Att färdas med tåg är idag ett vanligt sätt att transportera sig. Under resan hinner man blicka ut genom fönstret och samtidigt skaffa sig en bild av miljön utanför. Vilket intryck vi får beror på vad vi ser utanför fönstret och kan således påverkas av hur miljön är utformad. Städer kämpar ständigt för att bli attraktiva. Vanligt är att infarter från bil-vägen planeras för att ge ett bra välkomnande och man arbetar för att ge ett bra intryck. När man istället passerar en stad i ett tåg möts man ofta av monotona industrimiljöer, parkeringar och bullerplank.

Föreliggande examensarbete består av en praktiskt och en teoretisk del. Den teoretiska delen är en jämförande studie mellan två essäer; Rem Koolhaas ?Den generella staden? samt Kenneth Framptons ?Mot en kristisk regionalism- sex punkter för ett motståndets arkitektur?. Dessa ställs mot varandra då de står för två diametralt olika synsätt på stadsbyggande och planering. Frampton betonar identiteten och platsens betydelse medan Koolhaas, som är mer pragmatisk i sin teoribildning, menar att stadsbyggnad idag inte främst handlar om bevarande utan om att i första om att gestalta framtiden och bejaka en samhällsutveckling.

Hållbar utveckling har blivit till ett välanvänt begrepp som innehar många betydelser beroende på arbetsområde och sammanhang. Syftet med arbetet är att konkretisera begreppets betydelse för landskapsarkitektens dagliga arbete, och därigenom öka möjligheterna att utvecklingen och arbetet med hållbar utveckling fortlöper. Konkretiseringen har skett genom litteraturstudier och studier av gestaltningsprojekt, därefter har strategier som bidrar till hållbarhetsarbetet formulerats. Konkreta strategier som är användbara vid gestaltning för hållbar utveckling formuleras utifrån litteraturstudier. I litteraturstudierna finner jag fem strategier som jag anser vara användbara för landskapsarkitektens arbete mot en mer hållbar stad: ökad densitet, bevara den biologiska mångfalden, stadsodling, medborgarnas anknytning till platsen och platsens identitet samt medborgarinflytande. I nästa steg studeras exempelprojekt med en hållbarhetsinriktning. Strategierna från litteraturen kompletteras med strategier av konkret karaktär hämtade från verkliga platser: Funktionell landskapsarkitektur samt underlättande för socialt liv och interaktion Inspirerad av exempelprojekten och baserat på den nyvunna kunskapen har jag sedan utformat ett område i södra Stockholm. Gestaltningen är ett sätt att exemplifiera och tillämpa kunskapen.

Today, many people have the need of contemplation due to higher stress levels in every day life compared to before. By examining the conditions of a secularized place of contemplation in greenbelts close to residential areas, I hope to contribute to a more balanced picture of how we utilize our greenbelts in the future. This kind of place is not a common phenomenon in our everyday outdoor environment.I have taken my starting-point in the traditional memorial and by that means been able to study the design of an existing delicate environment intended for mourning and contemplation. In this paper I review foremost the secularized place of contemplation in greenbelts close to residential areas from two central questions. First I examine its possibility to function as a place for mourning and contemplation.

This is a graduate work at the Swedish University of Agricultural Sciences, The Department of Urban and Rural Development, Ultuna. The purpose of this paper has been to find out and describe principles for designing parks that offers good recreational and aesthetical values and require little amount of carbon dioxide emissions during their maintenance. The purpose has also been to see if it's possible to use city wastewater in some extent to assure the plants water supply and to find other means to make it less necessary to use purified water for watering. Recently made studies as well as older ones show how important green areas are in dense city structures both from a health and a climate perspective. Trees and other plants adsorbs different forms of air pollution and can also lower the temperature in the surrounding area through their transpiration.

