NÀr Sveriges allmÀnnyttiga bostadsföretag, SABO, utarbetade ett utvecklingsarbete som skulle syfta till en mer kundorienterad fastighetsförvaltning bland de kommunala bostadsbolagen gav Karlstads Bostads AB sin tjÀnsteutvecklare i uppdrag att implementera detta i vissa av företagets bostadsomrÄden. Utvecklingsarbetet, vilket till en början skulle vara ett tvÄÄrigt projekt, syftar i grund och botten till att skapa trygghet i boendet. Denna ska uppnÄs genom att ha en nÀra relation till kunden, erbjuda servicetjÀnster som underlÀttar vardagen och bryter ensamheten, men ocksÄ genom att anordna aktiviteter för kunderna i omrÄdet.Rud i Karlstad har tidigare ansetts vara ett problemomrÄde med mycket skadegörelse och hög omflyttningshastighet, vilket har gett bostadsomrÄdet ett dÄligt rykte. KBAB vill genom sitt projekt för att skapa en god kundrelation fÄ bort detta rykte och istÀllet erbjuda sina kunder trivsamma och trygga bostadsomrÄden, vilket ska leda till en lÀgre omsÀttningshastighet och minskad vakans. Detta i sin tur leder till en ökad lönsamhet för företaget.Med teorier om kundorientering och relationsmarknadsföring visar forskare pÄ att ett kundorienterat tjÀnsteföretag mÄste anpassa sina tjÀnsteerbjudanden utefter kundens behov och önskemÄl.

Abstract Bauer, Petra, Johansson, Petra (2012). Handlingsplan som pedagogiskt verktyg i förskolan ? ur ett specialpedagogiskt perspektiv (Actionplan as a pedagogical tool in pre-school - from a special education perspective). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Bakgrund Kravet pÄ dokumentation i förskolan synliggörs i Lpfö- 98, rev.

I uppsatsen studeras den kommunikativa planeringsteorin utifrÄn en utgÄngspunkt om att den inbegriper en inbyggd konflikt i att Ä ena sidan syfta till att skapa ett mer rÀttvist och demokratiskt samhÀlle, samtidigt som flera problemomrÄden identifierats vilka hindrar deltagandeprocesser att uppnÄ detta mÄl. Genom att studera en detaljplaneprocess i BiskopsgÄrden i Göteborg dÀr stadsbyggnadskontoret sjÀlva valt att engagera en medborgargrupp, syftar uppsatsen till att skapa en djupare förstÄelse för hur den kommunala planprocessen kan arbeta med frÄgor om inkludering, konsensus, lokal demokrati och legitimitet. Den för studien aktuella medborgargruppen har fÄtt ett relativt gott genomslag för sina förslag i planprocessen. Uppsatsen menar dock att detta inte frÀmst beror pÄ den detaljplaneprocess som dialogarbetet genomfördes i, utan snarare för att Àven andra planeringsnivÄer varit förmögna att införliva gruppens förslag i sina respektive processer. Grunden till detta Àr att vidden av deltagandegruppens perspektiv pÄ stadsdelens utveckling övergÄr detaljplaneprocessens möjlighet till utvecklingsarbete.

SammanfattningUppsatsen Àr en fördjupning av en C-uppsats i Àmnet pedagogiskt drama. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur elever uppfattar Àmnet samt att pÄvisa Àmnets anvÀndbarhet i arbetet med vÀrdegrunden i skolan.Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr:- Vad uppfattar elever i Äldrarna 11-14 att undervisningsÀmnet pedagogiskt drama Àr?- Hur uppfattar eleverna att lektionerna med pedagogiskt drama har varit?- Hur förhÄller sig denna uppfattning till vÀrdegrunden i skolan?Metoden för arbetet Àr reflexiva intervjuer med enskilda elever samt parintervjuer. TillÀmpningen utgÄr frÄn en hermenutisk fenomenografisk induktiv metod dÀr fokus ligger pÄ den mening ett fenomen har för en grupp.Vi utgÄr ifrÄn de centrala dramapedagogiska perspektiven och förstÀrker dessa med verksamhetsteorin. Under arbetets gÄng sker hos författarna en reflektionsprocess, vilken pÄverkar arbets-sÀttet och utfallet.

