Huvudsyftet med vår uppsats är att undersöka vad Hjalmar Sundéns rollteori kan bidra med i förståelsen av August Strindbergs religiösa upplevelser och erfarenheter under infernokrisen i Paris 1894-1896 (97). Materialet utgörs av Strindbergs egna så kallade självbiografiska verk Inferno, Legender och Klostret samt litteratur om Strindbergs infernokris och hans liv inklusive hans korrespondens. Metoderna vi använder är textanalys av Strindbergs litterära verk och komparativa studier av Strindbergs verk och korrespondens. Dessutom görs textstudier av material skrivet om honom. Vi tillämpar Hjalmar Sundéns rollteori för att få förståelse för de erfarenheter och upplevelser som Strindberg behandlar i sina självbiografiska verk, dramer och brev.

Två studenter vid Högskolan i Borås hade en dag fått nys om begreppet storytelling vilketverkade leva i ett bländande ljus av blomstrande ängar. Begreppet låg i startgroparna föratt erövra organisationsvärlden med dess fördelar och framgångsrecept. Dock hadestudenterna fått misstankar om de framgångsberikade texterna om storytelling. Något varpå tok, men vad det var för något visste de inte. Deras nyfikenhet fick dem att börja grävadjupare i sina misstankar och fann en gåta nog svår att lösa för en forskare.

Demens är en sjukdom som ökar i samhället till följd av att den äldre populationen ökar. Sjukdomen innebär ofta en försämrad livskvalitet för den drabbade samtidigt som det leder till samhällsekonomiska konsekvenser.  Vanligt förekommande beteendeförändringar är exempelvis oro, aggressivitet samt depression. Läkemedel är en vanlig förekommande åtgärd vid beteendeförändringar, men innebär ofta negativa konsekvenser såsom oönskade bieffekter samt onödiga kostnader. Musik är därför ett alternativt sätt till läkemedel för att lindra beteendeförändringar, då musiken skapar en lugn atmosfär och en meningsfull tillvaro. Syftet med litteraturstudien var därför att beskriva musikens påverkan på personer med demenssjukdom.Resultatet visade en lindring av oro, fysisk- och verbal aggressivitet samt depression efter det att personer med demens lyssnade på musik.

För några år sedan togs politiska initiativ på överstatlig nivå att definiera entreprenörskap som en grundläggande kompetens hos varje samhällsmedborgare och en angelägenhet för skolväsendet. Som en följd av detta kom även den svenska grundskolans nationella styrdokument Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011), att innehålla skrivningar om entreprenörskap. Syftet med denna studie var att undersöka, beskriva och bidra med kunskap om hur lärare förstår och tar sig an det entreprenöriella uppdraget i Lgr 11 samt hur man ser på lärarrollen i en entreprenöriell praktik. Studien har en fenomenologisk forskningsansats och med fallstudien som forskningsstrategi genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex lärare som undervisade i grundskolans årskurs 7-9. Resultatet av studien visade att lärarna upplevde att det entreprenöriella uppdraget i Lgr 11 till stor del handlar om att eleverna inom ramen för undervisningen ska utveckla entreprenöriella förmågor som kreativitet, ansvarstagande, samarbetsförmåga och initiativförmåga.

I denna uppsats tar jag upp vad leken är och vad den betyder för barn samt för deras utveckling och interaktion i förskolan. Några nedslag i historien visar att lekens betydelse alltid varit mer eller mindre aktuell. Med utgångspunkt i några teoretiska perspektiv på lek har jag intervjuat två förskollärare om deras syn på lek och lekens betydelse för barns utveckling och lekens utrymme i förskolan. I leken sker interaktion mellan barnen som ger dem möjlighet att utvecklas både som individer och samhällsmedlemmar. De kan i leken förbereda sig på ett liv som vuxen genom att pröva, öva och uppleva känslor och situationer som dyker upp tillsammans med andra.Med utgångspunkt i litteratur om lek har jag diskuterat skillnaden mellan fri lek och styrd lek.

The aim of the study was to show whether or not there exists, and if so, to understand, a common creativity, vision and imagination of the members of Småland?s Entrepreneurial Academy?s organisation.The method used for this research is the fictive narrative collage , which consists of the collection of fictive stories. The author has also made her own additions to the method. A composer composes songs to the narratives, two artists illustrate the narratives. The research is carried out on the total population within Småland?s Entrepreneurial Academy which consists of 10 permanent members of the organisation.The theory focuses on different areas, such as creativity, vision and imagination as well as on the entrepreneur and the organisation.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka om det finns några könsrelaterade orättvisor i dagens betygsystem. Som blivande lärare i ämnet bild var vi intresserade av frågor kring bedömning och betygssättning. Målet på sikt är att vårt arbete ska bidra till att det tas fram ett, om möjligt, mer rättvist betygssystem. Vi har arbetat fram specificerade frågor: ?Upplever elever att deras estetiska kunskaper och utveckling i ämnet bild bedöms olika beroende på kön?? och ?Har någon kön biologisk fördel framför det andra att nå högre resultat i ämnet bild?? Undersökningen består av en aktionsforskning, som följs upp av gruppintervjuer.

