Vi följer den pÄgÄende mediala skoldebatt som förs i Sverige och stÀller oss frÄgande till vad som sker inom svenska grundskolan idag. Skolan verkar ses allt mer som en verksamhet som fastnat i en negativ spiral dÀr fokus pÄ kunskap kommit i skymundan. Den rÄdande skolsituationen fÄr oss att undra vad kunskapsspridning mellan lÀrare har för betydelse i arbetet mot att Äterinta fokus pÄ kunskap och kvalitet i svenska grundskolan. Uppsatsen genomsyras av tre grundlÀggande resonemang; Nonakas (1994) unika tolkning av kunskapsspridning, organisatoriskt lÀrande samt Knowledge Management som alla behandlar spridning av kunskap samt hur tyst kunskap kan transformeras till artikulerad. Professionella verksamheters komplexitet beaktas och sÀtts i relation till kunskapsspridningsprocessen.

För att utvecklingsarbete ska fungera bra pÄ ett företag Àr det viktigt att företaget kan fÄngaupp och exploatera de idéer som finns hos medarbetarna, nÄgot som industriföretag ofta ÀrvÀl förtrogna med, men som en del tjÀnsteföretag idag inte har grepp om. Syftet med dennastudie Àr dÀrmed att visa pÄ de delar av arbete med forskning och utveckling inom industrinsom kan hjÀlpa tjÀnsteföretag förbÀttra möjligheterna att ta tillvara pÄ sina medarbetaresinnovationskraft.Fallstudien Àr gjord pÄ ett maltabaserat spelföretag, GameCo, och Àr ett exempel pÄ hur detkan se ut i ett tjÀnsteföretag som förvisso arbetar med utveckling av idéer, men dÀr detfortfarande finns en del hinder att överkomma, bÄde medarbetarnas instÀllning och i hurorganisationen tar hand om medarbetarnas idéer. Det visade sig att innovation inte var sÀrskiltprioriterat pÄ företaget, att det rÄdde delade meningar om processer för utveckling och attkommunikationen inte alltid fungerade.De delarna av industrins forskning och utveckling som kan anvÀndas behandlar bÄde sjÀlvautvecklingsprocessen, dess utformning och vilka delar som anses speciellt viktiga i dettasammanhang, och hur arbetet med innovation och en utvecklingsprocess kan bedrivas, R&Dmanagement.BÄda delarna har valts dÀrför att de svarar mot en efterfrÄgan att förbÀttrainnovationsarbetet genom mer formella vÀgar, men dÀr det ocksÄ krÀvs kunskap om hurutvecklingen ska ledas och organiseras för att en formell process ska vara meningsfull.Slutsatserna av detta blir att tillvaratagandet av innovation kan förbÀttras nÀrinnovationsprocessen formaliseras, nÀr ledningen visar att innovation Àr ett prioriterat omrÄdeför företaget och nÀr kunskapsdelningen inom företaget fungerar bra. Dessa slutsatser innebÀrofta en stor omstÀllning, och denna kan göras lÀttare och mer sammanhÄllen om den görsinom ramen för en arbetsfilosofi. För falltstudieföretaget ges avslutningsvis ett antalrekommendationer baserade pÄ slutsatserna, men dÀr dessa anpassas till GameCos specifikaproblematik..

Uppsatsen redogör för resultatet av en empirisk undersökning som genomfördes i Àmnet moderna sprÄk pÄ gymnasiet. Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ om och i sÄ fall hur elevernas lÀrande i moderna sprÄk pÄverkas av tillÀmpningen av fem s.k. nyckelstrategier för formativ bedömning i undervisningen. Undersökningen innebar att de fem nyckelstrategierna för formativ bedömning tillÀmpades praktiskt i klassrumsarbetet under en begrÀnsad tidsperiod. I undersökningen ingick en försöksgrupp och en kontrollgrupp.

Mina erfarenheter av utvecklingsarbete kring media och IT i skolan har fÄtt mig att undra hur undervisningen kan utvecklas genom att lÀrare sprider sina kunskaper och lÀr av varandra. Detta har vÀckt mitt intresse för pedagogisk handledning som verktyg för utveckling av lÀrares yrkessamtal det vill sÀga kollegiesamtal. Denna studie syftar till att beskriva och ge en förstÄelse för huruvida handledning av kollegiesamtal kan vara ett led för pedagogen att förÀndra sina strategier och handlingar nÀr det gÀller anvÀndning av datorn som verktyg för elevers tidiga lÀs- och skrivinlÀrning. I studien utgÄr jag frÄn teorier om kunskap som socialt konstruerad och att den sociala vÀrlden Àr av narrativ natur. Studien genomfördes under lÀsÄret 2006-07 inom projektet Att skriva sig till lÀsning med datorn dÀr 24 pedagoger och tio klasser frÄn sju olika skolor i PiteÄ kommun deltog.