Uppsatsen Àr ett examensarbete inom kursen Praxis, forskning och utvecklingsarbete. Det valda problemomrÄdet Àr: Specialpedagogik i montessoriskolan. Forskningsansatsen Àr inspirerad av en socialkonstruktivistisk- och etnografiskteoriansats utifrÄn studiens problemomrÄde och syfte. Studiens syfte Àr: Att undersöka och lyfta fram hur specialpedagogik gestaltar sig i montessoriskolan. Studiens upplÀgg utformas som praxisforskning och genomförs som en komparativ fallstudie vid tvÄ montessoriskolor.

I uppsatsen studeras den kommunikativa planeringsteorin utifrÄn en utgÄngspunkt om att den inbegriper en inbyggd konflikt i att Ä ena sidan syfta till att skapa ett mer rÀttvist och demokratiskt samhÀlle, samtidigt som flera problemomrÄden identifierats vilka hindrar deltagandeprocesser att uppnÄ detta mÄl. Genom att studera en detaljplaneprocess i BiskopsgÄrden i Göteborg dÀr stadsbyggnadskontoret sjÀlva valt att engagera en medborgargrupp, syftar uppsatsen till att skapa en djupare förstÄelse för hur den kommunala planprocessen kan arbeta med frÄgor om inkludering, konsensus, lokal demokrati och legitimitet. Den för studien aktuella medborgargruppen har fÄtt ett relativt gott genomslag för sina förslag i planprocessen. Uppsatsen menar dock att detta inte frÀmst beror pÄ den detaljplaneprocess som dialogarbetet genomfördes i, utan snarare för att Àven andra planeringsnivÄer varit förmögna att införliva gruppens förslag i sina respektive processer. Grunden till detta Àr att vidden av deltagandegruppens perspektiv pÄ stadsdelens utveckling övergÄr detaljplaneprocessens möjlighet till utvecklingsarbete. Vad gÀller undersökningen av uppsatsens vÀrdeladdade begrepp, kan den aktuella medborgardeltagandeprocessen anses ha uppnÄtt en relativt hög grad av inkludering i sina praktiker.

Gruvavfall uppkommer i stora mÀngder, i Sverige Ärligen cirka 45 miljoner ton. Ett miljömÀssigt och ekonomiskt effektivt omhÀndertagande av avfallet Àr en strategisk viktig framtidsfrÄga för sÄvÀl svenska gruvindustrin som miljövÄrden. Det svenska malmförÀdlingsföretaget LKAB bedriver utvecklingsarbete för att med nya metoder minska riskerna och kostnader i hanteringen av gruvavfall. LKAB avser att utföra försök i driftskala med en ny deponeringsteknik som kallas drÀnerad celldeponering. Sedan mÄnga Är har man inom LKAB bedrivit försök i laboratorie- och pilotskala.

Sammanfattning/abstract Linda Gustavsson (2015). Pedagogisk utredning som arbetsredskap. En innehÄllsanalys med hermeneutisk ansats. Pedagogical investigation as a working tool. An hermeneutic analysis. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola Bakgrund Det saknas forskning om pedagogiska utredningar och om i vilken utstrÀckning utredningen kan vara ett anvÀndbart redskap för pedagoger.

Dagligvaruhandeln befinner sig i en hÄrd konkurrenssituation. Det gÀller att locka konsumenter till kedjornas butiker, och framförallt fÄ dem att bli trogna kunder. Detta har lett till att livsmedelskedjorna antagit ett antal strategier för att stÀrka konkurrensförmÄgan. En av dessa Àr EMV, Egna MÀrkesvaror. Detta Àr produkter som dagligvarukedjorna sÀljer under eget varumÀrke, men inte tillverkar sjÀlva.

Abstrakt Agneta Szwej Bylin (2015), Skolutveckling ? frÄn att lÀra andra till att lÀra av varandra (School Development ? from Teaching Others to Learning from each Other), Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och SamhÀlle, Malmö Högskola Bakgrund: Svensk skola Àr enligt skollagen skyldig att kontinuerligt utvecklas i takt med samtiden och det samhÀlle vi lever i för att skapa bÀsta förutsÀttningarna för dess elever.. Skolutveckling sker ofta genom övergripande reformer eller projekt med kommunen eller skolverket som initiativtagare. Specialpedagogens roll enligt examensförordningen Àr att verka för skolutveckling och pedagogiskt lÀrande i syfte att skapa en skola för alla. Forskningen om olika aktörers upplevelser av skolutveckling Àr bristfÀllig varför det finns ett allmÀnintresse att belysa det.

Idag Àr socialt ansvarstagande inte lÀngre en isolerad företeelse utan nÄgot som genomsyrar det dagliga arbetet. För företagen handlar det förutom att upprÀtthÄlla sitt varumÀrke och ett gott rykte ocksÄ om att kontrollera risker och pÄ sÄ sÀtt skapa förutsÀttningar för bÀttre lönsamhet. Allt fler företag har upptÀckt att det finns affÀrsmÀssiga fördelar med att ta ett aktivt socialt ansvar. (Svensk handels importhandbok 2009). NÄgot som bidragit till att efterfrÄgan för redovisad miljöredovisning ökat.

Sammanfattning/abstrakt Dunér, Pia (2014) ?Design for all? ? ett perspektiv pÄ inkluderingsbegreppet (?Design for all? - A perspective on the concept of inclusion) Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola ProblemomrÄde Begreppet ?Design for all? kommer frÄn forskningsfÀltet ?disability studies? och bygger pÄ en förÀndring i synsÀttet hos de som arbetar med personer i behov av sÀrskilt stöd, för att dessa personer ska ses som subjekt med rÀttigheter och möjlighet till delaktighet, och inte som objekt. Teorin fokuserar inte bara pÄ individer med funktionshinder utan involverar alla individer som Àr i svÄrigheter utifrÄn exempelvis etnicitet, social klass och kön. Jag inspirerades till att anvÀnda begreppet i min studie vid en förelÀsning av Claes Nilholm dÀr han nÀmnde det som en vidareutveckling av inkluderingsbegreppet. Jag anser att begreppet ?Design for all? Àr intressant utifrÄn att det delvis bryter mot de gamla termerna integrering och inkludering.

Det pÄgÄr ett intensivt utvecklingsarbete inom byggsektorn, för att komma tillrÀtta med problem som resursslöseri i byggandet och dÄlig produktivitetstillvÀxt jÀmfört med övrig tillverkningsindustri. Det industriella byggandet ligger i grÀnslandet mellan traditionellt byggande och tillverkningsindustri och försöker nÀrma sig lösningar för vissa av de konstaterade problem som finns inom byggsektorn, bland annat genom anammande av de produktionsmetoder som varit drivande i utvecklingen inom tillverkningsindustrin, exempelvis Lean Production.Fallföretaget i den hÀr studien, Moelven ByggModul AB i Sandsjöfors (Moelven), har lÄng erfarenhet av industriellt byggande och hade 2010 börjat införa vissa Lean-verktyg i sin produktionsprocess. Den hÀr studien inducerades av Moelvens önskemÄl att kartlÀgga och problematisera sitt system för materialhantering, för att bÀttre kunna organisera sina materialflöden till montageplatsen. Studiens syfte Àr att beskriva problembilden för Moelvens materialhantering och utvÀrdera hur förbÀttringsÄtgÀrderna, baserade pÄ en Lean förbÀttringsstrategi, inverkat pÄ problembilden över tid.Studien genomfördes som en kvalitativ fallstudie i tvÄ delar, vars första del utfördes under 2010 och andra del under hösten 2014. Genom observationer, intervjuer och litteraturstudier inhÀmtades material för att kartlÀgga och analysera Moelvens materialhantering genom byggprocessen vid de tvÄ tidpunkterna.

Kraven har ökat pÄ insyn och inflytande frÄn medborgarna i samhÀllsutvecklingen. Medborgarnas medverkan i planeringsprocessen Àr viktig av flera skÀl. Arenor dÀr medborgarna ges möjlighet att diskutera och debattera behövs. Bland annat har tillkomsten av Internet skapat nya möjligheter till dialog mellan medborgare och myndigheter. Demokrati och IT var för sig skulle man kunna betrakta som tvÄ stora intresseomrÄden i vÄrt samhÀlle.

Kraven har ökat pÄ insyn och inflytande frÄn medborgarna i samhÀllsutvecklingen. Medborgarnas medverkan i planeringsprocessen Àr viktig av flera skÀl. Arenor dÀr medborgarna ges möjlighet att diskutera och debattera behövs. Bland annat har tillkomsten av Internet skapat nya möjligheter till dialog mellan medborgare och myndigheter. Demokrati och IT var för sig skulle man kunna betrakta som tvÄ stora intresseomrÄden i vÄrt samhÀlle.