Studien syftade till att undersöka och belysa hur FM:s ledarskap uppfattar och beskriver FM:s lärandemiljö och samtida utmaningar. Studien avsåg även att genom sina fynd, visa på indikativa linjer kring hur ett ledarskap som främjar lärandemiljön och möter samtidens utmaningar kan förstås. Det empiriska underlaget bestod av en enkätundersökning där 55 officerare med mångårig ledarerfarenhet inom FM deltog. Dessa var indelade i två grupper. Studien hade en tvärvetenskap-lig metodologisk ansats och omfattade både kvantitativa och kvalitativa analysmetoder.

Det har framkommit att allt fler svenska ungdomar inte kan förstå enkla ord och texter när de går ut grundskolan (Läsrörelsen 2013). Samtidigt läser allt färre föräldrar för sina barn varje dag (Läsrörelsen 2013). Vi tänker att det finns ett samband mellan föräldrars läsvanor med sina barn och barnens senare resultat i skolan. Vi har därför utfört en kvalitativ studie där syftet var att undersöka varför/varför inte föräldrar läser för sina barn och vilken utveckling föräldrar ser hos sina barn i samband högläsning. Syfte var även att undersöka varför barn tror att deras föräldrar läser för dem.

Internationella undersökningar gjorda av OECD visar att studie- och yrkesvägledarna i Sverige använder sig av metoder snarare än teorier. Syftet med denna studie var att undersöka karriärutvecklingsteorin Planned Happenstance relevans för vägledningssamtalet, en teori som bejakar obeslutsamhet och de planerade tillfälligheternas betydelse, vilket enligt studiens utgångspunkt - Anders Hallqvists doktorsavhandling - överensstämmer med hur den rådande arbetsmarknaden ser ut. Detta diskuteras utifrån påståendet att då den nuvarande arbetsmarknadspolitiken bygger på en idé om att vi människor gör rationella val, är verkligheten en annan; det är till stor del kreativitet och tillfälligheter som styr vårt jobbsökande. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer av fyra studie- och yrkesvägledare. Resultatet visar att respondenterna använder sig av delar av Planned Happenstance, tillämpar ett holistiskt tillvägagångssätt i sina samtal samt att de anser att klienterna får en mer gynnsam karriärutveckling med hjälp av olika färdigheter.

"Empowerment" är ett omskrivet fenomen som utlovar många positiva effekter som motivation, ökat initiativtagande, ansvar, kreativitet, lärande, arbetsoptimism samt självförtroende för att klara sina arbetsuppgifter. "Empowerment" främjar organisationer genom att minska rädsla för förändringar samt underlättar samarbete, under förutsättning att "empowerment" används effektivt. "Empowerment" har dock även enligt litteraturen sidoeffekter. Denna uppsats ämnar ge inblick i hur "empowerment" kan fungera i en organisation. Min frågeställning är hur "empowerment" kan fungera ute i organisationer för att dra lärdom av både vad som är positiv och negativt.

Den här uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund med syftet att få en bättre förståelse för vilka förutsättningar och uppfattningar och vilket utgångsläge som finns för lagens implementering. Emperin har hämtats från en totalundersökning med en kvantitativ enkät som har skickats ut till skolledare och lärare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen är 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgångspunkt.

Studien ska ge läsaren en inblick i hur föräldrarnas uppfattning är kring den fria leken och lärande. Nyfikenheten kring lek och lärande väcktes då kunskapsmålen i den nya reviderade läroplanen för förskolan har tagit överhand. Begreppet kunskap förekommer betydligt fler gånger än begreppet lek. Stämmer synen att den fria leken är ett tidsfördriv eller finns det någon koppling mellan lek och lärande? Syftet med arbetet är att få en fördjupad förståelse för hur föräldrar till barn på förskolan ser på den fria lekens betydelse för lärande. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod där empirin samlades in genom att föräldrarna får svara på ett frågeformulär.

Denna studie grundar sig i vårt intresse för estetiska uttrycksformer i förskolan. Syftet var att se hur förskollärare arbetar med och påverkar barns fria bildskapande på fyra olika förskolor. En kvalitativ studie genomfördes och material samlades in i form av filmsekvenser som transkriberades, kategoriserades och analyserades. I studien undersöktes frågor om hur förskollärarens fokus på lärande, barnsyn och respons på barnets bilder påverkar dess fria bildskapande i förskolan. I studien undersöktes även vilka uttryck barnet har kopplat till om barnet har process- eller produktfokus.Resultatet visar att det finns ett samband mellan förskollärarens barnsyn och dennes process- eller produktfokus i barns bildskapande aktiviteter.

Den här uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund med syftet att få en bättre förståelse för vilka förutsättningar och uppfattningar och vilket utgångsläge som finns för lagens implementering. Emperin har hämtats från en totalundersökning med en kvantitativ enkät som har skickats ut till skolledare och lärare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen är 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgångspunkt.