Sökresultat:
896 Uppsatser om Konstnärlig frihet - Sida 55 av 60
Sekulariseringen i Sverige : religionens stÀllning i det moderna samhÀllet
Förr hade religionen, i form av ?kyrkan mitt i byn? en given funktion i det svenska samhÀllet. Kyrkan bÄde organiserande och deltog i diskussioner om samhÀllets utveckling, ungdomens fostran, vÄrd av Àldre och sjuka och upprÀtthÄllandet av lag och ordning. Men med tiden nÀr samhÀllet sekulariserades fick religionen en helt annan plats och betydelse.Sverige Àr idag ett sekulariserat land och vi lever i en sekulariserad tid. Med begreppet sekularisering menas vanligtvis att kristen tro i moderniseringsprocessens spÄr fÄtt allt mindre utrymme i samhÀllet.
PÄ cykel i Karlskrona : En studie av cykelvÀgnÀtet i Karlskrona tÀtort
SammanfattningEnligt forskningen förknippas den stationsnÀra planeringen ofta med att planlÀgga en tÀt och blandad bebyggelse intill tÄgstationer. Planeringen har uppstÄtt som en reaktion mot utglesning och anpassning för bilen. PlaneringssÀttet har de senaste Ären blivit en strategi för att jobba mot en hÄllbar samhÀllsutveckling. Syftet med uppsatsen Àr att försöka bidra med en ökad förstÄelse kring den stationsnÀra planeringen, hur nya tÄgstationer anses vara en strategisk viktig satsning för en region samt pÄ vilket sÀtt det kan anses betydelsefullt för mindre orter och dess utveckling. Qviström har kritiserat den regionala planeringen för de stationsnÀra lÀgena i SkÄne. Enligt Qviström har planeringen ett fokus pÄ den stationsnÀra planeringen som anses vara inriktad mot ett urbant perspektiv.
SkadestÄnd vid sakskada : Ansvar och berÀkningsmetoder
Den svenska successionsrÀtten Àr en del av den omfattande familjerÀtten. SuccessionsrÀtten aktualiseras nÀr ett dödsfall intrÀffat och det finns tvÄ former av succession, arv och testamente. Denna uppsats presenterar arvsrÀtt i allmÀnhet och laglottsinstitutet och det förstÀrkta laglottsskyddet i synnerhet.En arvlÄtare kan genom testamente till viss del disponera över sin kvarlÄtenskap. Lagstiftaren har sedan lÀnge inte velat ge arvlÄtare fullstÀndig frihet att pÄ bröstarvingarnas bekostnad förfoga över sin egendom. Laglotten har av denna anledning tillkommit för att skydda bröstarvingarnas lagliga rÀtt till arv om arvlÄtaren har skrivit testamente.
HÀsten i landsbygdsutvecklingen : En studie av hÀstnÀringsverksamhet i tre landsbygdskommuner med hÀstprofil
Under hösten 2006 var det tydligt att byggbranschen i Norrland, och i synnerhet VĂ€sterbotten, gĂ„tt in i en högkonjunktur. Ăven om högkonjunkturen skapar möjligheter att expandera genom nyanstĂ€llningar ser byggföretagen bristen pĂ„ arbetskraft som ett hinder för detta. Det faktum att arbetstagare dessutom Ă€r mer benĂ€gna att byta arbetsgivare under högkonjunkturer innebĂ€r att det Ă€r av vikt att byggnadsarbetarna trivs med sitt arbete för att företagen ska öka chanserna att hĂ„lla kvar sin personal och inte förlora dem till andra arbetsgivare.Studiens huvudsyfte har varit att utröna vilka faktorer som enligt byggnadsarbetare Ă€r de frĂ€msta kĂ€llorna till arbetstillfredsstĂ€llelse och utifrĂ„n arbetarnas uppfattning om dessa faktorer i sin nuvarande arbetssituation, skapa insikt i omrĂ„den dĂ€r byggföretagen kan göra insatser för att öka möjligheterna att hĂ„lla kvar sin personal. DĂ„ ett flertal olika yrkesomrĂ„den finns representerade bland byggföretagen har vi Ă€ven haft som mĂ„lsĂ€ttning att utreda om yrkesomrĂ„destillhörigheten har betydelse för byggnadsarbetarnas uppfattning om faktorerna. Eftersom det har pĂ„visats att Ă„sikterna om vad som skapar arbetstillfredsstĂ€llelse kan bero pĂ„ anstĂ€llningstid, har vi dessutom velat utreda vilken betydelse antalet anstĂ€llningsĂ„r har för byggnadsarbetarnas vĂ€rdering av olika faktorer.Grunden till studien ligger i teorier och tidigare forskning som framhĂ„llit olika faktorer som kan pĂ„verka arbetstillfredsstĂ€llelsen.
Skiljer sig beteendet mellan vargar i fÄngenskap och i det vilda?
Vargar hÄlls i fÄngenskap pÄ djurparker och olika forskningsanlÀggningar för att man vill bedriva forskning och utbilda djurparksbesökare. Syftet med detta arbete Àr att undersöka om vargars beteende skiljer sig Ät i fÄngenskap och i det vilda. Vargar har ett stort register av beteenden som innehÄller allt ifrÄn förflyttning, jakt, lek, parning, valpuppfödning och hierarki. Vilda vargflockar bestÄr av familjeenheter med ett förÀldrapar och deras icke-könsmogna avkommor medan vargflockar i fÄngenskap ofta bestÄr av ihopsatta individer som inte Àr beslÀktade med varandra. Detta medför att hierarkin ser olika ut i fÄngenskap gentemot i frihet.
Projektsatsningen Frivilligorganisationers alkohol- och drogförebyggande arbete Är 2003-2004 : En kvantitativ och kvalitatativ studie kring nÄgra frivilligorganisationers upplevelser av projektsatsningens pÄverkan pÄ deras arbete
Syftet med kartlÀggningsstudien Àr att undersöka om frivilligorganisationerna, som endast beviljades projektpengar för alkohol- och drogförebyggande arbete under Ären 2003-2004, har fortsatt med projekten efter projekttidens slut, hur eventuella fortsatta projekt finansieras nu samt om projektledarna finns kvar i verksamheten. För att uppnÄ detta syfte valdes en deskriptiv, kvantitativ forskningsmetod. KartlÀggningsfrÄgor i enkÀtform skickades via e-post ut till intervjupersoner inom de aktuella frivilligorganisationerna.Av tio svarande frivilligorganisationer uppgav Ätta stycken att projektverksamheten Àn idag drivs i nÄgon form. Projektverksamheterna finansieras idag med bidrag, inkomster frÄn aktiviteter utförda av den egna verksamheten, samt pengar frÄn den egna frivilligorganisationen. Arbetet drivs ocksÄ helt ideellt eller finansieras genom att organisationen tar betalt för de tjÀnster som utförs.
EnsamstÄende mammors hÀlsa : Vilka faktorer pÄverkar deras livssituation
Idag stÀlls höga krav pÄ en ensamstÄende mamma. Hon ansvarar för uppfostran och försörjning av sitt/sina barn i ett samhÀlle dÀr stress Àr en stor del av vardagen. I denna studie undersöks om den genomsnittliga ensamstÄende mamman har sÀmre sjÀlvupplevd hÀlsa Àn den genomsnittliga mamman som bor med sitt/sina barns pappa. Detta utförs med hjÀlp av en logistisk regressionsanalys. Studien Àmnar undersöka vilka av de oberoende variablerna som har ett samband med den ensamstÄende mammans sjÀlvupplevda hÀlsa.
FramgÄngsfaktorer för standardiserade arbetssÀtt inom Lean produktion
MÀnniskans behov av att standardisera inom industrin har varit markant sedan tillkomsten av massproduktion. Under den tidiga delen av 1900-talet kom Henry Ford att nyttja standardisering vid framstÀllandet av T-Forden Àven Frederick Taylor gjorde stora anstrÀngningar för att standardisera arbetssÀtt inom Scientific management under samma tidsperiod. Metoderna för att applicera och anvÀnda standardiserade arbetssÀtt, Àven benÀmnt metodstandarder, har kommit att förÀndras drastiskt med tiden med hÀnsyn till teorier inom Toyota production system och lean produktion. I och med det vÀxande intresset för att applicera lean produktion inom bland annat produktionssektorn och tjÀnstesektorn finns det anledning till fortsatta undersökningar av hur lean produktion appliceras inom företag. Syftet med denna undersökning Àr att ge förslag till generella framgÄngsfaktorer för metodstandarder.
Kvinnorepresentationens konsekvenser. En kvantitativ studie av kommunpolitik i kvinnors intresse.
AbstractThe aim of this essay is to analyse the effects of women's representation on actual political outcome. Quantitative method and materials are used to study the consequences of women's political participation in Swedish municipals.Many theorists think that women have special interests, different from men?s, which is also the belief of this essay. This political interest is here defined as freedom from discrimination and violence against women. In order to see if this interest is present in local policy it is transformed into variables concerning whether the local authority has an equality plan, supports a local shelter for abused women and by how much money it supports women's shelter.
GenerationsvÀxling förnöjer! - Tio svenska chefer ger sin syn pÄ det framtida ledarskapet
Syftet med denna studie Àr att studera utvecklingstendenser för det framtida ledarskapet som en konsekvens av den omfattande generationsvÀxlingen mellan 40- och 80-talister, som sker i svenskt arbetsliv idag. Studien har sökt svar pÄ hur dagens chefer uppfattar de nya medarbetarna och hur de tar tillvara och utvecklar sitt humankapital för att hantera en sÄdan förÀndring. Metod: Denna studie Àr baserad pÄ en kvalitativ metod. Vi har under insamlingen av det empiriska materialet parallellt arbetat med att samla in teori och dÀrmed har vi anvÀnt oss av en abduktiv metodSlutsats: Med utgÄngspunkt i vÄrt teoretiska ramverk och vÄrt empiriska material kan vi utlÀsa att generationsvÀxlingen kommer att stÀlla krav pÄ ett förÀndrat ledarskap. Det svenska ledarskapet har sedan lÀnge prÀglats av medbestÀmmande och delaktighet.
Vad fÄr dig att trivas pÄ jobbet? : En studie om arbetstillfredsstÀllelse bland byggnadsarbetare i UmeÄ
Under hösten 2006 var det tydligt att byggbranschen i Norrland, och i synnerhet VĂ€sterbotten, gĂ„tt in i en högkonjunktur. Ăven om högkonjunkturen skapar möjligheter att expandera genom nyanstĂ€llningar ser byggföretagen bristen pĂ„ arbetskraft som ett hinder för detta. Det faktum att arbetstagare dessutom Ă€r mer benĂ€gna att byta arbetsgivare under högkonjunkturer innebĂ€r att det Ă€r av vikt att byggnadsarbetarna trivs med sitt arbete för att företagen ska öka chanserna att hĂ„lla kvar sin personal och inte förlora dem till andra arbetsgivare.Studiens huvudsyfte har varit att utröna vilka faktorer som enligt byggnadsarbetare Ă€r de frĂ€msta kĂ€llorna till arbetstillfredsstĂ€llelse och utifrĂ„n arbetarnas uppfattning om dessa faktorer i sin nuvarande arbetssituation, skapa insikt i omrĂ„den dĂ€r byggföretagen kan göra insatser för att öka möjligheterna att hĂ„lla kvar sin personal. DĂ„ ett flertal olika yrkesomrĂ„den finns representerade bland byggföretagen har vi Ă€ven haft som mĂ„lsĂ€ttning att utreda om yrkesomrĂ„destillhörigheten har betydelse för byggnadsarbetarnas uppfattning om faktorerna. Eftersom det har pĂ„visats att Ă„sikterna om vad som skapar arbetstillfredsstĂ€llelse kan bero pĂ„ anstĂ€llningstid, har vi dessutom velat utreda vilken betydelse antalet anstĂ€llningsĂ„r har för byggnadsarbetarnas vĂ€rdering av olika faktorer.Grunden till studien ligger i teorier och tidigare forskning som framhĂ„llit olika faktorer som kan pĂ„verka arbetstillfredsstĂ€llelsen.
Vilka lagar och regler tÀcker stötande och könsdiskriminerande reklam? : Behövs ytterliggare reglering pÄ omrÄdet?
Den svenska successionsrÀtten Àr en del av den omfattande familjerÀtten. SuccessionsrÀtten aktualiseras nÀr ett dödsfall intrÀffat och det finns tvÄ former av succession, arv och testamente. Denna uppsats presenterar arvsrÀtt i allmÀnhet och laglottsinstitutet och det förstÀrkta laglottsskyddet i synnerhet.En arvlÄtare kan genom testamente till viss del disponera över sin kvarlÄtenskap. Lagstiftaren har sedan lÀnge inte velat ge arvlÄtare fullstÀndig frihet att pÄ bröstarvingarnas bekostnad förfoga över sin egendom. Laglotten har av denna anledning tillkommit för att skydda bröstarvingarnas lagliga rÀtt till arv om arvlÄtaren har skrivit testamente.
Den utopiska samhÀllsvisionens utveckling, frÄn anarki till totalitÀr regim : Litteratur i urval om utopiernas metamorfos, frÄn utopi till dystopi
AbstractUtopin betecknar det ideala landet dÀr rÀttvisa rÄder. Det klasslösa samhÀllet Àr uppbyggt pÄ sjÀlvhushÄllning och maximen bygger pÄ frihet, jÀmlikhet och broderskap, en grundtanke föregripande den franska revolutionen.                    1516 skrev St Thomas More sitt klassiska verk Utopia och myntade ett Àmnesöverskridande uttryck samt skapade en litterÀr genre. More tÀnkte aldrig realisera sin utopi, författandets syfte var samhÀllskritiskt med tonvikt pÄ hur ett samhÀlle skulle kunna vara, inte hur det skulle bli. Men den utopiska traditionen föddes inte med More, redan under antiken florerade muntliga och skriftliga visioner om ett bÀttre samhÀlle.Ofta framstÀlls de litterÀra utopierna som elyseiska idealstater dÀr ekonomin inte Àr en styrande drivkraft och rÀttvisa mellan invÄnarna Àr viktig. HÀr lyser dystopins totalitÀra regimer med sin frÄnvaro dÄ samhÀllsvisionerna Àr komponerade enligt humanismens anda.
Frihet, rÀttvisa, mjöd: debatten i Norrbotten inför rusdrycksförbudsomröstningen
Denna uppsats avser avhandla rusdrycksdebatten som pÄgick under 1900-talet inför rusdrycksomröstningen 1922. Valet av Àmne beror bland annat pÄ att alkohol som Àmne debatterats i mÄngt och mycket genom alla tider, inte minst i mediala sammanhang. PÄ grund av detta var det en sjÀlvklarhet att som en del i avgrÀnsningen begrÀnsa Àmnet till nÄgra svenska tidskrifter som under en period innan folkomröstningen avhandlade sjÀlva valet i olika former (sÄsom artiklar, insÀndare, bilder med mera). AvgrÀnsningen skedde ytterligare i och med valet av att granska tre norrbottniska tidskrifter: Norrskensflamman, Kuriren samt NSD. Den första tidningen Àr tydligt kommunistisk, emedan NSD Àr socialdemokratisk och Kuriren Àr en liberal tidning.
Projektinriktat arbetssÀtt i gymnasieskolan : en studie av hur elevers erfarenheter av att arbeta projektinriktat pÄverkar deras prestationer i kursen Projektarbete 100 poÀng och deras förmÄga att samarbeta
ABSTRACTVisnja FazlinovicEn studie av hur elevers erfarenheter av att arbeta projektinriktat pÄverkar derasprestationer i kursen Projektarbete 100 poÀng och deras förmÄga att samarbetaA study of how experience of project-orientated work among students affects theirachievement in the course Project work 100 points and their cooperativenessAntal sidor: 41Undervisningen i svensk gymnasieskola ska utformas enligt skollagen och lÀroplanen. Dedokumenten ger riktlinjer för undervisningen och en stor frihet att utforma den pÄ sÄ sÀtt attmÄlen uppnÄs. NÄgra av de mÄlen Àr: ?Eleverna skall i skolan fÄ utveckla sin förmÄga att tainitiativ och ansvar och att arbeta och lösa problem bÄde sjÀlvstÀndigt och tillsammans medandra. Skolan skall utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens? (Lpf 94:1.2).Ett sÀtt att uppnÄ det Àr att lÄta elever arbeta i projekt.