Sökresultat:
925 Uppsatser om Konstnärlig gestaltning - Sida 21 av 62
En ljusare framtid i Stadsparken : Ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot Rumslig gestaltning
Syftet med detta arbete Àr att designa och utvÀrdera ett stridssystem för ett rollspel, som skall ha en högre grad av meningsfulla val Àn de tvÄ kommersiella rollspel som utvÀrderas tillsammans med det egenutvecklade stridssystemet. För att fÄ en högre grad av meningsfulla val sÄ designas stridssystemet efter tvÄ teorier: triangulÀra val och multiple-dice systems. Graden av meningsfulla val utvÀrderas genom strukturerade intervjuer dÀr respondenterna svara pÄ en enkÀt.UtvÀrderingen visade att det egenutvecklade stridssystem inte uppnÄdde en högre grad av meningsfulla val Àn de tvÄ kommersiella stridssystemen.Rollspelet bör i framtiden modifieras för att korrigera de problem som framkom genom utvÀrderingen. UtvÀrderingsmetoden som anvÀndes i arbetet kan utvÀrdera graden av meningsfulla val i alla typer av spel..
Arkitektens roll i bostadsutvecklingsprojekt: En studie om att koppla samman gestaltning och arkitektonisk kvalitet med den totala optimeringen av fastighetsförÀdlingen.
Stockholms bostadsmarknad Àr i nulÀget avvaktande och försiktig. Bankerna Àr mycket selektiva i sina val gÀllande lÄntagare och sjÀlva lÄnets omfattning. Detta gÀller bÄde företag som driver projekt inom fastighetsutveckling och deras potentiella kunder, privatpersoner. Detta tillsammans med höga markpriser och produktionskostnader gör att byggherrarna fÄr allt svÄrare att driva lönsamma bostadsprojekt. Med den rÄdande situationen pÄ marknaden ligger utmaningen i att skapa rÀtt produkt som attraherar köpare och optimerar fastighetsvÀrdet.
Ensam, vacker och lite naken : En undersökning av kvinnligt och manligt i romantiska komedier och actionfilmer
Titel: Ensam, vacker och lite avklĂ€dd ? en undersökning av kvinnligt och manligt i romantiska komedier och actionfilmerFörfattare: Aila Stefansdotter-Franck och Ida Ă
hlĂ©nKurs, termin och Ă„r: Vetenskaplig rapport C, HT 2013Antal ord i uppsatsen: 20 457Problemformulering och syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka hur ofta och hur kvinnor respektive mĂ€n gestaltas i de fyra actionfilmer och fyra romantiska komedier som setts av flest personer pĂ„ svenska biografer under 2013Metod och material: Metodtriangulering med kvantitativ och kvalitativ innehĂ„llsanalys, av ett strukturerat urval bland de filmer som setts mest pĂ„ bio i Sverige under 2013.Huvudresultat: Könsfördelningen Ă€r mer ojĂ€mn i actionfilmerna ? kvinnorna utgör 21 procent av karaktĂ€rerna, mĂ€nnen 79 procent ? Ă€n i de romantiska komedierna, dĂ€r fördelningen Ă€r 45 kvinnor och 55 mĂ€n. Kvinnorna Ă€r fĂ€rre Ă€n mĂ€nnen i alla filmer utom en, samma film Ă€r Ă€ven den enda film dĂ€r en kvinna Ă€r den första karaktĂ€ren att tala. Ăven om könsfördelningen Ă€r relativt jĂ€mstĂ€lld gestaltas kvinnor med stereotypt i romantiska komedier. MĂ€nnen gestaltas mer stereotypt i actionfilmer, men dĂ€r utgör kvinnorna en vĂ€ldigt liten del av karaktĂ€rerna ? i ett fall endast en kvinna bland 29 mĂ€n.
Att knyta ihop sÀcken : skriftlig reflektion inom sjÀlvstÀndigt, konstnÀrligt arbete
FörvÀntanEn berÀttelse om en flicka som Àlskar att lÀsa.Som vÀxer upp och gÄr pÄ en skola dÀr hon fÄr lÀra sig att skapa rumsligheter.Som vill finna ett sÀtt som gör att hon kan omsÀtta allt det fantastiska hon finner i sina böcker i sitt rumsliga skapande.Hon utgÄr frÄn en specifik bok, The Night Circus, skriven av Erin Morgenstern. (2011, Vintage Books)Hon söker efter sÀttet. Genom att lÀsa. Och lÀsa igen. Genom att klippa.
Att förmedla rum i bilder
Detta examensarbete har utförts i samarbete med arkitektkontoret Equator, som ÀrbelÀget i Stockholm. Syftet med vÄrt uppdrag har varit att ta fram ett intressevÀckandebildmaterial för receptionsmiljöer. VÄrt fokus lÄg i att förstÄ hur man bÀst förmedlar rumi bilder. Den övergripande frÄgestÀllningen var; hur fÄr man i en bild, information omrummet och dess rymd?Metoder vi anvÀnde oss av för att nÄ vÄrt mÄl var litteraturstudier, enkÀtundersökningoch utprovningar.
Utveckling av Solbergsudde FrÄn fritidshusomrÄde till permanentbebyggelse - med bevarad karaktÀr
VÀsterviks kommun har under tiotals Är haft en vikande befolkningsutveckling
men under de senaste Ären har en förÀndring skett och trenden har brutits. En
stor satsning pÄ att uppföra sjönÀra bostadsomrÄden nÀra staden har lockat till
inflyttning, och kommunen vill fortsÀtta den utvecklingen.
Solbergsudde ligger strax utanför VÀstervik och det finns lÄngt framskridna
planer pÄ att dÀr uppföra ett nytt attraktivt bostadsomrÄde med blandad
bebyggelse. Solbergsudde prÀglas av en lantlig skÀrgÄrdskaraktÀr och idag finns
dÀr 17 bostadshus/fritidshus som ej Àr planlagda. Problem finns med bÄde
enskilda lÀckande avloppsanlÀggningar och brist pÄ fÀrskvatten.
Kompositionsprocessen ur ett tonsÀttarperspektiv: Bevekelsegrunder och selektivitet
Syftet med denna uppsats Àr att ge en förstÄelse för hur en kompositionsprocess kan se ut. Analysen följer, genom skisser och loggbok, komponerandet av de tvÄ verken The Legend of Baddabah för kammarensemble och Reflektioner över trasig vÀnskap för symfoniorkester. Materialet ses i relation till tidigare forskning av kompositionsprocessen och undersöker hur Stan Bennetts schematiska modell stÀmmer in pÄ mitt arbetssÀtt. Jag redogör för hur tvÄ egna verk komponeras frÄn första idé till fÀrdigt partitur. I diskussionen behandlas dels hur Bennets modell till vissa delar stÀmmer överens med min skapandeprocess, dels hur jag anvÀnder olika metoder nÀr jag komponerar som improvisation och matematik, dels hur jag lÄter personer i min omgivning pÄverka min gestaltning av musiken, och dels hur tidspressen tvingar mig till handling..
KyrkogÄrdsrekreation : problem, möjligheter och utvecklingsomrÄden
Trenden Àr tydlig, i takt med att vÄra stÀder förtÀtas minskar andelen parkomrÄden och grönytor. Samtidigt ökar mÀnniskans behov av rekreation. En lösning pÄ denna problematik skulle kunna vara kyrkogÄrden, som med sitt lagstadgade exploateringsskydd och mÄnga vÀrden utgör en yta som i allra högsta grad Àr aktuell för rekreation.
Arbetet fokuserar pÄ hur kyrkogÄrdsförvaltningarna ser pÄ att kyrkogÄrden anvÀnds i rekreativt syfte. Den behandlar Àven problem och möjligheter som en sÄdan anvÀndning kan medföra och vilka utvecklingsmöjligheter som ges. En litteraturstudie, intervjuer med tre chefer inom kyrkogÄrdsförvaltning samt observationer pÄ tre kyrkogÄrdar ligger till grund för studien.
De tre förvaltningarna representerade i studien Àr positivt instÀllda till att anlÀggningarna anvÀnds för rekreation.
Utemiljön ur ett ekosystemtjÀnstperspektiv : undersökning och gestaltning med fokus pÄ en bostadsgÄrd i stadsdelen Norra FÀladen, Lund
MÄlet med detta arbete Àr att undersöka vad begreppet
ekosystemtjÀnster kan innebÀra i den urbana utemiljön
och hur ett ekosystemtjÀnstperspektiv kan anvÀndas för
att beskriva och gestalta grönytor i staden. Bakgrunden Àr
det vÀxande intresset för hÄllbar stadsplanering och hur
landskapsarkitektur kan bidra till detta. FrÄgestÀllningarna
som har varit utgÄngspunkt för arbetet Àr:
? Vad innebÀr begreppet ekosystemtjÀnster i mindre,
urbana sammanhang?
? Vilken roll skulle ett ekosystemtjÀnstperspektiv kunna
ha vid gestaltning av utemiljöer i mindre skala?
Arbetets metoder bestÄr av studier av litteratur, studiebesök i Malmö, Lund och Helsingborg samt av ett gestaltningsförslag för en bostadsgÄrd i omrÄdet RÄdhusrÀtten i Lund.
Begreppet ekosystemtjÀnster fick sitt genomslag med
Millennium Ecosystem Assessments rapporter i början av 2000-talet och betyder de tjÀnster och fördelar som
mÀnniskor fÄr frÄn naturen. Det inkluderar exempelvis
odling av mat, rening av vatten och luft, rekreation, hÀlsa
och symboliska vÀrden.
En naturlig trÀdgÄrd : ett gestaltningsförslag grundat pÄ biologisk mÄngfald
?En naturlig trÀdgÄrd ? ett gestaltningsförslag med biologisk mÄngfald? handlar om hur man fÄr in naturen i trÀdgÄrden. Hur gör man för att förbÀttra den biologiska mÄngfalden i sin egen trÀdgÄrd och pÄ sÄ sÀtt möjliggör möten mellan mÀnniska och natur?
