Sök:

Sökresultat:

1521 Uppsatser om Konstnärlig praktik - Sida 19 av 102

Reggio Emilia filosofin i teori och praktik - En undersökning av Reggio Emilia inspirationen i grundskolans senare del

Vi har genomfört en empirisk kvalitativ studie. Syftet med undersökningen var att identifiera Reggio Emilia filosofin i ett grundskolesammanhang. Vi genomförde intervjuer med fem lÀrare för att försöka skapa oss en bild av hur de tolkar och anvÀnder filosofin i sitt arbete. Vi kom fram till att det fanns vissa gemensamma nÀmnare framförallt i synen pÄ kunskap, förhÄllningssÀttet till eleverna, instÀllningen till den synliga miljön, organisationen och vilka arbetssÀtt som premieras..

Mots?ttningarnas Paradis - H?gstadieschemat som ett uttryck f?r schemal?ggare som n?rbyr?krater och deras komplexa praktik

Syfte: Denna studie ?syftar att bidra med kunskap kring schemat och f?rst?else kring varf?r det konstrueras som det g?rs. Studien unders?ker hur h?gstadieelevers scheman ser ut idag; vilka likheter och skillnader det kan finnas, s?v?l som varf?r det konstrueras som de g?rs enligt de som l?gger schemat. Detta genom att unders?ka hur schemal?ggare beskriver sitt handlingsutrymme och vilka faktorer de upplever p?verkar deras beslut i schemal?ggningsprocessen. Teori: Studien ramas dels in av ett neurovetenskapligt perspektiv p? elevers l?rande och f?ruts?ttningar f?r l?rande, d?r hj?rnans utveckling och (?ver-)belastning ?r central.

Farstametoden : I teori och praktik

Syftet med vÄr studie var att undersöka en omtalad och kritiserad metod för att lösa mobbning ? Farstametoden. Vi ville undersöka hur verksamma pedagoger i fem antimobbningsteam resonerar kring arbetet med Farstametoden. VÄr undersökning visade att de skolor som deltagit i vÄr studie tycker att Farstametoden fungerar bra. De har pÄ alla skolor reviderat metoden för att den ska passa deras verksamhet och förhÄllningsÀtt.

LÀrande i grundsÀrskolan. En kritisk diskursanalys

Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva och analysera diskurser kring lÀrande i grundsÀrskolan. Materialet Àr Ätta examensarbeten frÄn tvÄ högskolor/universitet i Sverige frÄn speciallÀrarutbildningen med inriktning utvecklingsstörning, 2014. Teori: UtgÄngspunkten inom diskursanalysen Àr att verkligheten inte kan nÄs utanför diskurserna och dÀrför Àr det just diskursen som analyseras. Genom att upptÀcka hur verkligheten skapas i texterna kan man fÄ syn pÄ vilka förutsÀttningar som möjliggör uttalanden om lÀrandet. Att anvÀnda diskursanalysen som metod samtidigt som jag accepterar sprÄkets roll som skapare av representationer av verkligheten, Àr studiens teoretiska utgÄngspunkt.

Att omsÀtta mÄngfald i praktik - en fallstudie pÄ Sociala Omsorgsförvaltningen i BorÄs Stad

Arbetet med mÄngfald utgÄr frÄn diskrimineringslagstiftningen för att sÀkerstÀlla attorganisationer bedriver ett aktivt mÄngfaldsarbete. Ett verktyg för organisationer attaktivt jobba med frÄgan Àr genom att utfÀrda en mÄngfaldsplan. Planen syftar till attmotverka diskriminering samt uppnÄ lagens intentioner. MÄngfaldsplanen utfÀrdas oftapÄ central nivÄ men praktiseras pÄ lokal nivÄ. Ett vedertaget dilemma Àr det glapp somkan uppstÄ mellan policy och praktik.

Omsorgspersonalens kunskap om Salutogent förhÄllningssÀtt: En kvalitativ studie genomförd i PiteÄ kommuns Àldreomsorg

Det senaste Ären har Àldreomsorgen i Sverige flitigt debatterats, frÀmst gÀller debatten Àldreomsorgens utformning och dess personalbemanning. Att arbeta i Àldreomsorgen handlar om att arbeta med de allra Àldsta mÀnniskorna i vÄrt samhÀlle. För mÄnga av dessa Àldre har den patogena sjukvÄrden kommit till sin Ànde, vilket innebÀr att mÄnga individer lever med en eller flera sjukdomar som inte gÄr att bota. Dessa, de allra Àldsta tillhör Àven den snabbaste vÀxande delen av Sveriges befolkning. Aaron Antonovsky (2005) kom att stÀlla sig frÄgan ?Hur kommer det sig att vissa mÀnniskor förmÄr upprÀtthÄlla hÀlsa trots att de utsÀtts för svÄra pÄfrestningar?? FrÄgan handlar om hÀlsans ursprung vad kÀnnetecknar de mÀnniskor som förmÄr upprÀtthÄlla hÀlsan? Dessa mÀnniskor har nÄgot gemensamt.

Pedagogen, dirigenten för goda lÀrandemiljöer

I denna studie undersöker och beskriver vi hur nÄgra pedagoger i sin praktik anvÀnder och uppfattar de tre framgÄngsfaktorer vi har identifierat i syfte att skapa en god lÀrandemiljö. Dessa framgÄngsfaktorer Àr pedagogens etiska förhÄllningssÀtt, organisatoriska förmÄga samt förmÄga att skapa goda sociala interaktioner. Resultatet visar att den enskilda pedagogen spelar en viktig roll vad det gÀller att skapa och medverka till goda lÀrandemiljöer. Pedagogen Àr verkligen dirigenten för goda lÀrandemiljöer..

ModersmÄlsundervisning - i teori och praktik

Vi har valt att se hur forskningen i Àmnet modersmÄl Àr förankrat i praktiken, eftersom modersmÄlet har stor betydelse för invandrarelevers skolresultat. I arbetet ges en kort beskrivning av modersmÄlets historiska bakgrund och vad forskningen anser vara fördelarna och svÄrigheterna med modersmÄlsundervisningen. För att komma fram till ett resultat har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer med tvÄ kommunpolitiker, tvÄ rektorer och fyra modersmÄlslÀrare. Genom vÄra intervjuer har vi kommit fram till att ansvaret för verksamheten ligger pÄ modersmÄlslÀrarna, inte pÄ ansvariga rektorer och kommunpolitiker. Dessutom Àr forskningen inte vÀl förankrad i den dagliga verksamheten..

Rekryteringsprocessen i teori och praktik - en jÀmförande kvalitativ studie

I följande uppsats undersöker vi hur rekryteringsprocessen ser ut i teori och praktik. Ämnet Ă€r aktuellt eftersom rekryteringsprocessen förĂ€ndras i takt med samhĂ€llsutvecklingen. Vidare Ă€r Ă€mnet relevant dĂ„ arbetsmarknaden stĂ€ndigt utvecklas vilket bland annat medför nya riktlinjer inom mĂ„ngfald och jĂ€mstĂ€lldhet. Detta stĂ€ller nya krav pĂ„ rekryterare av anledningen att de aktivt bör förhĂ„lla sig till aktuella rekommendationer inom rekrytering. Studiens syfte Ă€r att studera hur rekryteringsprocessen tillĂ€mpas i bemanningsföretag respektive övriga privata företag samt undersöka i vilken utstrĂ€ckning den ideala rekryteringsmodellen förekommer i de olika företagsformerna.

Utomhuspedagogik i förskolan : Fem förskollÀrares resonemang om utomhuspedagogik

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om tidigare forskning tillsammans med rÄdande utvecklingspsykologiska teorier stödjer vissa typer av lÀroprocesser, samt hur dessa stÀller sig till Lgr11. Genom undersökningen ÄskÄdliggörs olika typer av argument som talar för att i Àmnet svenska lÄta det pedagogiska upplÀgget bygga pÄ teori sÄvÀl som praktik. Genom att i verksamheten implementera praktiska moment tillsammans med teoretiska skulle skolan kunna bli Àn mer nyanserad, vilket skulle gynna fler elever i skolans verksamhet. .

Om ungdomars kunskaper och deras attityder om droger

Syftet med mitt arbete handlar om att försöka förÀndra ungdomars attityder och deras kunskaper om droger. För att kunna mÀta deras attityder och kunskaper sÄ anvÀnde jag mig av enkÀter. För att fÄ en förÀndring sÄ anvÀnde jag mig av vÀrderingsövningar. Jag valde att dela ut enkÀterna vid tvÄ tillfÀllen under min sju veckors praktik. Jag valde ungdomarna efter kön och Äldrar.