Föreliggande examensarbete består av en praktiskt och en teoretisk del. Den teoretiska delen är en jämförande studie mellan två essäer; Rem Koolhaas ?Den generella staden? samt Kenneth Framptons ?Mot en kristisk regionalism- sex punkter för ett motståndets arkitektur?. Dessa ställs mot varandra då de står för två diametralt olika synsätt på stadsbyggande och planering. Frampton betonar identiteten och platsens betydelse medan Koolhaas, som är mer pragmatisk i sin teoribildning, menar att stadsbyggnad idag inte främst handlar om bevarande utan om att i första om att gestalta framtiden och bejaka en samhällsutveckling. Den praktiska delen innehåller två projekt för delar av centrala Tullinge.

This is a 20 credit Master thesis within the landscape architecture education at the Institute for Landscape Planning at the Swedish University of Agricultural Sciences at Alnarp. Norränga is situated on the fringe of the city of Lund, east of the existing district of Linero.The city planning office of Lund municipality has come up with a ?in-depth comprehensive plan? for the exploatation of the eastern area of Lund. The plan concerns an area of 1035 square kilometre which contains at least 1500 nya buildings, two schools, primaryschools, stores and bus station for local bus traffic and the new bus line - Lundalänken. The townplan is inspired from the historical Square block city with defined street system. The municipality has visions of what the green areas should consist of.

Jag har tagit del av ett projekt som heter ?Platsinnovation i Swedish Lapland ?. Platsinnovation beskrivs som en principiell ny form av innovation som ska bidra till ett attraktivt och hållbart samhälle både socialt, ekonomiskt och miljömässigt. I begreppet ingår tre delar: fysisk gestaltning, innehåll och platsmarknadsföring (Karlberg, 2015 & LTU, 2015). Projektet bedrivs av Luleå tekniska universitet (LTU) med syfte att utforska hur vi kan ta tillvara på en plats identitet och förstärka upplevelsen av platsen.

Under min utbildning till bildlärare på Konstfack har besökt flera skolor med slitna inne- och utemiljöer. Trots det har jag aldrig erfarit att elever involveras i projekt som rör utformningen av skolan, deras arbetsmiljö. Elevernas möjlighet att påverka sin skolmiljö bottnar i frågor om elevinflytande. Inom ramen för mitt examensarbete har jag, med detta som utgångspunkt, genomfört ett designpedagogiskt projekt om skolmiljö och elevinflytande tillsammans med elever i en sjätteklass. De frågor som behandlades var:Hur kan bildpedagoger använda design- och hantverksmetoder för arbete med elevinflytande inom ramen för bild- och slöjdundervisning? Hur beskriver elever, inom ramen för ett designpedagogiskt projekt, sin möjlighet att påverka den fysiska skolmiljön? Hur förändras elevernas sätt att positionera sig själva i relation till lärare och rektor under projektets gång? Under projektet uppdaterades lektionsarbete i bild och slöjd till en arena för elevinflytande.

Tranås är en mindre kommun belägen i norra Småland. Invånarantalet i hela kommunen uppgår till cirka 18 000 och 14 000 av dessa bor i Tranås tätort. Kommunen har många fördelar, som till exempel dess geografiska läge vid sjön Sommen, den vackra och viktiga attraktionspunkten Storgatan och de goda kommunikationerna norrut. När kommunikationer förs på tal i kommunen är det oundvikligt att inte nämna Södra stambanan som sträcker sig genom Tranås kommun och Tranås tätort och anses vara av stor betydelse för kommunens framtida utveckling. Varje dag passeras Tranås av 121 tåg av vilka 70 utgörs av persontåg.

En god och fungerande stadsdel utanför stadskärnan kräver omsorgsfull utformning. I stadens utkant finns inte samma underlag för urbant liv och därför ställs höga krav på planeringen. En ny stadsdel måste möta sin omgivning och ses utifrån staden som helhet. I mitt arbete har jag lyft fram vikten av att förhålla sig till omgivande områden, landskapet samt stadskärnan och ta till vara på deras kvalitéer. Det nya området måste också tillföra den befintliga omgivningen kvalitéer.

I en inglasad miljö kan vi skapa ett annat klimat än det som råder utomhus vilket gör det möjligt att odla ett annat växtmaterial än det vi har i våra trädgårdar. Växter från exotiska platser skapar intressanta miljöer i vintermörkret. Vilka växter som trivs beror på vilka temperaturer som råder i den inglasade miljön och tillgången på vatten och ljus (Payne, G 2012). Husvärden AB är ett företag i byggbranschen som värderar klimatsmarta energieffektiva lösningar i byggandets alla led. Deras senaste projekt är en stadsdel i området Krokslätts fabriker i Göteborg som är ritad av Wingårdh arkitekter. I April 2014 står första huset färdigt i området, ett kontorshus på 6 våningar.

I detta examensarbete undersöks hur landskapsarkitektur kan bidra till att skapa meningsfulla rum i utemiljön kring köpcentrum. På 50 och 60-talet planerades Stockholms tunnelbaneförorter enligt grannskapsidealen där centrumen utgjorde stadsdelens mittpunkt eller hjärta som skulle serva och samla befolkningen som bor runtom. Centrumet var en plats för möten, byggd i demokratins anda där service och handel skulle vara lätt att nå och ligga centralt i stadsdelen. Idag, i många av Stockholms ytterstadsdelar har denna cirkelns mitt, stadsdelscentrumets hjärta, kommit att innehålla ett köpcentrum där både butiker, restauranger, upplevelser, torgmiljöer och ofta bibliotek samt läkarmottagning finns samlande under ett och samma tak. Köpcentrum har sen 70-talet och framåt blivit allt vanligt förekommande i Stockholms ytterstadsområden där samma problematik och kritik, nu som vid tiden då de första inomhuscentrumen byggdes, återkommer. Funktioner som är vända inåt, storskalighet och likriktning i köpcentrumsarkitekturen är några exempel. Köpcentrumet anpassar sitt utbud och sin arkitektur i första hand efter kundens behov, där ökade intäkter är drivkraften i utvecklingen. Vid sidan av detta utgör centrumområdena lika mycket nu som då, en livsmiljö för den lokala befolkningen där köpcentrumet är del av en stads-eller tätortsbebyggelse.

I mitt arbete som gymnasielärare har jag förmånen att möta många olika unga människor. Det jag fascineras av är de likheter och skillnader jag ser hos dem, alla de roller som många av dem testar för att hitta sin egen identitet. Vissa börjar i 1:an på gymnasiet med en viss stil och identitet och förändras helt under de tre åren de går på skolan och andra är precis likadana som de var den första dagen de kom in genom dörren. Jag har ofta funderat på hur medvetna eleverna är över deras identiteter. Hur resonerar de i valet av stil, om hur det yttre påverkas av identiteten och hur identiteten påverkas av deras val av stil eller stilar? När jag pratat med dem och lyssnat på deras resonemang har jag kunnat ana att många av dem anser att det är viktigt att vara annorlunda men utan att sticka ut för mycket.En av skolans uppgifter är ?att låta varje enskild elev finna sin unika egenart?.

Bakgrunden till detta kandidatarbete är att förskolan Rida Ranka i Lund, hade en förfrågan om att få hjälp med sin utemiljö. Förskolan arbetar efter pedagogiken Reggio Emilia och personalen ville att gestaltningen av utemiljön skulle knyta an till pedagogiken. Syftet med arbetet har varit att utarbeta idéer för utformning av barns utemiljö. Dessa idéer har utvecklats till sju "rum" eller rumsliga ytor med olika teman inspirerade av Reggio Emilia-pedagogiken. Målet med detta arbete blev således att hitta en gestaltning som både fungerar på denna specifika plats och med den pedagogik som förskolan har.