Ămnet biologisk mĂ„ngfald i trĂ€dgĂ„rden Ă€r intressant och har potential att bli en framtida trĂ€dgĂ„rdstrend som bĂ„de branschen och allmĂ€nheten kan anamma. Arbetet utgĂ„r frĂ„n den biologiska mĂ„ngfalden ur ett zoologiskt perspektiv och berör en utvald tomt som fĂ„r en ny gestaltning med nya livsmiljöer anpassade för olika djurarter.
Att planera en turné : skriftlig reflektion inom sjÀlvstÀndigt, konstnÀrligt arbete
FörvÀntanEn berÀttelse om en flicka som Àlskar att lÀsa.Som vÀxer upp och gÄr pÄ en skola dÀr hon fÄr lÀra sig att skapa rumsligheter.Som vill finna ett sÀtt som gör att hon kan omsÀtta allt det fantastiska hon finner i sina böcker i sitt rumsliga skapande.Hon utgÄr frÄn en specifik bok, The Night Circus, skriven av Erin Morgenstern. (2011, Vintage Books)Hon söker efter sÀttet. Genom att lÀsa. Och lÀsa igen. Genom att klippa.
Yttre gestaltning för upplevelse inifrÄn
The report aims to show how outdoor environments have been
shaped with the purpose of experiencing them from the
inside of buildings, through an overview perspective. Two
Danish gardens are used as examples. One is the Baroque
garden in the garden of Frederiksborg castle in HillerĂžd.
The Baroque garden is thus a part of a larger garden. The
second garden is the Charlotte Garden, a relatively newly
constructed garden within a housing complex in Ăsterbro in
Copenhagen. Both gardens are analyzed on the basis of
visual expression and structure.
In the report, it is also discussed how the contemporary
society have evoked the different ways of shaping the
gardens.
Kvinnliga individer, manliga politiker En kvantitativ studie om valrörelsen 2014
Titel: Kvinnor individer, manliga politiker. En kvantitativ studie om valrörelsen 2014 Författare: Erik Svensson och Anders Karlsson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap C-uppsats, MK032G, Hösttermin 2014Antal ord: 9 001Problemformulering: I Sverige Àr medierna den viktigaste informationskÀllan för att ta till sig information om politik och samhÀllsfrÄgor. Medierna har sÄledes en stor makt över hur mÀnniskor uppfattar samhÀllet och politik. Nyhetsrapporteringen Àr dÀrför viktig inför ett val dÄ vÀljarna ska ta stÀllning och utrycka sina Äsikter i och med att valdagen Àr demokratins högtid. Massmedia rapporterar exceptionellt mycket kring en valrörelse.
Valrörelsens svarta fÄr? : En kvantitativ innehÄllsanalys av Sverigedemokraternas behandling i medievalrörelsen 2010
I den hÀr studien har vi valt att undersöka hur partiet Sverigedemokraterna framstÀlldes och gestaltades inför valet 2010. Tidigare forskning visar pÄ att det alltid Àr nÄgot parti som gynnas eller missgynnas i medierna inför ett val, bland annat genom hur aktörerna framstÀlls och hur partiet och deras sakfrÄgor framstÀlls. Sverigedemokraterna har lÀnge sagt att de sÀrbehandlats i medierna, framstÀllts pÄ ett mycket negativt sÀtt och inte fÄtt komma till tals i sina sakfrÄgor. I medierna har det ocksÄ pÄgÄtt en debatt om hur Sverigedemokraterna ska hanteras.För att undersöka hur partiet framstÀllts har kategorierna negativ, positiv och neutral anvÀnts. För att avgöra om partiet gynnats eller missgynnats har vi anvÀnt oss av medieforskaren Kent Asps Aktörsbehandlingsindex (AB-index), som Àr en sammanstÀllning av partiets negativa, positiva och neutrala framstÀllning samt hur ofta partiet fÄtt komma till tals som agerande aktör.
Du kan vÀl ge bort. Lite. : om Relationell och Dialogisk estetik och hur man arbeta med det
Att ge utan att vilja ha nÄgonting tillbaka, hur ser vi pÄ detta i vÄrt vardagsliv? I mitt arbete anvÀnder jag relationell och dialogisk estetik som ett verktyg för att förstÄ sociala strukturer. Det innebÀr att jag medvetet pÄbörjar en social förÀndrings- process och vinner insikt om den genom att sjÀlv driva processen. Den metod jag anvÀnder frÀmst Àr dialogen. De frÄgestÀllningar jag arbetat med Àr: PÄ vilka sÀtt kan jag begripa/tolka relationell/dialogisk estetik med mina arbetsmetoder/sociala experiment? Hur skapas dialoger och samtal genom icke-provokativa handlingar? Tyngdpunkten i undersökningen ligger i att pröva hur mÀnniskor reagerar pÄ min gestaltning pÄ offentliga platser.