Sedan 1990-talet och framåt har begrepp som evidens och evidensbaserad praktik fått storspridning inom den offentliga förvaltningen. Det har dock pågått en stark debatt mellan olikametodologiska skolor om hur denna evidens skapas på tillförlitligaste sett. En av dessa skolorutgörs av förespråkare av teoribaserade utvärderingar som till skillnad från klassiskaeffektutvärderingar ämnar förklara mer om hur och varför ett projekt leder till vissa effekter.Det har även pågått en debatt om hur utvärderingar av detta slag bör genomföras, dock finnsfå empiriska exempel där denna metod har prövats.Inom Göteborgs Stad har projektet STINA, med syftet att stärka det hivpreventiva arbetetbland personer som i sitt yrke möter personer med en missbruksproblematik, pågått mellan2012 och 2014. Tidigare studier av hiv-relaterade utbildningsinsatser har visat på positivaeffekter vad gäller kunskap, förmåga och attityd. Dock har dessa studier i mindre utsträckningbeaktat vad i dessa utbildningsinsatser som bidragit till dess effekter.

The aim of this paper is to compare subject headings by the authors of the work and those administrated by professional indexers. The empirical setting for the study lies within the sociological discipline. The questions asked are:? What overall similarities and differences between subject headings administrated by authors versus indexers can we find?? What qualitative advantages and disadvantages can we establish between subject headings generated by natural language versus controlled vocabularies?Subject headings in the Swedish national library catalogue Libris and in five Swedish universities platforms for academic publishing are studied and compared. Today it is praxis at Swedish universities that administration of subject headings is done by authors and not by professional indexers.

Idag finns omkring 625 miljoner webbsidor på internet. Rapporten betonar vikten av att synas bland dessa samt hur man gör för att bli sedd, detta samlingsnamn kallas sökmotoroptimering.I den här studien behandlar vi ämnet sökmotoroptimering med inriktning mot Google, vad det är och hur det används i praktiken. Vårt syfte är att fördjupa oss i detta ämne och bilda oss en uppfattning om vad det handlar om. I resultatet har vi utifrån Googles riktlinjer listat flera begrepp som hjälper dig att optimera din webbsida. Vi har även i resultatet intervjuat flera verksamheter eftersom vi vill veta hur sökmotoroptimering används hos dem.I analysen har vi sedan jämfört Googles riktlinjer med teori och resultat för att ta reda på vad som utmärker sig mest.Vi har kommit fram till att en lättillgänglig sida med bra innehåll är det som utmärker sökmotoroptimering och det som gör att webbsidan blir synligare i träfflistan.

Under de senast fem åren har det inom den svenska polisen genomförts flera större organisations- och arbetsmetodreformer. 2005 började Rikspolisstyrelsen arbeta med en av dessa, Polisens underrättelsemodell, PUM. Inom ramen för denna arbetsmetod ska Verktyg för planlagd operativ polisverksamhet, VPOP, användas. Denna rapport undersöker hur väl arbetet med VPOP fungerar och attityden till att arbeta med detta på ordningsavdelningen hos polisen i Umeå. Resultatet baserar sig på studier av centralt producerade dokument angående PUM och VPOP, och på intervjuer med olika befattningshavare på ordningsavdelningen i Umeå.

Childhood as a social category is under strucural redefinition. In this thesis the child and childhood are understood as socially constructed phenomenons. Focus is laid upon the construction of the concept ?in the best interest of the child? wich in The UN Convention on the Rights of the Child is defined as beeing the foremost important view to take into account when decisions wich affect children are made. As the thesis shows, a concrete and universall view of the best interest of the child is lacking in practice and would in many cases be unfortunate.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur de statliga föreställningarna om en fungerande service ser ut och sätta dem i relation till den faktiska utvecklingen på landsbygden, och även att undersöka alternativa lösningar till hur servicen på landsbygden kan bedrivas. Studien har fokuserat på svenska landsbygder generellt och för att söka svar på syftet har statliga myndigheters rapporter och dokument granskats där insikt har erhållits om hur servicen, något normativt bör vara. Genom metoder som kvalitativ textanalys av dessa rapporter, teoretiska ingångspunkter om landsbygdens nya ruralitet och tillgänglighet samt intervjuer med olika aktörer, dels om nytänkande servicelösningar och dels om landsbygdens servicesituation, sätts politik och praktik mot varandra. Det har visat sig att den politiska föreställningen om hur servicen bör vara ej till fullo överensstämmer med verkligheten. För att planera för en fungerande service på landsbygden krävs ett nytänkande med lösningar som beaktar dagens samhälle och det lokala, flexibilitet och innovationsrikedom..