Bakgrund: SmÀrta Àr för intensivvÄrdspatienten en unik, subjektiv, obehaglig och flerdimensionell upplevelse. IntensivvÄrdssjuksköterskan har ett moraliskt ansvar att lindra patienternas smÀrta. Verbalt icke-kommunicerandepatienter kan inte skatta sin smÀrta med hjÀlp av Numeric Rating Scale (NRS). PÄ en neurointensivvÄrdsavdelning (NIVA) i Stockholm har det beteendebaserade smÀrtskattningsverktyget- the Critical-Care Pain Observation Tool (CPOT), implementerats. IntensivvÄrdssjuksköterskorna pÄ NIVA anvÀnder CPOT dagligen i sitt arbete.

BakgrundOperationspersonal Àr den yrkesgrupp inom vÄrden som Àr mest utsatt för risk för blodsmitta genom frekvent hantering av stickande och skÀrande instrument samt exponering av blod. Bland operations­sjuksköterskor finns en stark önskan att arbeta sÄ sÀkert som möjligt för att minska risken för smittöverföring. Det finns föreskrifter, metoder och hjÀlpmedel för att förhindra stick- och skÀrskador men fÄ skriftliga riktlinjer och rutiner.SyfteSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka operationssjuksköterskans hantering av stickande och skÀrande instrument i operationssalen.MetodStudiens design Àr en empirisk tvÀrsnittsstudie med en kvantitativ ansats. En strukturerad observationsstudie utfördes pÄ Södersjukhuset i Stockholm. 18 operationssjuksköterskor observerades under 50 operationer.ResultatStudiens resultat visar pÄ brister inom samtliga omrÄden som observerats.

Detta examensarbete Àr en del i ett utvecklingsarbete som sker för att förenkla arbetet vid prototypframtagning av reglersystem. Inbyggda system blir mer avancerade och komplexa och dÀrmed ökar utvecklarens behov för att enkelt och snabbt komma igÄng med en första prototyp. Detta genom att testa, verifiera och felsöka direkt pÄ prototypenheten utöver den traditionella kompilator- och debuggmiljön. Detta utvecklingsverktyg kallas On Target Prototyping (OTP).Ett av mÄlen för detta examensarbete har varit att ta fram hÄrdvara och tillhörande mjukvara till detta utvecklingsverktyg. Kommunikationen mellan OTP plattformen och PC sköts med hjÀlp av USB och XCP on USB.

I den hÀr uppsatsen har jag valt att fokusera forskningen pÄ en jÀmförelse mellan tvÄ olika portallösningar, en standardlösning och en egenutvecklad portal. För att pÄ sÄ sÀtt undersöka om en standardlösning kan ersÀtta en egenutveckling vad gÀller företagsportaler. En företagsportal Àr verktyg som via ett webbaserat grÀnssnitt tillhandahÄller anvÀndaren eller en grupp av anvÀndare med den information och de applikationer, eller funktioner, som behövs för att deras arbete ska kunna utföras pÄ ett effektivt sÀtt. Portalen gör det möjligt för anvÀndaren att nÄ relevant information som kan vara bÄde intern och extern. AnvÀndaren kan nÄ portalen oberoende av vart denne befinner sig, och oberoende av vilken dator eller vilket operativsystem anvÀndaren anvÀnder sig av.

SjÀlvkompakterande betong (SKB) eller som den ocksÄ kallas vibreringsfri betong upptÀcktes och utvecklades i Japan i slutet av 1980- talet. Anledningen till detta utvecklingsarbete var att betong gjutning vÀldigt kÀmpigt och tillgÄngen pÄ erfarna betongarbetare började bli lÄg. I Sverige anvÀnde man sjÀlvkompakterande betong Äret 1993 som tekniken hÀmtades hem av CBI Betonginstitutet.AnvÀndning av sjÀlvkompakterande betong leder till mÄnga fördelar som skiljer sig frÄn den vanliga betongen avseende arbetsmiljö t.ex. slipper man vibrering och undviker tungt arbete som i konsekvens minskar antal skador pÄ arbetsplatsen. Utöver detta ger SKB förkortad arbetstid, bÀttre utförande och möjlighet till arbetskraftbesparing.Sedan 1997 har Sverige ökat anvÀndning av SKB i platsgjutning medan andra lÀnder som Danmark har gÄtt fram till ca 30 % av sin platsgjutning.

Syftet med studien Àr att undersöka tvÄ skolors kvalitetsutveckling inom matematik i Ärskurs fem. Studien avser Àven att lyfta fram skolpersonalens förÀndringsprocess i deras arbete med matematiken pÄ tvÄ skolor dÀr resultaten pÄ nationella provet i Ärskurs fem har haft en positiv utveckling. Genom kvalitativa intervjuer med fem respondenter var vÄr intention att finna svar pÄ följande frÄgestÀllningar; PÄ vilka sÀtt har skolpersonal pÄ tvÄ skolor förÀndrat matematikundervisningen sÄ att elever lyckas med bÀttre resultat pÄ de nationella proven i matematik, Ärskurs fem? Vilka var orsakerna till att lÀrarna ville förÀndra? Hur beskriver lÀrarna förÀndringsprocessen hos sig sjÀlva? Gemensamt för samtliga respondenter var att tiden, det statliga, ekonomiska stödet samt engagemanget bland lÀrarna sÄgs som de avgörande faktorerna för det goda kvalitetsarbetet som gjorts pÄ skolorna. Vidare var samtliga respondenter överens om att den statliga satsningen LÀsa-skriva-rÀkna samt Matematiksatsningen pÄverkat dem pÄ ett positivt sÀtt som bidragit till att lÀrarna talar mer matematik i sitt klassrum. Satsningarna har Àven resulterat i att skolorna fÄtt tillgÄng till tekniska hjÀlpmedel, samt fÄtt möjlighet att genomföra Lesson study i sin undervisning.

