Sök:

Sökresultat:

910 Uppsatser om Konstnärlig kreativitet - Sida 35 av 61

Fritidsengelskan och skolan : Extramural English and English in school

Den hÀr uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila pÄ vetenskaplig grund med syftet att fÄ en bÀttre förstÄelse för vilka förutsÀttningar och uppfattningar och vilket utgÄngslÀge som finns för lagens implementering. Emperin har hÀmtats frÄn en totalundersökning med en kvantitativ enkÀt som har skickats ut till skolledare och lÀrare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen Àr 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgÄngspunkt.

Sveriges kommuner och kampen om kreativiteten : om Richard Floridas teori i svenska kommuner

Flera svenska kommuner anvÀnder sig av den amerikanska professorn Richard Floridas teori om den kreativa klassen och ?creative cities? i sin marknadsföring. Syftet med mitt kandidatarbete Àr att undersöka om svenska kommuner Àr kreativa enligt Floridas teori. En jÀmförande fallstudie har gjorts dÀr tre kommuner som anvÀnder sig av Florida i sin marknadsföring har undersökts. Kommunerna Àr SödertÀlje, Botkyrka och Ronneby.

Bilden ? ett mÄlande redskap i elevers skrivutveckling? Ett pedagogiskt hjÀlpmedel Àven pÄ högstadiet

Undersökningens syfte Àr att utröna vilka hinder elever pÄ högstadiet möter nÀr de ska skriva en text och hur man metodiskt kan gÄ tillvÀga för att utveckla deras skrivkompetens samt om det dialogiska begreppet kan innefatta Àven bilden? Med det dialogiska begreppet avses dialogen i en klassrumssitutation, som utgÄr frÄn elevernas texter och som pÄgÄr mellan lÀrare ? elev och elev ? elev. Forskningsförankring och teori grundar sig pÄ Dysthe (1987, 1996), Sandström Madsén (1996) och Molloy (1996) samt Skolverkets rapport LÀs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen (2000). Samtliga behandlar skrivandets betydelse i skolÀmnena och i dialogen. Undersökningen utfördes pÄ tvÄ högstadieskolor i Är 8.

Bilden ? ett mÄlande redskap i elevers skrivutveckling?Ett pedagogiskt hjÀlpmedel Àven pÄ högstadiet

Undersökningens syfte Àr att utröna vilka hinder elever pÄ högstadiet möter nÀr de ska skriva en text och hur man metodiskt kan gÄ tillvÀga för att utveckla deras skrivkompetens samt om det dialogiska begreppet kan innefatta Àven bilden? Med det dialogiska begreppet avses dialogen i en klassrumssitutation, som utgÄr frÄn elevernas texter och som pÄgÄr mellan lÀrare ? elev och elev ? elev. Forskningsförankring och teori grundar sig pÄ Dysthe (1987, 1996), Sandström Madsén (1996) och Molloy (1996) samt Skolverkets rapport LÀs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen (2000). Samtliga behandlar skrivandets betydelse i skolÀmnena och i dialogen. Undersökningen utfördes pÄ tvÄ högstadieskolor i Är 8.

Balansens betydelse mellan struktur och frihet för ett kompetent ledarskap : En kvalitativ studie betrÀffande tre ledares uppfattningar om fenomenet.

Karlsson, S., Wallin, O. (2012) Balansens betydelse mellan struktur och frihet för organisationer. En kvalitativ studie betrÀffande tre ledares uppfattningar om fenomenet. C-uppsats i pedagogik. Högskolan i GÀvle, akademin för utbildning och ekonomi.

BrÄkrÀkning, ett problem? : - UtifrÄn lÀrarperspektiv och elevperspektiv.

SammanfattningSyftet med mitt examensarbete Àr att fÄ fram vad nÄgra lÀrare idag har för förhÄllningssÀtt till praktisk matematik, vilka förutsÀttningar de har samt hur de i sÄ fall tillÀmpar det i undervisningen.För att försöka komma fram till detta har jag förutom att bearbeta litteratur kring Àmnet, genomfört fem intervjuer samt gjort en textanalys av Ätta lÀroböcker i matematik. Tre av lÀrarna arbetar i en Äldersintegrerad 1-3:a, en lÀrare arbetar i en etta och en trea och en lÀrare jobbar i mellanstadiet alltsÄ frÄn fjÀrde till sjÀtte klass. LÀroböckerna som jag analyserat Àr de böcker som de fem lÀrarna pÄ nÄgot vis anvÀnder sig av i undervisningen.Vad jag genom mina undersökningar kommit fram till Àr att lÀrarna i stort sett har ett mycket positivt förhÄllningssÀtt till praktisk matematik. NÀstan alla skyller pÄ tiden som en orsak till att den praktiska matematiken fÄr sÄ lite tid i undervisningen. För stora klasser och för smÄ utrymmen var Àven det en bidragande orsak till bristen pÄ praktisk matematik.

Delaktighet i lekaktivitet hos barn med funktionsnedsÀttning 4 arbetsterapeuters syn pÄ hinder och förutsÀttningar

Lek Àr en naturlig del av barns liv. Lek Àr en viktig del för utvecklandet av motoriska och kognitiva fÀrdigheter och förser barnet med sociala fÀrdigheter, kreativitet och sjÀlvmedvetenhet. Studier visar att barn med funktionsnedsÀttning utför fÀrre aktiviteter Àn andra barn och ofta leker för sig sjÀlva. I mÄnga fall beror det pÄ att de inte har tillgÄng till samma lekmiljöer som andra barn har. Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters upplevelser av hinder i delaktighet i lekaktivitet hos barn med funktionsnedsÀttning samt att beskriva arbetsterapeutiska ÄtgÀrder för att skapa förutsÀttningar för delaktighet i lekaktivitet för dessa barn.

"Mitt huvud har alltid snurrat av egna musikaliska idéer" : ArbetssÀtt och innehÄll i arrangering och komposition pÄ gymnasiet

Denna uppsats undersöker elever och lÀrares uppfattningar av arbetssÀttet och innehÄllet i kursen Arrangering och komposition i gymnasieskolan. Vi har kontaktat tre skolor dÀr lÀrare och elever i kursen Arrangering och komposition har deltagit i vÄr internetbaserade enkÀt. EnkÀten har innehÄllit frÄgor om elevernas musikbakgrund, arbetssÀtt och innehÄll nÀr de har lektion, samt önskemÄl om alternativ i arbetssÀttet och innehÄllet och alternativ till lÀxor. I vÄr undersökning av elevers komponerande och arrangerande i gymnasieskolan har vi fÄtt fram att undervisningen pÄ lektionerna ofta bestÄr av att lÀraren har genomgÄngar av lektionsinnehÄllet och sedan fÄr eleverna utifrÄn direktiv jobba individuellt med uppgifterna. De flesta av skolorna har jobbat med instrumentkÀnnedom, transkribering, satslÀra och stÀmföring som har arrangerats för olika konstellationer i ett notprogram.

Elevers insikt i sin lÀrprocess med metoden loggbok i fokus

Detta examensarbete behandlar vilken betydelse loggboken har som hjÀlpmedel för att eleverna ska reflektera över sitt lÀrande och dÀrmed fÄ ökad kunskap. VÄr tidigare undersökning pÄ lÀrarhögskolan i Malmö, om Àmnesintegrering, har legat till grunden för att för att vi nu har genomfört en integrering av vÄra tvÄ respektive kurser: psykosocialt arbete och skapande verksamhet pÄ Barn- och Fritidsprogrammets Ärskurs tre. I bakgrundsarbetet ingick en kartlÀggning av vilken roll det skrivande ordet spelar för elevernas reflektion och insikt i sitt eget lÀrande. Dessutom framkom det av studien att nÀr eleverna fÄr vara med och bestÀmma vad de ska göra sÄ ökar deras motivation och deras intresse för uppgiften avsevÀrt. VÄr slutsats grundar sig pÄ litteraturstudier och en innehÄllsanalys av elevernas loggböcker.

Varför estetik?

The aim of my study is to investigate methods which class teachers implement concerning aesthetic subjects in elementary classes. It is a qualitative study about five teacherÂŽs working in different elementary schools. This study investigates how and why teacherÂŽs approaches when they integrate aesthetics in other subjects. It also investigates teacherÂŽs attitude towards aesthetics. My study emphasizes on why they use asthetics and what the importance of aesthetics for children is.

BehÄlla/vÀcka lusten att lÀraEn kvalitativ studie av nÄgra pedagogers tankar om undervisning

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur sju pedagoger genom bemötande och interaktion kan fÄ barnen att utvecklas i positiv riktning och behÄlla lusten att lÀra. I litteraturstudien har vi bl.a. belyst begrepp om hur hjÀrnan fungerar och vad neuropedagogik Àr. I neuropedagogiken arbetar man med att pÄ ett aktivt och medvetet sÀtt stimulera mÀnniskans kreativitet, tankeförmÄga, kunnande och emotionella liv. I en kvalitativ undersökning beskriver sju informanter hur de med varierad undervisning kan fÄ eleverna att anvÀnda alla sina sinnen och ge stimulans till bÄda hjÀrnhalvorna.

Datorn som artefakt : Fyra lÀrare beskriver sina uppfattningar av metoden skriva sig till lÀsning

Syftet med denna studie Àr att beskriva fyra lÀrares uppfattningar om Arne Tragetons metod att skriva sig till lÀsning i sin undervisning och vilka begrepp som de anvÀnder nÀr de beskriver metoden. Den metod som anvÀnds i studien Àr kvalitativa intervjuer. Teoretisk grund för studien bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv. Teori baserad pÄ ett sociokulturellt perspektiv har anvÀnts i analysen av denna studie. Begrepp som lÀrarna anvÀnt sig av i studien Àr bland annat verktyg, samarbete, erfarenhet, upplevelse, glÀdje, kreativitet och kommunikation.

En analys av kunskapsprov i ett yrkesförberedande program utifrÄn kunskapssyn och lÀroplan

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur kunskapsprov överensstÀmmer med de övergripande styrdokumenten och vilken kunskapssyn testerna förmedlar.Mina tvÄ frÄgor som jag hade för avsikt att fÄ besvarade var dessa.? Hur överensstÀmmer de kunskapsprov som genomförs i ett yrkesförberedande program med intentionerna i lÀroplan och programmÄl?? Vilken kunskapssyn förmedlar testerna?Jag har sammanlagt undersökt 16 olika prov i olika examinationsformer, som skriftliga prov, prov i projektform, praktiska prov och övriga prov.Jag har analyserat testerna utifrÄn begrepp ur lÀroplan och kunskapssyn. Dessa Àr: kreativitet, integrerat, kommunikativt arbetssÀtt, fakta/memorerande, samarbete, reflektion, autentiska svar, elevaktiva arbetssÀtt, utrustning, estetisk, etik, tillgÄng till lÀromedel, bedömning av process/produkt, bedömning utifrÄn vem som gör bedömningen. Jag har efter analysen funnit att alla begrepp förekommer nÄgon gÄng, men ingen provform Àr heltÀckande för samtliga begrepp.De skriftliga proven som mÀter fakta och memorerande kan klart hÀnföras till behaviorismen och förmedlingspedagogiken.I de övriga proven finns inslag av socialkonstruktivistiskt lÀrande, progressiv pedagogik och en del av Piagets teorier om lÀrande..

Estetiska Àmnen i undervisningen : Hur lÀrare i Är 1-3 arbetar med estetiska Àmnen

Vi ville med denna undersökning ta reda pÄ hur lÀrare i de tidigare Ären arbetar med estetiska Àmnen i undervisningen. De frÄgestÀllningarna vi sökte svar pÄ var: Vilka aspekter utgÄr lÀraren ifrÄn i de estetiska Àmnena? Vad har lÀraren för mÄl med sin undervisning i de estetiska Àmnena? Tycker lÀraren att det finns hinder respektive möjligheter med estetiska Àmnen? För att fÄ vÄra frÄgestÀllningar besvarade valde vi en kvalitativ metod och intervjuade elva lÀrare som arbetar i Är 1-3. I vÄr undersökning kom vi fram till att merparten av lÀrarna ansÄg att det finns estetiska inslag i alla skolÀmnen och alla lÀrare tyckte att de estetiska Àmnena var ett bra hjÀlpmedel till de mer teoretiska Àmnena. De estetiska Àmnen som dessa lÀrare arbetade med Àr bild och musik.

Kreativitetens olika ansikten i psykosocialt arbete

The purpose of this study was to examine creativity in psychosocial work. The aim issues where to find out how creativity develops in social work, why the relation is important for the innovativeness and how the creativeness can change a person. Through a qualitative method with interviews of four persons in psychosocial work and with one man who's a professor in philosophy, four relevant themes were identified. The themes are about the relation, the meeting, the dialog and the changing. All four themes are related to creativity and I used existential, philosophic and also psychoanalytic theories when I analyzed the material.

<- FöregÄende sida 35 NÀsta sida ->