Relationen mellan lÀrare och elev har inom den svenska skolan tillskrivits en allt mer framtrÀdande roll. BÄde nationella och internationella studier har pÄvisat elevers efterfrÄgan aven djupare relation med lÀraren och sagda relations pÄverkan pÄ elevens skolprestation. Syftet medföljande studieÀr att fördjupa förstÄelsen av vad som i lÀrarens möte med eleven utgör centrala kvaliteter med betydelse för elevers lÀrande och i förlÀngningen deras skolprestation. Studiens empiri bestÄr avÄtta intervjuer genomförda med gymnasielÀrare som arbetarpÄ en gymnasieskola i en mellanstor stad i södra Sverige. Valet av en kvalitativ metodvid insamlingen av studiens empirigjordes dÄ mÄlsÀttningen för studien Àr att skapa en djupare förstÄelse av vilka förestÀllningar som de intervjuade lÀrarna har om lÀrar-elevrelationen, samt vilka kvalititeter som lÀrarna anseratt den goda relationen Àr beroende av.

Syftet med denna rapport Àr att visa hur en ökning av isolertjockleken i ett hus pÄverkar kostnader och energiÄtgÄng för isoleringen i ett livscykelperspektiv, samt för husets bruksskede. I studien har en optimering av isoleringen pÄ ett pÄgÄende byggprojekt i VÀxjö, kv Limnologen, utförts. Total energiÄtgÄng för isoleringens livscykel har tagits fram frÄn tidigare utförda livscykelanalyser (LCA). Husets vÀrmebehov har berÀknats mha information frÄn ritningar och kontakter med personer i anknytning till kv Limnologen. En ekvation har utformats för att finna ett teoretiskt optimum för isolertjockleken med inriktning mot total energiÄtgÄng, koldioxidutslÀpp och ekonomi.

Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka hur la?ssva?righeter och la?sinla?rningsproblematik yttrar sig, samt hur framga?ngsrik undervisning organiseras med detta i a?tanke. Studiens resultat baseras pa? tidigare forskning och avser besvara fo?ljande forskningsfra?gor:Hur visar sig la?ssva?righeter i de fo?rsta a?rskurserna (fo?rskoleklass och grundskolans a?rskurs 1-3)?Hur kan la?rare arbeta fo?r att fo?rebygga uppkomsten av la?ssva?righeter och underla?tta fo?r elever med sa?dan problematik?Studien visar att la?ssva?righeter ga?r att uppta?cka redan hos barn i fo?rskoleklass och att det pa? sa? vis ga?r att fo?rutse hur la?sutvecklingen kommer att fortskrida. I de tidiga a?rskurserna kan sva?righeter bli synliga redan i den grundla?ggande la?stra?ningen och hindra eleven fra?n fortsatt utveckling.

En enkÀtundersökning sÀndes ut till tandhygienister (n=79), som arbetade pÄ samtliga Specialistkliniker för Parodontologi i Sverige under maj mÄnad 2005. Syftet var att undersöka vilka faktorer som ansÄgs vara av betydelse för att uppnÄ goda och bestÄende resultat av munhygieninstruktioner hos patienter som behandlas för parodontit, samt vilka faktorer man ansÄg försÀmrade möjligheten att uppnÄ framgÄngsrika resultat. Följande faktorer undersöktes; patientfaktorer, instruktionsmetoder, hjÀlpmedel vid munhygien och vÄrdmiljö. Resultatet visade att stressituationer hos patienten och Äterbud till bokade behandlingar var betydande faktorer som försvÄrade goda och framgÄngsrika resultat för att uppnÄ god munhygien. Extremt viktig faktor ansÄgs tandhÀlsoinformation vara, speciellt personlig sÄdan, dÀr tandhygienistens engagemang och Àven vÄrdmiljön spelade stor roll.

Bakgrund: Akutmottagningar har generellt ett hög patientflöde alla dagar pÄ Äret. Hit söker sig mÀnniskor med olika slags alla möjliga fysiska och psykiska besvÀr för att hjÀlp. Med en kraftig arbetsbörda, stressig arbetsmiljö och sjuka patienter ska sjuksköterskorna lyckas skapa vÄrdande möten med patienterna. Detta kan ibland vara besvÀrligt för sjuksköterskan dÄ mÄnga faktorer pÄverkar relationen med patienten. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av mötet med patienter pÄ en akutmottagning.

Personalarbete a?r ett komplext omra?de med en historisk grund i fo?rha?llandet mellan individ och organisation. Det a?r ett omra?de som a?r och har varit fo?rema?l fo?r sta?ndig fo?ra?ndring. Personalvetare a?r da?rfo?r en yrkesgrupp som utma?rks av en kontinuerlig anpassning till dessa fo?ra?ndringar.

Vid Industriellt UtvecklingsCentrum i Olofström AB utförs bland annat slitageprov av verktygsstÄl vid plastisk formning av plÄt. Parametrar som undersöks Àr verktygstÄlsmaterial, plÄtkvalitéer, ytbehandlingsmetoder, smörjning och olika kombinationer av dessa faktorer. Den nuvarande testmetoden upplevs av IUC som icke tillrÀckligt produktionslik. DÀrför skulle det vara önskvÀrt med ett mer produktionslikt slitagetest Àn det nuvarande. VÄrt uppdrag var förutom att utforma ett nytt slitagetest Àven att undersöka intressenters synpunkter pÄ den nuvarande testmetoden och önskemÄl om ett framtida slitagetest.