En systemarkitekts praktik besta?r till stor del av att tolka, beskriva och strukturera verksamhetsprocesser och -information som underlag fo?r fo?ra?ndrings- och utvecklingsarbete, oftast med sto?d av it-system. Professionen betraktas traditionellt som en teknisk ingenjo?rskonst. Men de problem jag sta?lls info?r som arkitekt handlar inte enbart om att designa tekniska system och kommunikation mellan maskiner, utan minst lika ofta om att hantera utmaningar relaterade till mellanma?nsklig kommunikation i komplexa situationer.Vad ha?nder om vi fokuserar pa? denna andra del av arkitektens praktiska kunskap? Denna magister- uppsats handlar om spra?kets och kommunikationens roll i kontexten av ett systemutvecklingsprojekt.

Syfte: Syftet med studien har varit att undersöka hur erkÀnt skickliga lÀrare beskriver sitt lÀrarledarskap och vilka uppgifter och ledarskapshandlingar som formar lÀrarledarskapet. I vilka sammanhang och situationer utövas lÀrarledarskapet? Syftet har varit att undersöka hur erkÀnt skickliga lÀrare formats i möte med elever, verksamheter, skola och ledning och hur detta kan beskrivas och diskuteras i förhÄllande till förordningen och litteratur om teacher leadershipTeori och metod: Studien vilar pÄ inspiration av livshistorieforskning och den variant som kallas för tematisk yrkeslivshistoria. Studien Àr genomförd som en kvalitativ studie med fyra ?erkÀnt? skickliga lÀrare? som utnÀmnts till förstelÀrare och genom livshistorieintervjuer.

Denna studie inriktar sig pÄ specialpedagogens handledningsuppdrag och hur detta kan an-vÀndas i den pedagogiska verksamhetens utvecklingsarbete. Studiens syfte Àr att med fokus pÄ förskolan belysa handledningens anvÀndningsomrÄden samt att identifiera förskolechefers syn pÄ specialpedagogen som kvalificerad samtalspartner och verktyg i förskolutvecklingen.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning som utförts inom omrÄdet specialpedagogen som handledare samt handledning som kompetensutveckling. LikasÄ presenteras forskning inom kunskapsomrÄdena skolutveckling och ledarskap. De teoretiska perspektiven pÄ studien gÄr att finna i socialkonstruktivismen samt det sociokulturella perspektivet som betonar kunskap som socialt konstruerad samt sprÄket som ett centralt medel för kunskapande. DÀrtill förklarar ett systemteoretiskt perspektiv hur förÀndring av individen i ett system stÄr i relation till och pÄverkar andra individer och andra system.Förskolechefers syn pÄ handledning och dess anvÀndningsomrÄden samlades in med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer av fem förskolechefer frÄn olika geografiska omrÄden.

Denna studie centrerar kring en lÀrares resa för att förÀndra sin undervisning, sitt tÀnkande och sina förhÄllningssÀtt i en formativ riktning. Syftet med studien Àr att stödja och dokumentera denna process. Det primÀra fokus kommer att ligga pÄ lÀrarens erfarenheter, tankar och reflektioner kring denna omvandling. För att kunna hjÀlpa lÀraren och komma dennes upplevelser nÀra sÄ anvÀndes en aktionsforskningsinspirerad metod. Denna metod utgör dessutom studiens sekundÀra fokus, dÀr aktionsforskning som metod för utvecklingsarbete inom skolan diskuteras. Aktionsforskning dÀr praktikern sjÀlv bedriver forskningen utgör alltsÄ en central del av uppsatsen.

Denna studie ligger inom ramen för forskningsomrÄde kring utbildning och lÀrande i vuxenlivet, lÀraryrkets praxislÀrande och utveckling. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa och problematisera samt berÀtta hur lÀrare beskriver sin egen verksamhet i det dagliga samtalet, att upptÀcka mönster i förÀndringsarbetet. Undersökningen fokuserar pÄ följande fenomen: innehÄll i process, lÀrandeprocess och förÀndringsresultatet. Vilka frÄgor lyfts fram i samtalen? Vad Àr det som karakteriserar en lÀrande process? Hur framtrÀder förÀndring i reflekterande samtal? Teori: Deliberativa samtal genom aktionsforskning samt analys via teorin kommunikativt handlande.