VÄrdenhetschefer och evidensbaserad omvÄrdnad

Syftet med vÄrd och omvÄrdnad Àr att bota sjukdom, lindra lidande samt förebygga ohÀlsa. Det Àr viktigt att vÄrdpersonal kontinuerligt uppdaterar sina kunskaper samt att de arbetar utifrÄn ett vetenskapligt förhÄllningssÀtt för att kunna erbjuda hög kvalitet och sÀker vÄrd för patienter. Det Àr inte bara vÄrdpersonalens skyldighet att bedriva vÄrd utifrÄn vetenskap och beprövad erfarenhet utan det Àr Àven vÄrdledningens ansvar att skapa förutsÀttningar för att uppdaterade evidensbaserade kunskaper ska kunna integreras i det dagliga omvÄrdnadsarbetet. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur vÄrdenhetschefer pÄverkar vÄrdkvalitet genom att frÀmja anvÀndning av evidensbaserad praktik i omvÄrdnadsarbete. Studien Àr utförd som en allmÀn litteraturgenomgÄng, baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar.

VÀgledning inom gymnasiesÀrskolor - hur förbereds eleverna inför vidare studier och yrken?

VÄrt examensarbete Àr en undersökning av hur gymnasiesÀrskolans studie- och yrkesvÀgledning ser ut. Examensarbetet utgÄr ifrÄn studie- och yrkesvÀgledarnas perspektiv. Examensarbetet Àr en kvalitativ intervjustudie med sex verksamma studie- och yrkesvÀgledare som arbetar med gymnasieelever som ingÄr i sÀrskola. Vi har avgrÀnsat oss till fem gymnasieskolor i SkÄne, en gymnasiesÀrskola och fyra allmÀnna gymnasieskolor som har specialutformade program för elever som ingÄr i sÀrskola. Teoriavsnittet bestÄr av fyra teorier och en vÀgledningsmodell. Kerstin Keens kompetensteori redogörs, likasÄ Ervin Goffmans stigmateori, Jean Piagets utvecklingsteori, Daniel Sterns utvecklingsteori samt Billy Law, A.G Watts och vÀgledningsmodell. Resultatet visar att studie- och yrkesvÀgledarna förbereder eleverna inför vidare studier och arbeten med bland annat individuella vÀgledningssamtal och praktik.

Elektronikingenjörens vardag : - ett rymdÀventyr

Masteruppsatsen Elektronikingenjörens vardag - ett rymdÀventyr Àr skriven inom programmet yrkeskunnande och professionsutveckling vid Linnéuniversitetet. Uppsatsen beskriver ett yrkeskunnande som bÄde innehÄller avancerade datorsimuleringar och handfasta lödningar av elektriska komponenter, dÀr teori och praktik samverkar. Uppsatsen Àr skriven i essÀform, dÀr hÀndelser och situationer i yrkeslivet utforskas.Uppsatsen Àr skriven för att belysa yrkeskunnandet hos en elektronikingenjör frÄn olika synvinklar; arbetslivet, lÀrandet och moralen. Genom att behandla tre olika sidor av yrket Àr tanken att fÄ en större insikt om yrkets helhet. .

Arbetsplatsförlagd utbildning - LÀnken mellan skola och arbetsliv. En studie grundad pÄ Ätta Barn- och fritidselevers upplevelser kring Arbetsplatsförlagd utbildning.

Sammanfattning: Barn- och fritidsprogrammet Àr ett av gymnasieskolans treÄriga yrkesförberedande program. Undervisningen Àr förlagd bÄde i skolan och pÄ praktik, sÄ kallad arbetsplatsförlagd utbildning (APU). Tanken med APU:n Àr att knyta samman teoretiska och praktiska kunskaper för att skapa en djupare förstÄelse för att det teoretiska och praktiska hÀnger samman. APU:n skall ocksÄ ge en introduktion till yrkeslivet. Undervisningen i skolan och APU:n utgör tillsammans en helhet som uppfyller programmets mÄl.

<- FöregÄende sida 19 NÀsta sida ->