÄtt Àr att de bÄda maskinerna avverkar olika mycket material under processen vilket stÀller till problem dÄ det föreliggande processteget Àr gemensamt.Syftet med detta examensarbete Àr att försöka likstÀlla avverkningen i de bÄda superfineringsmaskinerna genom en omkonstruktion av verktygshÄllarna (skorna) i den Àldre av superfineringsmaskinerna. För att kunna likstÀlla avverkningen krÀvs god förstÄelse för processen, de bÄda maskinerna och de krafter som verkar i skorna.