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Med tecknandet och teckningen som huvudsaklig metod och uttryck har begreppsom närvaro och frånvaro, intensitet, koncentration och lyhördhet blivit de mestrelevanta i beskrivandet av mitt arbete. Likaså är det precisa utförandet mitt sätt attformulera mig rent visuellt, där varje avvägning och val är betydelsebärande för både utformningen och för uppfattandet av det som slutligt verk. Utifrån min dragning till det abstrakta som finns i, eller väcks av, en tanke eller ett fenomen är tecknandet ett sätt att närma mig och skapa en egen version och relation till verklighetens komplexitet. Ett närmande som innebär ett fysiskt möte men också ett intuitivt och intellektuellt grundat processarbete. Långsamheten som mitt tecknande bygger på och den materialitet och upprepningsmöjlighet som inbegrips är också viktigt.

En förstudie om framgångsfaktorer och hinder med avseende på jämställdhetsarbete med fokus på ledarskap och medarbetarskap. Vilka faktorer stödjer/hindrar en framgångsrik implementering av jämställdhetsarbete? Viken roll har ledarskap, medarbetarskap och kommunikation i denna implementeringsprocess? Kvalitativ studie baserad på intervjuer. I en politisk styrd organisation skall jämställdhetsmål lyftas upp och diskuteras, men i praktiken görs det sällan. Vi vill därför belysa vilka faktorer kan främja och hindra en framgångsrik implementering av jämställdhetsmålen i enheten Äldre, Funktionshindrade, Rehab ? Vård och Omsorg i en stadsdel i Malmö.

Syftet med denna studie var att undersöka samt kritiskt granska grunderna för förvarstagande enligt Utlänningslagen 10 kap. 1 §. Med diskursanalytisk utgångspunkt studerades förvarsbeslut i relation till samhällskontexten. Undersökningen fokuserade på hur besluten motiverades, hur de förvarstagna och andra aktörer konstruerades i besluten samt vilka diskurser vi fann. Materialet bestod av 29 domstolsbeslut om förvar från Migrationsdomstolen i Göteborg vilka analyserades med hjälp av kritisk diskursanalys och Faircloughs tredimensionella analysmodell.

Uppsatsens syfte är att analysera de konsekvenser som bilanvändningen medför idag, med koncentration på Stockholms innerstad. Frågeställningarna behandlar problematiken i planeringen, vilka möjligheter det finns och vilka åtgärder som planeras och genomförs idag för miljövänligare bilanvändning. Uppsatsens underlag har utgångspunkten i forskning och olika planeringsarbeten samt en kvalitativ studie. Intervjuer har genomförts med Stadsbyggnadskontoret, Naturvårdsverket, Trivector Traffic och Miljöförvaltningen. Materialet härstammar från Sverige, England, Australien, USA, Canada och Lettland samt SCAFT och flera statliga verk.

Industriellt byggande i trä och projektledningsmetoder hänger ihop. För att visa på vilket sätt de har ett samband har kunskaper om projektledning och byggteknik applicerats på företaget Martinsons sätt att projektera höga bostadshus i trä. Syftet med examensarbetet är att upprätta ett förslag till en hållbar projektmodell för projekteringsprocessen gällandes höga bostadshus i trä. Genom strukturering och standardisering av projektflödet i ett bostadsprojekt kan detta i framtiden gynna byggandet av höga bostadshus i trä både i Sverige och internationellt. Resultatet visar en flödesstruktur över ett bostadsprojekt, en manual till projektledaren samt en analys över beslutsunderlaget med rekommendationer på åtgärder för att uppnå en effektivare process utifrån både traditionell-och agil projektledningsmetodik.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur personal i förskolans verksamhet kan se på disciplin och hur deras disciplinpraktik kan se ut. Studien som genomförts är fallstudier på två olika förskoleavdelningar och studiens empiri består av observationer och intervjuer av samtliga personer på dessa förskoleavdelningar. Resultatet visar att olika syn råder på vad disciplin innebär och hur den praktiseras. Då disciplin ses som ordning och reda där gemensamma regler arbetats fram i en delaktig barngrupp och där barnen ses som kompetenta är disciplinpraktiken förenlig med förskolans uppdrag som framhålls av läroplanen. Då arbetet med disciplin sker utifrån tanken på att barn bör tuktas och där reglerna sätts av vuxna och är inkonsekventa blir disciplinpraktiken däremot inte förenlig med förskolans demokratiska uppdrag.

Denna forskning handlar ett system som jag och min kollega Pierre Brockmanns skapade för att kunna visa för eleven hur han/hon ligget till i sina kurser som praktiseras ute i arbetslivet. Efter en inspektion från Skolverket uppdagades det att tydligheten på det gamla systemet inte var tillfredsställande. I studien har jag använt mig av kvalitativ studie för att få veta vad elever, handledare och yrkeslärare upplever att det fungerar.Tack vare djupintervjuerna fram kom förbättrings förslag vilket har lätt till att APU/APL- uppföljningssystemet har kunnat vidareutvecklas, och bli ännu tydligare. Även dokumentationen inne på skolan har utvecklats, för att tydliggöra för eleven ?vart den är på väg?.För handledarna har systemet betytt mer förståelse för att det är skola som eleven gör ute på sin praktik, och att medvetenhet om vad som skall läras på praktiken har gjorts tydligare.Yrkeslärarna känner sig mer professionella och att de har ett meningsfullt uppdrag när de är på APU/APL besök.