Syftet med studien ?r att kartl?gga de arbetsuppgifter som responderande fritidsl?rare anger sig arbeta med inom sin tj?nst och samtidigt synligg?ra hur stor m?ngd av dessa arbetsuppgifter som responderande fritidsl?rare anser reflektera den fritidspedagogiska kompetens de besitter och deras yrkesroll i helhet. Vi har genomf?rt en tv?rsnittsansats genom en webbenk?t som riktats mot yrkesverksamma fritidsl?rare. Webbenk?ten inneh?ller fr?gor d?r respondenten f?r uppskatta deras ansvarsomr?de, handlingsutrymme, arbetsuppgifter, samt balans mellan skola och fritidshem.

Denna uppsats avser att försöka analysera de diskurser som figurerar i media rörande intelligent design och kreationism i skolan. I denna uppsats finns Àven syftet att beskriva hur dessa av media skapade diskurser förs som avbildar den ?goda biologin?eller ?den goda utvecklingslÀran?.Konflikten mellan kyrkan och vetenskapen Àr gammal. Bakgrunden till konflikten kan tillskrivas Charles Darwin som utmanade religionen och kyrkan nÀr han pÄvisade mÀnniskans slÀktskap med apan. 150 Är efter Darwins utmaning finns det fortfarande en opinion som motsÀtter sig evolutionen bÄde i Sverige och utomlands.

Arbetslösheten bland unga vuxna Àr idag hög i Sverige. Detta samhÀllsproblem förebyggs bland annat genom arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrder. Denna sociologiska studie bygger pÄ kvalitativ metod och baseras pÄ tio intervjuer. Studien undersöker instÀllningar kring det arbetsmarknadspolitiska projektet ?100 satsningen? hos anstÀllande chefer samt deltagare i projektet.

De flytande hus som producerades av Aquavilla AB i början av sekelskiftet har problem medotÀtheter i konstruktionen. Detta har gjort att boende i Aquavillorna i förekommande fall harklagat över drag och att vÀrmen inte gÄr att fÄ upp ordentligt i husen. FrÄgestÀllningen för dettaexamensarbete blir sÄledes:Hur ska man göra för att fÄ en erforderlig tÀthet i nÀsta generation Aquavillor och hur fÄr manin en kontroll av tÀtheten i produktionen?Metoden som anvÀndes var trycktÀthetsprovning pÄ tre Aquavillor för att fÄ en uppfattning omhur pass otÀta de Àr och med en vÀrmekamera ta reda pÄ var otÀtheterna finns. Utöver dettautfördes Àven en litteraturstudie och diskussioner med personer erfarna inom lufttÀtningfördes för att kunna föreslÄ förbÀttringar i konstruktionen för att förhindra luftlÀckage.I en byggnad med FTX-system som Àr otÀt kommer inte ventilationssystemet kunna utnyttjassom det ska, dÄ frÄnluften istÀllet för att vÀrma upp den inkommande kalla uteluften, kommeratt passera genom otÀtheter i klimatskalet.

I detta arbete har underso?kts hur musiker ser pa? nyttan av ackordgeho?r. Genom intervjuer har fra?gor om ackordgeho?r sta?llts fo?r att fa? reda pa? varfo?r, var och na?r de haft anledning att anva?nda sitt ackordgeho?r eller varfo?r de inte beho?vt anva?nda det. I arbetet har ocksa? ett fokus legat pa? att ta reda pa? vart och hur de har la?rt sig.

Sammanfattning Projektet, Nytt koncept för linspridning, vilket tillhandahölls av Abu Garcia, bestod i att vidareutveckla multiplikatorrullen, Ambassadeur Classic 5000c. MÄlet var att konstruera en multiplikatorrulle, med vilken fritt utkast erhÄlls. PÄ dagens multiplikatorrullar passerar linan genom linspridaren, detta medför att linan följer linförarens rörelse under utkastet. Till följd av linförarens rörelse genereras friktion, vilket i sin tur ger ett kortare kast. För att öka kastlÀngden, skall linspridaren ej vara i kontakt med linan under utkastet. Det Àr dock viktigt att linan sprids direkt pÄ spolen vid pÄbörjad invevning.

Det finns mÄnga teorier kring det sociala ansvar företag bör ta och en av dem Àr Corporate Citizenship. Terminologin inom detta omrÄde tycks tilltala företag och de sÀger sig gÀrna vara ?goda samhÀllsmedborgare?. FrÄgan Àr vad det betyder att vara en medborgare och vad detta i sin tur innebÀr för företagen.Flera författare har stÀllt upp kriterier för vad ett företag bör uppfylla för att rÀknas som god samhÀllsmedborgare, men det saknas till stora delar empirisk forskning. Denna uppsats för fram en analysmodell bestÄende av fem karaktÀrsdrag en god företagsmedborgare bör inneha och applicerar detta pÄ Ätta företag.

Med utgÄngspunkt frÄn en analys av Eyvind Johnsons tidiga roman Herr Clerk, vÄr mÀstare och dess olika versioner, diskuteras författarens förhÄllande till det sjÀlvbiografiska berÀttandet, den möjliga eller omöjliga konstruktionen av ett jag i och utanför texten.Det utanförskap som tematiskt karaktÀriserar delar av Johnsons författarskap har som regel förstÄtts ur ett klassperspektiv. I Uppsatsen föreslÄs en lÀsart som öppnar ocksÄ för andra perspektiv, sÀrskilt kön och sexualitet..